Med en växande åldrande befolkning ökar även andelen demenssjuka. En stor del av dem uppvisar agiterade beteenden som är svåra att hantera för anhöriga och personal. Uppmärksammade rön visar på risken att behandla dessa beteenden med läkemedel. Nya icke-farmakologiska metoder behöver utvecklas. Syftet med studien var att, genom litteraturstudier, undersöka om mjuk massage ger resultat vid behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.

Det är känt att tandläkare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvär från nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandläkare som har dessa besvär upplever sin arbetssituation som mer otillfredsställande och rapporterar mer ångest samt visar sämre psykosocial hälsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvär, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandläkare. I Uddevalla och Vänersborg valdes ut 32 tandläkare, 16 vardera från privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive män i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkätstudie.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.

Bakgrund: Från det att hälso- sjukvårdlagen antogs i Sverige år 1982 har patientsäkerheten varit en aktuell och omdiskuterad fråga. En viktig del i arbetet för ökad patientsäkerhet är att vårdpersonalen rapporterar avvikelser. Inom sjukvården finns det alltid en risk för att misstag begås på grund av interaktionen mellan olika system och faktorer, samt på grund av komplexiteten i själva vårdandet. Forskning har kunnat visa att återkoppling är ett centralt element i förbättrandet av patientsäkerheten. Det har visat sig att vårdpersonal lär sig genom egna och andras misstag och därmed har risken minskat för att samma misstag skall upprepas.Syfte: Syftet med studien var att belysa situationer där sjuksköterskan varit inblandad i avvikande händelser av allvarlig art.Metod: Datamaterialet består av händelseanalyser som genomförts av det aktuella landstinget.

I Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar ett allvarligt och vanligt hälsoproblem. För att lindra symtom, förbättra livskvaliteten och i vissa fall förlänga livet hos dessa personer genomgår många en kranskärlsoperation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vänta på kranskärlsoperation. Resultatet visar att personer som väntar på kranskärlsoperation upplever sitt liv begränsat på grund av symtomen från hjärt- och kärlsjukdomen.De kände sig oroliga och rädda för att de inte skulle överleva väntetiden. De blev ensamma och isolerade på grund av att de var tvungna att sluta med fritidsaktiviteter och att arbeta.

Syftet med uppsatsen har varit att hitta förhållningssätt och arbetsmetoder för att skapa en god lärmiljö för barn som växer upp under sociala svårigheter. I litteraturdelen belyser vi olika faktorer som kan vara avgörande för barnets uppväxt. Vi vill i vår lärarroll tidigt kunna upptäcka signaler och symtom hos dessa barn. För att möta barnet på ett naturligt sätt har vi valt att redogöra för leken och kommunikationens betydelse som arbetsmetoder. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer där de intervjuade har bestått av sex kvinnliga lärare med lång erfarenhet inom förskola/skola.

Detta arbete beskriver struppipning, som är en sjukdom som beror på att rekurrensnerven är skadad. Detta leder till att larynx inte kan fungera normalt. Hästens symtom visar sig särskilt vid ansträngning, då den blir onormalt trött, och vid inandning har den ofta ett karakteristiskt missljud. Orsaken till att nervskadan uppstår är ofta idiopatisk, men det kan exempelvis också bero på trauma av olika slag. Det är troligt att sjukdomen är ärftlig.

Sjukskrivningarna vid ett IT-företag har ökat den senaste tiden. Den vanligaste orsaken är stressrelaterade sjukdomar.Allt fler sjukdomstillstånd präglas av sociala och psykiska faktorer. Det är välkänt att det finns samband mellan utmattning och arbets-, hem- och allmänna levnadsförhållanden och sjukfrånvaro. Samband mellan subjektiva arbets- och levnadsförhållanden och utmattning brukar vara betydande.Orsaken bakom ?utbrändhet? liksom bakom de flesta sjukdomar förefaller vara multifaktoriell.

Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att komma igång pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu används inom den moderna psykiatrin tenderar att förstärka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsättning har i högre utsträckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjärtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes.

Återhämtning är av stor betydelse för att Sverige ska kunna uppnå det folkhälsopolitiska målområdet hälsa i arbetslivet. Trots det uppger många svenska arbetstagare att möjligheterna till återhämtning såsom vila och avkoppling mellan arbetspassen har försämrats. Brist på återhämtning kan leda till ökad ohälsa i form av stressrelaterade symptom som utmattning, depression och hjärt-kärlsjukdomar men även andra psykiska och fysiska hälsoproblem. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse anställda på ett medieföretag lägger i begreppet återhämtning samt hur återhämtning påverkar deras hälsa och arbetsprestation. Datainsamling har genomförts med hjälp av fjorton semistrukturerade intervjuer där data har analyserat med tillämpning av kvalitativ manifest innehållsanalys.

Syftet med detta arbete var att studera vad som utmärker de så kallade bokstavsbarnen och vad som tros vara orsaken till deras problem. Genom arbetet ville jag få en bild av hur handikappet upplevs av föräldrar och barn och jag ville få en uppfattning om hur man som lärare klarar av barnen i klassrummet. I flera år har det pågått en debatt i samhället om diagnoserna är till godo eller till ondo för barnen som har drabbats. Efter att ha läst både sidornas argument har jag kommit till den slutsatsen att utredning och diagnos är nödvändigt för att Damp- och Adhdbarnen ska få den hjälp de behöver för att klara skolan. Metoderna som används i arbetet är litteraturstudier och fem intervjuer av föräldrar till Damp- diagnostiserade barn..

Under det senaste århundradet har man haft olika syn på vad som är normalt och vad som är avvikande. Dessutom har problembestämningar och diagnoser kommit och gått. Alla som arbetar i skolans värld kommer säkerligen att möta barn i svårigheter. Trots samma diagnoser kan symtomen vara väldigt olika. Detta kräver att pedagoger har kunskap om diagnoserna och kan sätta in resurser som passar det enskilda barnet.Syftet med arbetet är att beskriva och granska olika uppfattningar av diagnoserna DAMP och ADHD samt åskådliggöra praktiska metoder som forskning lett fram till.

This paper deals with the concept "Information Overload" (IO). It describes the intellectualcontent of the idea as well as its supposed domains of activity. Furthermore it problemizes theimage of "Information", "Information Society" and other concepts related to those phenomenons.A division by two fundamental different distinctions of IO are being made. InformationOverload serves as a name for:I. An information-intensive environment.II.

Återhämtning är av stor betydelse för att Sverige ska kunna uppnå det folkhälsopolitiska målområdet hälsa i arbetslivet. Trots det uppger många svenska arbetstagare att möjligheterna till återhämtning såsom vila och avkoppling mellan arbetspassen har försämrats. Brist på återhämtning kan leda till ökad ohälsa i form av stressrelaterade symptom som utmattning, depression och hjärt-kärlsjukdomar men även andra psykiska och fysiska hälsoproblem. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse anställda på ett medieföretag lägger i begreppet återhämtning samt hur återhämtning påverkar deras hälsa och arbetsprestation. Datainsamling har genomförts med hjälp av fjorton semistrukturerade intervjuer där data har analyserat med tillämpning av kvalitativ manifest innehållsanalys.

Tjejer i årskurs nio är en riskgrupp för att utveckla ohälsa. Två symtom på ohälsa är negativ självbild och dysfunktionell coping. Syftet med studien är att undersöka om det finns specifika samband mellan självbild och coping hos tjejer i årskurs nio. 46 tjejer och 41 killar fyllde i självbildsformuläret Jag tycker jag är och copingformuläret Brief Cope. Resultaten visar på att tjejer med negativ självbild använder sig mer av den dysfunktionella copingstrategin självanklagelse än killar med negativ självbild.