I Sverige betraktas stroke som en folksjukdom och är den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder och för tidig död efter cancer och hjärtinfarkt. Personer som insjuknar i stroke har goda chanser att tillfriskna om de kommer in till sjukhus, dock är tidsfördröjningen den största faktorn för att få en adekvat behandling. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv beskriva symtom och upplevelser som leder till att patienten söka vård vid misstanke om stroke. Det är en kvantitativ studie som redovisar en patientenkät med fasta svarsalternativ. Patienterna ingick i det övergripande projektet Hjärnvägen 2.

Höftfrakturer är ett stort hälsoproblem i Sverige. Många patienter har svårigheter att återfå sin tidigare funktionsnivå efter en höftfraktur. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar höftfrakturpatienters möjligheter att återfå tidigare funktionsnivå. Genom systematisk sökning av artiklar i tre databaser valdes 10 artiklar ut för denna litteraturstudie och granskades med hjälp av ett kvalitetsgranskningsprotokoll. Resultatet visade att smärta, kognitiv funktion, depression, ålder, balans och rädsla för att ramla, annan sjukdom, rörelseförmåga innan frakturen är faktorer som påverkar patienternas återhämtning.

Inna Sevelius: Psykiatrin som kulturell praktik: Bedömningen av patienter på Ulleråkers sjukhus år 1948. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, masteruppsats, vårtermin, 2011. Uppsatsens syfte är att bidra till psykiatrins historia genom en studie av hittills outforskade patientjournaler från Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Frågeställningen är vilka konventioner ? medicinska och kulturella ? som läkarnas bedömningspraktik baseras på.

Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en väsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker därför ofta kombinationen krav och kontroll.Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat på deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever från två svenska gymnasieskolorDå jag ämnat att karaktärisera fenomen ? i detta fall vad eleverna upplever ? har jag valt att använda mig av kvalitativ temaskrivning som metod.

Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier..

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i världen. Män och kvinnor har i regel inte sammasymtom, kvinnor får oftast ont i höger skuldra, känner illamående samt åtstramning vid käkarna. Eftersom hjärtat är starkt förknippat med livet upplever många kvinnor olika känslomässiga upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagslivet efter hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie som grundades på kvalitativa vetenskapliga artiklar gjordes.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbete vid strokerehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Data analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Teamarbete ger en heltäckande bild vid komplexa symtom?, ?Ett gemensamt perspektiv ? en hörnsten vid teamarbete? samt ? Struktur ? en nödvändighet vid teammöten?.

En deskriptiv litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka symtom vid sjukdomen fibromyalgi som lindrades av kognitiv beteendeterapi och mindfulness. Resultatet visade att kognitiv beteendeterapi minskade symtomen smärta, trötthet, ångest, depression, stelhet samt ger en förbättrad sömn. Mindfulness minskade symtomen smärta, depression samt ger en förbättrad sömn. Denna kunskap kan användas av sjuksköterskor i omvårdnaden av patienter med sjukdomen fibromyalgi. Resultatet tyder på att kognitiv beteendeterapi och mindfulness kan vara ett alternativ till den farmakologiska behandlingen..

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Överaktiv blåsa är ett vanligt problem som beräknas drabba 16 % av befolkningen. En behandlingsform som använts länge är elektostimulering av genitalia. På senare år har stimulering av tibialisnerven vid mediala malleolen prövats som behandling. Syftet med studien var att undersöka vad som finns skrivet om elektrostimulering av tibialisnerven för att lindra symtom vid överaktiv blåsa. En litteraturstudie baserad på tio kvantitativa artiklar genomfördes.

Att som kvinna drabbas av hjärtinfarkt är en traumatisk och omvälvande upplevelse. Många kvinnor relaterar inte sina symtom till hjärtinfarkt och tror dessutom att det är en sjukdom som mest drabbar män. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt. Metoden var kvalitativ innehållsanalys och 13 vetenskapliga artiklar på området studerades. Analysen resulterade i fyra kategorier som speglade kvinnors upplevelser under insjuknandet i hjärtinfarkt och den tidiga rehabiliteringen.

Syfte: Syftet är att få ökad kunskap om förändring i hälsa och sjukskrivning hos individer/patienter med stressrelaterad ohälsa som bedömts av ett multidisciplinärt team. Ohälsa avser depression, ångest och utmattningssymptom samt hälsorelaterad livskvalitetUndersökt grupp: Personal med stressrelaterade problem anställd inom Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands Län.Metoder: Jämförelse av sjukskrivningsgrad och hälsoläge vid, och 6 månader efter bedömning av ett multidisciplinärt team inriktat på stress och utmattningssymptom. Instrumenten för att mäta förändring i psykisk ohälsa är 3 självskattningsformulär, Hospital Anxiety and Depression scale; HAD, Psychologic General Well-Being; PGWB och Shirom-Melamed Burnot Questionaire; SMBQ.Självskattningsformuläret fylldes i innan första kontakten med företagssköterskan i teamet samt vid uppföljning efter 6 månader.Uppföljningen bestod i en kort telefonintervju med frågor om sjukskrivningsgrad och hälsoläget.Resultat: Sjukskrivningsgraden minskade hos 45 %, endast en hade ökat. Hälsoläget förbättrades hos mer än 50 % 6 månader efter mötet med teametAntalet personer med depression enligt HAD hade minskat från fem till en och de med ångest enligt HAD från åtta till tre.Tolv personer har minskat och fem har ökat sitt poängmedelvärde på SMBQ Globalskalan.Välbefinnandet enligt PGWB-skalan ökade. Antalet med poäng över 100 ökade från tre till åtta och de med poäng 95 eller lägre minskade från fjorton till tio.Slutsats.

Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor.

Att drabbas av en svår sjukdom innebär en stor förändring för den drabbade och hans/hennes närstående. Idag är hjärtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos kvinnor över 55 år. Dödligheten tenderar att öka hos kvinnorna vilket kan bero på kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att få fram vilka känslor som uppkommer hos kvinnor efter att de drabbats av en hjärtinfarkt samt hur deras livssituation förändras. Metoden är en litteraturstudie baserad på Evans modell där sju kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman.

BakgrundAtt arbeta inom prehospital sjukvård anses vara givande men det medför även risker för hälsan. Stressrelaterade sjukdomar är ofta påvisbara hos personal inom yrket. Antalet ambulansuppdrag har ökat kraftigt de senaste åren och likaså andelen uppdrag med prioritet 1. Yrket präglas av kontakten med vårdtagare, drabbade samt övriga samhällsfunktioner där omvårdnaden ställs på sin spets. Under de senaste tjugo åren har ambulansverksamheten utvecklats avsevärt.