Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande. Däremot är forskning om medarbetares och chefers upplevelser tämligen begränsad. Det sociala stödet från omgivningen har visat sig vara av stor vikt när den drabbade ska återgå i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes på uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om vilken påverkan en internetbaserad återhämtningsfokuserad stressintervention kan ha på beteendemönster och generellt hälsotillstånd. 22 vuxna svenskar rekryterades initialt till studien. 15 individer valde att fullfölja hela interventionsprogrammet. Mätningar med internetbaserade frågeformulär genomfördes innan interventionens start och efter interventionens slut. De primära ändpunkterna för mätningarna utgjordes av beteendeförändringar (frekvens av återhämtningsbeteenden) och kliniska effekter (upplevelser av stress och återhämtning).

Bakgrund:Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa har under senaste åren ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger även ökade kostnader för samhället. Hur rehabiliteringen genomförs är av vikt för att kunna hjälpa personerna som är långtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. Därför är det viktigt att få ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som är långtidssjukskrivna > 3 månader på grund av långvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlättat för återgång till familjeliv och arbetsliv.

Stressrelaterad långtidssjukskrivning för depression, ångest och utmattningssyndrom har ökat drastiskt det senaste årtiondet i Sverige och diskussioner förs om vad som ska ingå i ett rehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom. Hur rehabiliteringen genomförs är av största vikt för tillfrisknande och återgång till arbete. Vad i den arbetsinriktade rehabiliteringen, som personer med utmattningssyndrom upplever som mest effektivt är därmed viktigt att ta del av. Har rehabiliteringen bidragit till upplevda förbättringar? Vad i rehabiliteringen har varit bra och vad kan göras bättre? I detta examensarbete har utgåtts från deltagarnas perspektiv och upplevelser, utan koppling till någon speciell metod.

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked.

En Acceptance and Commitment Therapy (ACT)-intervention på tre sessioner á tre timmar har erbjudits en icke-klinisk grupp stressade kvinnor (N=20). Målet var att undersöka deltagarnas reaktioner på interventionen och att se huruvida ACT kan tänkas påverka deltagarnas upplevelse av och resurser för att hantera stress. Data samlades in före och efter interventionen, vid varje session, samt vid en tre månaders uppföljning. Deltagarnas reaktioner undersöktes med hjälp av enkäter och skriftliga utvärderingar, medan förändring i stressupplevelse och copingresurser mättes med självskattningsskalorna Perceived Stress Scale respektive Coping Resources Inventory. Acceptance and Action Questionnaire-2 användes för att mäta den för ACT centrala variabeln psykologisk flexibilitet.

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Hälso- och sjukvården har traditionellt arbetat kurativt. Tidigare forskning har visat att samhällsutvecklingen de senaste 20 åren, med högt tempo och stora krav, har resulterat i en ökning av stressrelaterad ohälsa, både nationellt och internationellt. Vinsterna med att arbeta hälsofrämjande är uppmärksammat i allt fler studier och det är därför av relevans att studera om Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR), en förgrening av mindfulness, kan fungera som en effektiv och bidragande resurs för ett mer begripligt, hanterbart och meningsfullt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de hälsofrämjande effekterna av MBSR. Tio artiklar valdes för granskning och utifrån artiklarnas resultat framkom två kategorier: Kortvariga hälsofrämjande effekter och långvariga hälsofrämjande effekter.

Eriksson. C. (2010). How can mental top form be reached? Sport psychology consultants approach to mental training.

Trots att kattens popularitet som sällskapsdjur har ökat de senaste åren, besöker kattägaren inte veterinär i samma utsträckning som hundägaren. Några av orsakerna till detta är att ägaren upplever att det är svårt av få in katten i sin transportbur, att transporten till veterinären och själva besöket stressar katten samt att personalen på djurkliniken inte förstår sig på katter. Att utbilda djurägare och personal i hur man på bästa sätt undviker stress hos kattpatienten är viktigt både för kattens välfärd och vård men även för djurägarens och personalens säkerhet. Stress hos katten kan övergå i rädsla eller stressrelaterad aggression. I många fall misstas aggressionen för dominans och man försöker tillrättavisa katten eller bestraffa den vilket oftast förvärrar kattens rädsla och stress. För att förstå kattens sätt att reagera på olika stimuli måste man förstå hur katten upplever sin omgivning genom sina sinnen och hur den kommunicerar, t ex att katten är känslig för höga ljud och hur den använder sin kroppshållning för att visa sin sinnesstämning. Stress ger fysiologiska förändringar som kan påverka både den kliniska undersökningen och de fysiologiska parametrarna och detta kan i sin tur leda till felaktiga diagnoser. Genom djurägarutbildning, anpassad utformning av lokaler och stallburar samt kunskap om kattens beteende och hur man hanterar och bemöter katten på bästa sätt, kan man minska stressen hos många kattpatienter..

Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studierinom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är enreaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för ochde resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbasav utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga tillrörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livetsaktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta enhälsosam balans mellan arbete, vila och fritid.

Stressrelaterad sjuklighet och i dess värsta form utbrändhet, är resultatet av att företagen inte kan hantera den oro som finns och på kort tid har detta vuxit till en folksjukdom. Förutom det mänskliga lidande som stressjukdomarna medför, är deras konsekvenser förödande för samhällsekonomin och företagen. Fenomenet stress kan delvis ses som en reaktion på samhället. Att så många i samhället lider av stress kan tolkas som att man inte riktigt hänger med i de förändringar som skett och vi vet inte riktigt hur stressen skall bemötas. En ökad förståelse och kunskap om hur man underlättar och hjälper varandra i en pressad miljö kan minska risken för att fler individer utsätts för skadlig stress.

De senaste tre åren har ca 34000 personer i Sverige varit sjukskrivna för någon typ av stressreaktion, under det sammanfattande diagnosnumret F.34, anpassningsstörningar och svår stress, som i verkligheten kan rymma allt från lättare till mycket svåra tillstånd.Ett av de formulär som används vid arbetslivsrehabilitering är Maastricht Vital Exhaustion Index. Det används både vid kartläggning och vid värdering av insats. Det består av 23 frågor rörande förekomst av symtom och besvaras enligt 3-gradiga svarsalternativ (Ja=2, Vet ej=1, Nej=0). I en redan identifierad sjuk grupp har det visat sig att höga poäng (=hög stressnivå) på denna skala gav ökad risk för såväl hjärtinfarkt, depression samt stroke.SyfteAtt kartlägga en personalgrupp enligt Maastricht Vital Exhaustion Index hos personal vid ett bank/finansbolag med kontor i Stockholms innerstad. Metod och undersökt gruppStudien som var en enkätstudie gällde anställda som var i tjänst vecka 7 och 8 2008.Enkäten utdelades till 46 personer.

Sjukskrivningarna vid ett IT-företag har ökat den senaste tiden. Den vanligaste orsaken är stressrelaterade sjukdomar.Allt fler sjukdomstillstånd präglas av sociala och psykiska faktorer. Det är välkänt att det finns samband mellan utmattning och arbets-, hem- och allmänna levnadsförhållanden och sjukfrånvaro. Samband mellan subjektiva arbets- och levnadsförhållanden och utmattning brukar vara betydande.Orsaken bakom ?utbrändhet? liksom bakom de flesta sjukdomar förefaller vara multifaktoriell.