Sök:

Sökresultat:

6360 Uppsatser om Stress related illness - Sida 15 av 424

Stress hos barn i förskolan : En studie om förebyggande arbete mot stress hos barn i förskolan

Syftet med det här examensarbetet är att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrågor till åtta pedagoger i två förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i åldrarna ett till sex. Resultatet pekar på att stressfaktorer i dagens samhälle påverkar båda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar också att de vuxna (pedagogerna och föräldrarna) i första hand behöver lära sig att hantera sin egen stress.

"A Pill for Every Ill?": Om kvinnors psykiska ohälsa och läkemedelsanvändande

According to several surveys, womens´ mental illness is increasing. Today the mental illness is the reason why a third of women are sick listed. Furthermore, these surveys also show an increase in the use of pharmaceuticals. For an example, has the use of antidepressant drugs multiplied by six times for the last 20 years.The aim of this paper is to examine experiences of womens´ mental illness and the use of pharmaceuticals. This is looked upon from two different perspectives: the treatment perspective as well as the perspective of female users.

Stressade barn. Elevers tankar om och upplevelser av stress.

Arbetet handlar om hur barn ser på och påverkas av stress, både i skolan och på fritiden. Syftet med arbetet är att skapa en förståelse för vad som stressar barn och genom det kunna hjälpa barnen att hantera de stressande situationer de hamnar i. Stress är kroppens reaktion när vi utsätts för krav. Det finns både positiv och negativ stress. Positiv stress kan vara en drivkraft som motiverar, men när kraven blir för stora vänds pressen till något negativt.

Stress : Samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns något samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 män, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frågeformulär om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vänlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

Barn och Stress

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn på stress. Vad de tror orsakar stress, hur man känner sig och om man kan göra någonting åt det. Genom enkätundersökningar i en fyra, en sexa och en åtta har jag fått fram barnens tankar om stress. Jag har också läst mycket intressant litteratur inom området för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angående barn och stress. Litteraturen har jag också användt som grund till den empiriska studien.

Arbetstillfredställelse och Arbetsrelaterad stress : En studie utförd i industriell verksamhet

Syftet var att med en enkätstudie undersöka om det fanns någon upplevd skillnad mellan två produktionsflöden inom stålindustrin gällande arbetsrelaterad stress och tillfredsställelse. Val av flöde baserades på sjukfrånvarostatistiken då flöde 1 hade en högre korttidssjukfrånvaro än i flöde 2. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon mätbar skillnad mellan yngre och äldre arbetstagares arbetsrelaterade stress och tillfredsställelse.Resultaten visade en signifikans för delmåttet rolltydlighet där de äldre deltagarna skattade rolltydligheten högre än de yngre deltagarna. Resultaten visade också signifikans för arbetstillfredsställelse för delmåtten belysning, ljud, smuts och temperatur där deltagarna i flöde 2 var mer nöjda än i flöde 1. De yngre jämfört med de äldre visade sig uppleva mer psykosocialt stöd och deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en högre grad av autonomi än deltagarna i flöde 2, äldre deltagare upplevde sig även ha en bättre autonomi än de yngre deltagarna.

Psykisk ohälsa hos barn : Hemmets resurser i förebyggande syfte

During the later part of the 20th century the amount of children and adolescents in Sweden who reported psychosomatic illness have greatly increased. The main reason is estimated to relate to weak resources in school and school healthcare. Increased resources do not always have to encompass investments for school and school healthcare. Other resources play an important part as well. A child?s domestic situation serves as one of those resources where fundamental knowledge and values are set.

En studie om individers upplevelser av arbetslöshet, mindfulness och stress

The aim of the study was to examine individuals' experiences of participating in 5 week mindfulness program as a tool for job seekers. Qualitative methods were used to inter­view three students and two mindfulness educators. The informants were asked to an­swer questions about their experiences of having participated or practiced mindfulness in the project. The results showed that all respondents experienced the project as positive. The partici­pants describe that the project helped them to get out and meet other people and with routines in their life. The par­ticipants also said that unemployment caused alienation and they felt themselves to have poorer health when they were unemployed.

Stress, self-efficacy och livstillfredsställelse : Finns det köns och åldersskillnader

ABSTRACTThe aim of this quantitative study was to investigate if stress, self-efficacy and life satisfaction varied with gender and age. The sample was selectively chosen in the municipality, country council, private sector and in the trade business. 237 participants were included in the study, of which 94 were men and 143 were women. Age was split in two categories: younger adults (18-40 years) and older adults (41-65 years). The results showed that there were correlations between the dependent variables: stress, self-efficacy and life satisfaction.

KONCENTRATIONSLÄSNING -vägen till mindre stress?

Bakgrund: Forskningen om koncentrationsläsning är bristfällig och daterad. Det finns skolor som menar att koncentrationsläsning minskar stress men ingen forskning finns kring koncentrationsläsning i förhållande till stress.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsläsning och stress. Om det finns ett samband är syftet också att söka förklaringar till hur sambandet ser ut genom att undersöka psykosociala faktorers effekt. Frågeställningar: Har koncentrationsläsning någon inverkan på elevers upplevelse av stress? Hur påverkar de psykosociala faktorerna krav, kontroll och socialt stöd elevers upplevelse av stress? Metod: En enkätundersökning på två gymnasieskolor utfördes.

Hur hanterar sjuksköterskor stress i arbetet? : En litteraturöversikt

Background: The nursing profession involves meetings and situations which can be stressful. The work environment can cause additional stress in the form of time pressure, lack of support from colleagues, management or disgruntled family members and patients. This places the nurse in a position that requires a sharpened ability to handle stress. It can become overwhelming and unmanageable and cause a serious threat to the nurse's health and wellbeing. To handle stress the nurses uses different coping strategies.Aim: The aim of the review was to gain a better understanding of how nurses deal with occupational stress.Method: A systematic literature overview study based on eleven articles, including both qualitative and quantitative studies.Results: Nurses deal with stress in different ways based on their own resources.

Kartläggning av stress och depression vid hjärtinfarkt

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst och undersöka samband mellan stress och depression hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet var även att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt.Metod: Patienter som vårdats på en hjärtavdelning för hjärtinfarkt i Mellansverige och är svensktalande inkluderades i studien. Enkäterna Vardagslivets Stress och MADRS-S användes som mätinstrument.Resultat: Antalet inkluderade deltagare i studien var 20 stycken. Förekomsten av självskattad depression uppgick till 5 % efter en hjärtinfarkt. Förekomst av självskattad stress sågs hos totalt 20 % av deltagarna, av dessa var det 5 % som hamnade i den högsta kategorin av stress.

Skolbarn och stress. Exemplet matematik.

Syftet med denna uppsats har varit att empiriskt undersöka om barn har erfarenheter av stress i samband med matematik och i så fall varför denna stress yttrar sig. Den empiriska undersökningen grundar sig på elva elever i år 2 och 3 egnas erfarenheter och uppfattningar om stress i samband med matematik. Jag har bedrivit ostrukturerade och ostandaliserade gruppintervjuer. Min teoretiska del består av två delar, den första behandlar definitioner av två centrala begrepp, stress och stressor. Den andra sammanställer relevant forskning om barns stress.

Metodutveckling av självskattningsformulär för prestationsmätning av flygledare innan skiftstart

This paper was part of the ongoing cooperation between the Swedish Civil Aviation Authority and the Department of Psychology at Lund University. The purpose of this study was to develop a self-report measure regarding human factors, for the air traffic controllers to fill out before they start their working shift. This in order to aid the team leaders in their judgment regarding the air traffic controller's ability to perform at the right safety level. The self-report measure would also serve as an aid for the air traffic controllers who have a responsibility regarding their own performance. If successful this self-report measure would make it easier for the air traffic controllers to be alert regarding certain factors that can have a large impact on their performance.

Värdering av en stressad livssituation

The aim of this study was to examine if performance-based self-esteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender predict the value of own or others life-stress (VLS). The aim was also to examine whether the variables were correlated significantly with each other. The investigation was conducted in a town in the mid-south of Sweden. The instrument consisted of two forms where the first measured Type A personality and the second tapped perform-ance-based self-esteem, perceived stress and the level of life-stress. The results showed that the level of life-stress could explain, on the basis of the predictors, performance-based self-esteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender.

<- Föregående sida 15 Nästa sida ->