The aim of this paper is to examine how boys in grade nine experience and handle stress, to find reasons why stress occur and what help the boys can get to handle stress in a good way. Our supervisor was Gunilla Lindén. In our study we used qualitative interviews to answer these questions. We interviewed four fifteen- to sixteen-year-old boys and two recreation in-structors. We also conducted a group interview with the boys.

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste åren. Arbetsbelastningen och kraven på individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svårare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvägledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrån en kvantitativ enkät undersök-ning försökt få svar på min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvägledare är en yrkes-grupp som mår förvånansvärt bra.

Stress är ett ämne som det talas flitigt om i dagens samhälle. En hög stressnivå kan enligt tidigare forskning ha en negativ inverkan på vår hälsa. Syftet med studien var att se om det fanns någon skillnad i stressnivå mellan studenter som har extrajobb och de som inte har det. En av hypoteserna i studien var att studerande kvinnor har en högre stressnivå än studerande män. En enkät delades ut, Perceived stress scale (PSS), till 137 studenter varav 89 män och 48 kvinnor.

Stress är någonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning är att få kunskap om förskollärares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet är också att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset på förskollärares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstå de signaler barn ger ifrån sig.Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, här beskrivs hur samhällets utveckling påverkar oss människor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag påverkas av denna utvekling.

Specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård har ett stort ansvar att ge kvalificerad omvårdnad till svårt sjuka patienter och komplicerade olycksfall. Vid dessa situationer finns det möjlighet att uppleva stress. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av stress i ambulanssjukvården och hur stress kan påverka den prehospitala vården. I intervjustudien har åtta ambulanssjuksköterskor intervjuats. Intervjutexten har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Det är väl känt att sjuksköterskor ofta har en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Syftet meddenna studie var att hitta orsaker till stress hos sjuksköterskor och hur detta påverkaromvårdnaden av patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie vilken omfattade 12artiklar med varierande metoder och upplägg utförda i Europa och Nordamerika. Orsaker tillstress identifierades och tematiserades i två teman; Hur påverkas patienten ochomvårdnaden samt Hur påverkas sjuksköterskan. Följande huvudsakliga resultat hittades:Hög bemanningsnivå visade samband med hög omvårdnadskvalitet, hög arbetstillfredsställelseoch låg stress.

Syftet var att undersöka samband mellan stress, hälsoångest, sjukvårdsbesök samt läkemedelsförbrukning i fängelsemiljö. Respondenterna var 66 män i åldrarna 21 - 68 år med avtjänade straff från en månad till tretton år och nio månader. Studien baserades på självskattningsfrågeformulär vilket mäter stress  (Perceived Stress Scale, PSS ) och hälsoångest (Health Anxiety Inventory, Short Version, SHAI). Dataanalyser kontrollerade samband, predicerbarhet och interaktionseffekter. Resultatet påvisade samband och predicerbarhet mellan stress och hälsoångest samt med hur ofta intagna besöker sjukmottagningen men inget samband med förbrukning av läkemedel.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vanligt det är med stress och depression efter genomgången hjärtinfarkt. Vidare planeras att undersöka samband mellan stress och depression samt också eventuella skillnader mellan könen för hur stress och depression upplevs efter genomgången hjärtinfarkt.Metod: Patienter som varit inlagda för hjärtinfarkt vid Akademiska sjukhuset i Uppsala inkluderas i studien. Patienterna skall ha genomgått hjärtinfarkt och/eller PCI och/eller CABG. De tre enkäterna Vardagslivets stress, Känsloläge samt MADRS användes. Frekvenser och korrelationer beräknades med IBM SPSS Statistics version 19.

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Background: Long-term stress can lead to reduced health among nurses which can result in impaired quality of care. Stress in nurses' work needs to be studied in order to prevent stress and impaired quality of care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of occupational stress and factors that contribute to occupational stress. Method: The method used was a literature review. Results: The analysis resulted in five themes which describe nurses' experiences of occupational stress and factors that contribute to occupational stress.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

Bakgrund: Stress innebär att det råder en obalans mellan krav och de förutsättningar människan har att hantera dessa krav. Stress har existerat så länge människan existerat, då stress tillhör människans överlevnadsinstinkt. Stressen har dock förändrats och ökat över tid. Skolungdomar som upplever stress är vanligt förekommande och skapar hälsoproblem som ständigt ökar. Långvarig stress har både en fysiologisk och psykologisk påverkan på människan.

Vi gjorde en undersökning med syfte att ta reda på vilka faktorer i lärandet som orsakar stress bland elever i år 4 och 5. Efter att ha varit ute på verksamhetsförlagd utbildning i olika skolor har vi upplevt stress hos elever och har då funderat över vad som är stressande hos eleverna. Vi genomförde undersökningen med en enkät samt intervjuer med eleverna för att få fram svaren vi behövde till vår undersökning. Resultatet visade att matematik upplevdes som det mest stressande av alla ämnen i skolan. Eleverna upplevde att de inte har tid för allt de ville eller borde göra och att det kunde vara svårt att hinna med arbetstakten i skolan..

Barn har en mer begränsad förståelse av begreppet stress än vad vuxna har, men stressens negativa effekter drabbar barn lika mycket. Med utgångspunkt i Erikssons psykosociala teori (Eriksson 1950,1963) om individens utveckling, var syftet med detta arbete att undersöka huruvida det hos barn existerar ett samband mellan hög grad av upplevd stress och försämrad självkänsla. Dessutom, föreligger det någon skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller stress och självkänsla? För studien användes två mätinstrument, dels ett standardiserat psykologiskt test vilket mätte självkänsla och dels ett intervjuformulär vars syfte var att mäta personlig upplevelse av stress. Tio informanter, sju flickor och tre pojkar, i åldrarna 11-12 år deltog i studien.

Bakgrund Stress behöver inte vara någonting negativt, det finns även vissa positiva aspekter på stress. En lagom mängd av stress kan öka prestationsförmågan. Vid för hög grad av stress kan allvarliga sjukdomar utvecklas. Varje människa bör hitta sätt att hantera sin stress. Det finns många sätt att hantera stress, att äta rätt mat eller att träna hjälper kroppen att varva ner.