Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sätt chatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk forma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för.

Syftet med denna studie är att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Uppsatsen är inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden är en fallstudie där två person har blivit intervjuad på djupet i området. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Några av dessa reaktioner är depression, ångest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsättas för våld från sina föräldrar. Studien syftar också till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och våld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mäns våld mot kvinnor. I syftet har följande frågeställningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av våld från föräldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av våld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gällande mäns våld mot kvinnor?För att bäst besvara vårt syfte föll valet av metod på att genomföra en enkätundersökning bland ungdomar på en gymnasieskola, 60 elever i årskurs tre besvarade enkäten. Av resultatet framgår att en fjärdedel av ungdomar har utsatts för våld av sin pappa och mer än en tredjedel av ungdomarna har utsatts för våld någon gång under uppväxten av någon av föräldrarna.

Bakgrund: Graden av självrapporterad stress bland tonåringar i Sverige är hög. 30 % av flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av jämnåriga pojkar upplever att de är stressade. I årskurs 2 i gymnasiet anger nästan 40 % av flickorna att de är stressade och 20 % av pojkarna. Den största anledningen är prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars upplevda stress i åldrarna 13-19 år i Sverige, Danmark och Norge. Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie där artiklar sökts i databaserna PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet användes en graderingsmall. Resultat: Både flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad.

Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar sex elever, som regelbundet praktiserat yoga, har om yogans betydelse för stress, koncentration och lärande. Studien bygger på en kvalitativ undersökning av djupgående intervjuer och på forskningsrapporter. Syftet var, att med intervjuerna som grund, ta reda på om yogan har någon effekt på stress, och om den kan skapa bättre förutsättningar för koncentration och för lärande. Sammanfattningsvis visar resultatet på att eleverna uppfattar att yogapraktiken givit dem ett instrument att hantera stress. De kunde uppfatta ett gynnsamt samband mellan yogapraktik och skolarbete.

Styrketräning bland barn och ungdomar är något som de senaste decennierna varit omdiskuterat gällande skador och dess effekt. Svenska Riksidrottsförbundet menar att denna typ av träning skall införas redan hos barn i 7-8 års ålder. Tidigare studier har bland annat visat på skador på epifysskivorna, samt att den låga nivån könshormon skulle leda till att ingen muskeltillväxt eller kraftutveckling skulle ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av olika former av styrketräning hos barn och ungdomar under 18 år samt undersöka begränsningar i studiernas kvalitet. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PEDro och Physical education index.

Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars användning av alkohol och droger så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frågor som har varit i fokus är; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvändning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars användning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade på ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk.

Ordet stress används ofta fritt om alla möjliga påfrestningar. Den strikta definitionen på beteckningen stress är kroppens fysiologiska reaktion vid påfrestning, som är av både fysisk och psykisk natur. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av stress under deras vårdtid på intensivvårdsavdelning. Sexton vetenskapliga artiklar som svarade för syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det var fasansfullt och skrämmande, att vara beroende av andra, att inte kunna göra sig förstådd och inte förstå och att ständigt bli störd.

Att drabbas av yrsel är ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning på balansorganen, är ofta förknippad med stress och psykisk ohälsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det är att leva med yrsel och hur denna är relaterad till stress och psykisk ohälsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom på utmattningssyndrom.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika stressframkallande situationer och copingstrategier för att bemästra den arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor. Forskningsfrågorna är: Vilka faktorer ligger bakom stress för sjuksköterskor inom vården? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor i stressade situationer? Metoden är en litteraturstudie, som är baserad på tretton vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen är Antonovskys syn på hälsa, KASAM. Resultatet av denna studie visar fem teman som orsakar stress.

I den akademiska världen kämpar studenter med att balansera upplevda krav från omgivning och upplevd egen förmåga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utsträckning än psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig åt. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval på Stockholms universitet. En enkät avsedd att mäta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid på sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin.

Denna sociologiska uppsats behandlar några faktorer som kan påverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonårsfrigörelsen genomgår ungdomar en fas, då de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhället. Syftet med arbetet är att undersöka vad samhället kan göra och vad de har för skyldigheter för att fånga upp dessa ungdomar. Med utgångspunkt från Halmstad kommun.