Att föda barn är förenat med smärta. Fokus ligger idag på att minska eller göra smärtan hanterbar för att ge kvinnan en positiv förlossningsupplevelse. Copingstrategier är effektiva hjälpmedel för smärthantering och personligheten kan påverka effektiviteten av dem. Studiens syfte var att undersöka vilka copingstrategier som förknippas med en tillfredsställande förlossningsupplevelse och om graden av optimism kan ses påverka valet av dem. Enkäter besvarades av 26 förstföderskor inom 24 timmar efter barnets födelse.

Tjejer i årskurs nio är en riskgrupp för att utveckla ohälsa. Två symtom på ohälsa är negativ självbild och dysfunktionell coping. Syftet med studien är att undersöka om det finns specifika samband mellan självbild och coping hos tjejer i årskurs nio. 46 tjejer och 41 killar fyllde i självbildsformuläret Jag tycker jag är och copingformuläret Brief Cope. Resultaten visar på att tjejer med negativ självbild använder sig mer av den dysfunktionella copingstrategin självanklagelse än killar med negativ självbild.

Forskningens syfte var att kartlägga upplevd stress bland brottare, hur upplevelserna påverkat dem samt vilka copingstrategier som användes. Metoden som användes för denna undersökning var kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsätt. Undersökningen visade att stress var något som alla deltagande brottare har upplevt och som de på olika sätt blivit påverkade utav. De flesta ansåg att stressen främst berodde på tidsbrist, pressen att prestera samt förväntningar från andra. De vanligaste biverkningarna av stressen var framförallt mentala såsom irritation och meningslöshet men också fysiska som magont och nervositet.

Studiens syfte är att belysa enhetschefers upplevelser och värderingar av samarbetet med en företagshälsovård angående upprepad korttidsfrånvaro. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Tio enhetschefer i två kommuner intervjuades och resultatet bygger på deras subjektiva upplevelser. I studien framkom att enhetscheferna generellt anser att grundtanken i samarbetet är bra med en bra struktur. Enhetscheferna har sedan länge själva arbetat med den upprepade korttidsfrånvaron och det är även de som bedömer vilka medarbetare som hänvisas till företagshälsovården.

Syftet med detta examensarbete var att klargöra om de konstskapande aktiviteterna vid Sunderby Folkhögskolas Konstskola har hälsofrämjande effekter på Konstskolans elever och hur dessa i så fall yttrar sig. En enkät baserad på en svensk version av Perceived Stress Scale (PSS) användes för att mäta individuella aktuella stressnivåer och genom semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Vilken stressreducerande och rehabiliterande potential har Konstskolans ordinarie utbildning? Finns det skillnader i studenternas relationer till stress, kreativitet och livskvalitet/välbefinnande idag jämfört med innan konststudierna? samt Har bakgrundsvariablerna betydelse för de studerandes stressnivå och hur de upplever och värderar stress? Resultaten visade på ett svagt negativt samband mellan stressnivå och ålder respektive omfattning av tidigare konstnärlig aktivitet. Intervjuerna bekräftade hälsofrämjande effekter av konstskapande aktiviteter i termer av utveckling av copingstrategier, kreativitet och välbefinnande..

Stress är idag ett välanvänt begrepp som existerar i många personers vardag och kan ilångvariga tillstånd ge negativa efterverkningar. Forskning kring området stress ochätbeteende har visat på spridda resultat men majoriteten visar dock på liten till stor förändringav ätbeteendet. Studien syftade till att undersöka skillnader i ätbeteende, vid låg respektivehög upplevd stressnivå hos män (24-65 år). Genom ett bekvämlighetsurval skickades enwebbenkät bestående av Perceived Stress Scale samt frågor som belyser ätbeteende ut till engrupp män (n=119). Svarsfrekvensen uppgick till 61 % (n=72).

Bakgrund: I det dagliga arbetet på en vårdavdelning arbetar sjuksköterskan i en miljö som är stressande. För att kunna hantera detta krävande arbete och avvärja hot används ofta olika copingstrategier speciellt då personen inte tror sig ha tillräckliga resurser för att hantera situationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan påverkas av arbetsrelaterad stress och hur den kan hanteras. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sju artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Ett antal stressorer inom sjuksköterskans vårdarbete identifierades såsom hög arbetsbelastning, tidsbrist och brist på kontroll.

Cancer är en sjukdom som väcker många tankar och känslor. Tidigare värderingar och prioriteringar i livet ifrågasätts och omvärderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och påverka kroppen på flera sätt, försämrat immunförsvar är ett av dem. Coping är ett begrepp som innebär individens sätt att hantera en svår situation. Coping delas in i två huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping.

The aim of this study is to explain and try to get an understanding for how women who are partners to substance missusers handle their lifesituation. To fulfill the aim of the study a qualitive method is used with a focus group as a data collection method. The theoretical framework is coping theory and system theory. The results show that women who are partners to substance missusers describe that they have a lifesituation filled with stress and worry. Because of their situation the women create and adjust their behaviors.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor upplever intensivvårdsavdelningen som en stressfylld arbetsplats. Patienterna är svårt sjuka och akuta situationer kan hastigt uppstå. Miljön är högteknologisk och har stundvis ett högt tempo. Tidigare stressforskning har visat att en ökad stressnivå har en negativ inverkan på hälsan. Stresshantering utgår ifrån problemfokuserade ? eller känslofokuserade copingstrategier.Syfte: Att beskriva de faktorer som stressar intensivvårdssjuksköterskor, samt hur de upplever och hanterar denna stress.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att utifrån ett könsperspektiv undersöka stress hos elever. Detta ville vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar: Vad är stress för elever, upplever de stress i skolan, hur hanterar de stress samt hur vanligt är psykosomatiska symptom hos elever?Metod:Undersökningen är en studie som utförts med hjälp av enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ. Enkätundersökningen genomfördes på två gymnasieskolor på det Samhällsvetenskapliga programmet år 3 där 103 elever ingick i urvalsgruppen. Fördelningen mellan flickorna och pojkarna var 71 respektive 32.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationer mellan subjektivt välbefinnande, optimism och copingstrategier. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor angående dels vilka copingstrategier som används, dels skillnader i sambandet mellan copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande. Studien var baserad på ett stickprov med 106 studenter på grundnivå i olika ämne vid en högskola. Kortversioner av frågeformulären som mäter copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande delades ut och besvarades enskilt. En multipel korrelationsanalys visade på en modell i vilken coping och optimism förklarade 20% av variansen i subjektivt välbefinnande.

Breast cancer is the most common form of cancer which struck women around the world. When a human is exposed to threat or stress, e.g. breast cancer, different coping strategies are used in order to cope with the situation by the afflicted person. The aim of this literature study was to describe how women, who suffered from breast cancer, experienced coping with their situation. Scientific articles were found in the databases Medline (Pub Med) and Cinahl.

LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - Några unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt några gymnasielärares reflektioner över ambitiösa kvinnliga eleverElin Höglund & Sara KnutssonHögskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa & Samhälle, PsykologiSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur några unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhålla en bredare förståelse för hur några gymnasielärare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. Två semistrukturerade intervjuguider användes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielärarna. Fyra teman gällde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, påverkan på välbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde även ?stressbok? under en veckas tid.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.