The purpose of this study was to examine the differences and similarities between coping strategies used by individuals with the disability ADHD in childhood and later adulthood. The questions we asked ourselves: Are the individuals using the same form of coping in adulthood as in childhood? What copingstrategies used individuals while growing up? What coping-strategies used the individuals in adulthood? To fulfill the purpose and answer the questions, we used qualitative methods. Interviews were conducted with four adults who have the disa-bility ADHD. The interviews were analyzed by the hermeneutic circle.

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav är en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, två av dem är problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bättre än de med emotionell strategi.

The use of mindfulness in healthcare is increasing in Sweden. A so-called secular form of mindfulness is also increasing within mediated contemporary psychology and is used in many areas such as schools, workplaces and when giving birth. The method originates from Buddhism and is much more complex than the form of mindfulness marketed in Sweden today. The religious heritage of mindfulness is interesting to study in such a secular society as Sweden, where the material for this study is found. The aim of this study is therefore to investigate whether mindfulness still is a form of religious coping or if it has become completely secularized, and thus free of its religious origin.

Detta arbete handlar om stress, hur stress uppstår och hur lärare ute i verksamheten hanterar stress. Med dessa utgångspunkter har vi undersökt hur ett antal lärare och förskollärare i grundskolan tänker och resonerar kring begreppet stress..

A considerable number young of students are suffering from sociopsychological complaints. The psychological complaints emerge from differnt sources. Important factors for psychological well being are experiences of a satisfactory social network, efficient coping strategies and a supportive school climate.The aim of this study was to examine how young girls in the age of 16-18 years old experience and cope with demands from school. To fulfill the aim of this study we have five questions: What do the girls apprehend as a satisfactory/unsatisfactory working environment? How do the girls define stress? How do the girls cope with stress? What importance has leisure time? What importance has the social network? The method we used for this study was qualitative and the material was collected through four focus groups.

This study aim to explore how the conditions of an individual's childhood may affect their coping with trauma. The individuals represented in this study, for the purpose to explore coping with trauma, are individuals grown up under insufficient childhood conditions. This study is based on the assumption that childhood conditions, are a factor of influence on coping with trauma, in a greater extent than it is understood and given credit for in todays society. Our result shows that there is an obvious correlation between insufficient childhood conditions and destructive coping with trauma. There is a need of larger general awareness that an individuals resources for coping with trauma is affected by the conditions growing up.

Denna studie hade som syfte att undersöka vilka orsaker till stress svenska elitfotbollsdomare upplever samt hur domarna hanterar den upplevda stressen. Vidare syfte var att undersöka hur stressen påverkar domarnas hälsa, och vilken påverkan stressen har på beteendet hos domarna. Urvalet till denna studie bestod av 10 svenska elitfotbollsdomare, både män och kvinnor, med domaruppdrag inom Allsvenskan eller Superettan säsongen 2011. En semistrukturerad intervjuguide användes under antingen telefon- eller personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

The field of coping has become more developed during the past decades but there is still a lot to be discovered and discussed. Theories of developmental psychology describe the possibility to map a general developmental structure of how the human mind expands. The aim of this study is to contribute to further research in whether there is a reason why we cope the way we do in relation to age. The questions answered in this study was, what coping two girls, whom lived during the Holocaust, used and how the coping found, were possible to interpret from theories of developmental psychology. In order to answer the questions asked a method called Template Analysis Style and three different theories have been applied.

Stress bland ungdomar är något som går allt längre ner i åldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och många ungdomar är rädda att inte räcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien är att undersöka vad som stressar ungdomar på det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhållande till stressen. Studien bygger på ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, däribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist ansträngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever på det naturvetenskapliga programmet i Luleå.

Idrottsskador har konstaterats vara både fysiskt och psykiskt fenomen, och under de senaste åren har ett ökat intresse för den psykologiska faktorn visat sig. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress och frekvensen idrottsskador hos elithandbollsspelare samt att undersöka om det finns något samband mellan grundanspänning (trait anxiety) och situationsspecifik anspänning (state anxiety). Ett tredje syfte är att undersöka huruvida en idrottares stressnivå varierar över tid och jämföra detta med de aktuella spelarnas skadefrekvens. Informanterna var 20 manliga elithandbollsspelare (19-32 år) i elitserien i Sverige, under säsongen 06/07, fördelat på två klubbar. Urvalet som gjordes var ett strategiskt urval, baserat på klubbarnas geografiska lokalisering.

Arbetslöshet innefattar fler faktorer än brist på arbete och ekonomiska begränsningar. Tidigare studier uppvisar samband mellan arbetslöshet och stressrelaterade sjukdomar och som arbetslös kan upplevelse av kategorisering medverka till känsla av att förlora sin identitet. I denna kvalitativa intervjustudie bestående av sex stycken arbetslösa, kvinnliga deltagare diskuteras olika coping strategiers betydelse för hur situationen som arbetslös hanteras. Datamaterialet har bearbetats induktivt genom meningskoncentrering. Studien visar att stöd från omgivningen samt självförtroende är avgörande faktorer som medverkar till adaptiv, problemfokuserad coping.

AbstraktSyftet med studien är att försöka finna förståelse för hur muslimer uppfattar och hanterar stress utifrån deras egna kulturella normer. För att skapa en djupare inblick i den Islamska kulturen så utfördes en kvalitativ undersökning på plats i södra Turkiet. Fokus var riktat på det muslimska perspektivet av stress, då önskan var att undersöka vad stress innebar utifrån deras eget synsätt samt vad som användes i hanteringen av stress. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem kvinnor och sju män som var religiöst troende. Respondenterna hade relativt likartade upplevelser och tillväga- gångsätt i hanteringen av stress.

Det finns faktorer på arbetet som påverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjänsten präglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förväntningar och i allmänhet ett komplext arbete. Det är något som påverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte är att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjänsten.

Arbete och fritid är två faktorer i människans liv. Syftet med detta arbete var att undersöka om arbetsrelaterad stress påverkar människors fritid. De frågeställningar som användes för att finna svar på detta var: Upplever människor arbetsrelaterad stress och hur visar den sig? Tar människor med sig arbetsrelaterad stress till sin fritid och om de gör det hur påverkar detta fritiden? Vad gör människor för att hantera den arbetsrelaterade stressen om den inverkar på fritiden? För att genomföra studien användes halvstrukturerade intervjuer, 10 grundskollärare, en man och nio kvinnor deltog. Resultaten visar att många upplevde stress på arbetet och att en stor del av dem skulle kunna bli bättre på att skilja på arbete och fritid, genom att till exempel bestämma sig för att arbetsuppgifter främst ska skötas på arbetet och att fritiden är tid för återhämtning och egna intressen.

The aim of the study was to gain a better understanding of how some people aged between 20-35 years? experience Facebook in relation to identity creation, communication and stress. The analysis is drawn from seven semi-structured interviews with a sample of Facebook members, four women and three men aged 20-35 years and during the interviews respondents answered questions based by the following topics. Does Facebook allow changing identities? In what way is Facebook a communication tool for enabling relationships? How can Facebook be related to Stress and coping? The results showed that respondents perceived Facebook as an easy means of communication and maintaining relationships.