Företag betraktar ofta monetÀra belöningar som ett verktyg för att motivera anstÀllda och fÄ dem att prestera bÀttre. Tidigare studier har visat att monetÀra belöningar har en pÄvisad positiv effekt pÄ motivation samt prestation men det finns Àven studier som har indikerat motsatsen. Forskare argumenterar för att det existerar faktorer som pÄverkar relationen mellan monetÀr belöning, motivation och prestation, dock Àr det relativt okÀnt vilka dessa faktorer Àr. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka relationen mellan olika monetÀra belöningar, motivation och prestation samt identifiera faktorer som kan inverka pÄ denna relation. Vi ville Àven undersöka fördelningen av monetÀra belöningar.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd och om pedagogerna anser att stress Àr ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer Àr en stor stressfaktor för barn. EnkÀtundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest Àr matsituationen och tambur- eller korridorsituationen.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrÄgor till Ätta pedagoger i tvÄ förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i Äldrarna ett till sex. Resultatet pekar pÄ att stressfaktorer i dagens samhÀlle pÄverkar bÄda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar ocksÄ att de vuxna (pedagogerna och förÀldrarna) i första hand behöver lÀra sig att hantera sin egen stress.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..

Det individualistiska samhÀllet kÀnnetecknas av ett ökat ansvar för individen att utforma sitt liv och sin framtid. Prestation och perfektion Àr intressanta fenomen direkt relaterade till valmöjlighet. Kan dessa fenomen till och med uppfattas som ideal i det individualistiska samhÀllet? Syftet med studien har varit att undersöka hur det mÀnskliga beteendet förhÄller sig till de samhÀlliga idealen som markerar perfektion och som utmanar individen att göra sitt yttersta. Studien Àr explorativ och anvÀnder sig av en enkÀt som undersökningsmetod.

Arbetet handlar om hur barn ser pÄ och pÄverkas av stress, bÄde i skolan och pÄ fritiden. Syftet med arbetet Àr att skapa en förstÄelse för vad som stressar barn och genom det kunna hjÀlpa barnen att hantera de stressande situationer de hamnar i. Stress Àr kroppens reaktion nÀr vi utsÀtts för krav. Det finns bÄde positiv och negativ stress. Positiv stress kan vara en drivkraft som motiverar, men nÀr kraven blir för stora vÀnds pressen till nÄgot negativt.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns nÄgot samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 mÀn, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frÄgeformulÀr om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vÀnlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and if so, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers and three supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense of coherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stress theory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn pÄ stress. Vad de tror orsakar stress, hur man kÀnner sig och om man kan göra nÄgonting Ät det. Genom enkÀtundersökningar i en fyra, en sexa och en Ätta har jag fÄtt fram barnens tankar om stress. Jag har ocksÄ lÀst mycket intressant litteratur inom omrÄdet för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angÄende barn och stress. Litteraturen har jag ocksÄ anvÀndt som grund till den empiriska studien.

Inledning: Psykisk ohĂ€lsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jĂ€mfört medandra Ă„ldersgrupper. Att fĂ„nga och hjĂ€lpa barn och ungdomar med psykisk ohĂ€lsaĂ€r en viktig del i skolhĂ€lsovĂ„rden, och skolsköterskans frĂ€msta uppgift Ă€r attfrĂ€mja barn- och ungdomars psykiska vĂ€lmĂ„ende. Syfte: Syftet var att beskrivahur skolsköterskor pĂ„ högstadiet fĂ„r kĂ€nnedom om en elevs psykiska ohĂ€lsa ochhur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor frĂ„n tre olika kommuner imellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades medkvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,samtalets innehĂ„ll och arbetssĂ€tt i bemötandet.

Prestation Àr ett dagsaktuellt begrepp, och dagens organisationer söker efter personer som klarar av att prestera pÄ en allt högre nivÄ, sÄ kallade högpresterare. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat pÄ att beskriva högpresterare utifrÄn deras egenskaper eller utifrÄn organisationen (Pepermans, Vloeberghs & Perkisas, 2003). Dock har en förÀndring inom organisationerna skett vilket resulterat i att alltmer utav den egna HR- verksamheten lÀggs ut pÄ externa företag. Synen pÄ prestation och vad organisationen söker efter blir dÀrför avgörande för ett fortsatt samarbete mellan dessa parter. Föreliggande studie syftar till att undersöka vad som utmÀrker en högpresterare utifrÄn tre perspektiv, rekryteringskonsult, organisation och högpresterare.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

AbstractTitle: Welfare officers personal experiences of stress and coping in an emergency hospital in StockholmThe purpose with this study was to describe how welfare officers in an emergency hospital experienced stress in their workplace and what coping strategies they used. Through qualitative interviews the welfare officers thoughts and experiences were examined. The result showed that welfare officers experienced some stress at the workplace; this was related to lacks in the organization, heavy workload and short of time. The most commonly used coping strategies were social support, physical training, short breaks during the day to handle the stress at work. The conclusions of this study was that factors that reduces stress for welfare officers who work at emergency hospitals was a functioning organization and management, the ability to control and at some levels effect their own work, to have guidance and other opportunities to ventilate with co-workers.

Bakgrund: Daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet pÄ fritiden Àr betydligt högre bland individer med psykisk ohÀlsa. Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker. Metod: AnvÀnder data frÄn en tvÀrsnittsstudie (FolkhÀlsoenkÀt, SkÄne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i Äldern 18-65. Huvudvariabler Àr sjÀlvrapporterad daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet, samt psykisk ohÀlsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistisk regression för att fÄ oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders. Resultat: Samband finns mellan psykisk ohÀlsa och daglig rökning, respektive lÄg fysisk aktivitet bland bÄda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lÀgre oddskvoter gÀllande bÄda sambanden. Individer med psykisk ohÀlsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor Àn de med ej psykisk ohÀlsa, oavsett socioekonomisk status.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Att upptÀcka och sÀtta in insatser för att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett av barnhÀlsovÄrdens mÄl. FörÀldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohÀlsa Àr en insats pÄ folkhÀlsoomrÄdet som lÀmpar sig vÀl för ett evidensbaserat förhÄllningssÀtt. Familjen Àr en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohÀlsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade förÀldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohÀlsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar.