I dagens samhÀlle anvÀnds minirÀknaren i mÄnga vardagssituationer. I grundskolan sker rÀkning huvudsakligen med algoritmer. UtgÄngspunkten i detta examensarbete har varit att försöka att se om minirÀknaren anvÀnds med eftertanke i de olika stadierna i skolan och se vilka möjligheter det finns med att anvÀnda den som ett hjÀlpmedel. PÄ vilka sÀtt kan minirÀknaren anvÀndas för att hjÀlpa eleverna att förstÄ matematiken bÀttre? Eller Àr det kanske rent utav en fara att anvÀnda den innan eleverna har fÄtt en grundlÀggande förstÄelse för aritmetik? Vi kommer att inleda med en beskrivning av tidigare forskning om elevers lÀrande i matematik och titta pÄ vad denna forskning visat angÄende anvÀndningen av minirÀknaren.

AnvĂ€ndarmedverkan inom systemutveckling stĂ„r för att anvĂ€ndaren av olika artefakter antas medverka i utvecklingen av dessa artefakter och interaktionen mellan artefakten och mĂ€nniskan. Begreppet systemutveckling syftar pĂ„ utveckling av datorsystem.Vissa vetenskapsmĂ€n och forskare hĂ€vdar att anvĂ€ndare och systemutvecklare inte förstĂ„r varandra och att det fokuseras enbart pĂ„ artefakten (datorn) och inte pĂ„ mĂ€nniskan. Detta faktum skulle medföra att anvĂ€ndare av olika artefakter inte medverkar pĂ„ ett genuint sĂ€tt i utvecklingen av dessa system.Vilka orsakerna Ă€r till att det ser ut som det gör enligt kĂ€llorna i ovanstĂ„ende stycke Ă€r svĂ„rt att spekulera i. Men tre omrĂ„den har studerats översiktligt och dessa omrĂ„den Ă€r kommunikationsprocessen, attityder, syften och mĂ„l.Antagandet som gjorts Ă€r att kunna pĂ„visa att det existerar en förhĂ„llandevis bĂ€ttre förstĂ„else, Ă€n vad kĂ€llorna hĂ€vdar, mellan anvĂ€ndare och systemutvecklare tack vare att de befinner sig i en och samma organisation och pĂ„ sĂ„ vis erhĂ„llit en bĂ€ttre förstĂ„else för varandras verksamhetsomrĂ„de.Undersökningen har utförts pĂ„ Volvo Östra Fabriken. Försökspersonerna bestĂ„r av hela avdelning M3 Lager Hög/LĂ„d.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever pÄ IV-programmet med matematiksvÄrigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Studien har haft en retrospektiv karaktÀr dÀr eleven i efterhand har sett tillbaka pÄ vad som hÀnt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 Är gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

Under senare Ă„r har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sĂ€mre. År 2000 lĂ€mnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkĂ€nt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvĂ€rderat ett specialpedagogiskt arbetssĂ€tt i matematik pĂ„ en specifik skola. PĂ„ skolan anvĂ€nder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartlĂ€ggs elevens kunskaper i matematik.

I denna uppsats kommer vi att med utgÄngspunkt i ett mÄngkulturellt samhÀlle lÀgga vikten pÄ hur elever och barn utan det svenska sprÄket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera pÄ det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lÀrare och skolledare anvÀnder sig av, och deras syn pÄ integreringen och inkluderingen av nyanlÀnda elever i förskolan och grundskolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lÀrare förhÄller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmÄl. Sammanfattnings-vis pekar resultatet pÄ att det finns mÄnga vÀgar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

Det nationella provet Àr obligatoriskt för alla i Är 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkÀtundersökning syftar till att studera vilka attityder och förestÀllningar som lÀrare och elever i Är 9 kan ha gÀllande det nationella provet i svenska. Det undersöks Àven om provet pÄverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i sÄ fall hur. Undersökningen Àr utförd pÄ tvÄ högstadieskolor. Resultatet visar att bÄde lÀrare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de pÄpekar tidsbristen och stressen kring provet.

Syftet med denna studie Àr att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan sÀga nÄgot om vilken diskurs kring kön detta grundar sig pÄ. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som Àr koncentrerad kring kön och betyg. DÀrefter gör jag en genomgÄng av tidigare och aktuell forskning inom omrÄdet. Jag redogör för mina teoretiska utgÄngspunkter, som Àr genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

I detta examensarbete kommer jag att fördjupa mig i barn och stress för att skapa en större förstÄelse för hur dagens barn mÄr. Stress Àr ett aktuellt begrepp i vÄrt samhÀlle och har under den senaste tiden regelbundet diskuterats i media. För nÄgra Är sedan lÄg fokus pÄ vuxna och deras stress men nu ligger fokus pÄ barn och deras stress. Syftet med uppsatsen Àr att genom litteratur och empiriska undersökningar reda ut vad nÄgra barn och pedagoger anser om stress samt vad jag som blivande pedagog kan göra för att motverka stress bland barn. I litteraturgenomgÄngen kommer jag bland annat försöka reda ut vad stress Àr, varför barn blir stressade samt hur jag ser att ett barn Àr stressad.

Sjuksköterskor som vÄrdar cancersjuka barn har höga krav pÄ sig. De ska fungera som ett stöd till bÄde patienten och till patientens anhöriga. Barnen de vÄrdar Àr Àven sjukare Àn andra barn. De mÄnga kraven sjuksköterskan har pÄ sig kan leda till stress. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vÄrdandet av cancersjuka barn kan pÄverka sjuksköterskan med avseende pÄ upplevelse av stress.

Syfte Syftet med denna studie Àr att undersöka om elevers vÀrderingarpÄverkar betygssÀttningen.FrÄgestÀllning Finns det ett samband mellan elevers vÀrderingar och lÀraresbetygssÀttning?Bakgrund: Tidigare forskning visar att betyg inte alltid sÀtts pÄ klaragrunder. Faktorer som felaktigt pÄverkar bedömningen vÀgsofta in och avgör vilket betyg som sÀtts pÄ en elev. Detta Àr ettrÀttssÀkerhetsproblem och bidrar till brister i likvÀrdighet inomden svenska skolan. Forskning bör dÀrför göras för att belysaolika faktorer som kan ligga till grund för felaktig bedömning.Metod: För att fÄ ett svar pÄ frÄgestÀllningen har ett experimentgenomförts.

The Swedish social insurance agency provides financial support for families and children, but also for people with work injury, illness and at old age. During 2012 they saw the amount of notifications of insurance increasing in Sweden, which is a development that cost our society a great deal of money. With the aim to pursue a sustainable development I have therefore devoted this project to wellness and stress management within preschool.The employees of preschool are often dealing with a lot of stress, due to the big groups of children that causes high noise and sound levels. The high noise and sound levels is a contributor to stress which additionally can damage the health and cause impaired hearing loss. About half of the people around their forties until the age of retirement have difficulties understanding speech in large groups.The purpose of this project has been to investigate the causes of negative stress for my target group, women between 30-60 years old who works in preschool.

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Prokrastinering innebÀr att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, fÀrre hÀlsofrÀmjade beteenden och sÀmre prestation. Demografiska faktorer och pÄgÄende utbildning pÄverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress pÄverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mÀtning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) pÄ prokrastinering och interaktionseffekter med stress.