Detta arbete handlar om lÀrares arbetssituation och hur den har förÀndrats efter Lpo94. Arbetet handlar ocksÄ om betyg och hur dessa har förÀndrats genom Ärhundradena. Det har Àven kommit att handla om hur lÀrare gÄr till vÀga för att hjÀlpa de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i kÀrnÀmnena. Resultatet av litteraturstudier och en intervjuundersökning visar pÄ en nÀst intill enig lÀrarkÄr. LÀrarna Àr positivt instÀllda till det nya betygssystemet men skulle vilja ha fler steg i betygsskalan.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om intresset för naturvetenskap hos eleverna i Är6 ? 9 pÄverkas av tidigare lÀrares intresse och engagemang i dessa Àmnen.Tio stycken lÀrare som jobbar i de tidiga Ären i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lÀrare fick i en enkÀt svara pÄ frÄgor om deras intresse för NO och nÀr de hade NO för första gÄngen.De flesta lÀrare som jobbar med elever i Är ett till fem undervisar i biologi, resten av Àmnena Àr det olika med och beror pÄ deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bÀst om kemi och teknik medan biologi hamnar lÀngst ner pÄ listan.Resultaten visar att lÀrarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga Ären i grundskolan inte har sÀrskilt stor betydelse dÄ det gÀller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare Ären i grundskolan..

The purpose of this study is to examine pupilsÂŽ experiences from getting grades in upper secondary education for pupils with learning disabilities and which impact this has on these pupils how they form and get formed as schoolchildren. Four pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities in a Swedish community have participated in qualitative semi-structured interviews. All analysis that has been made has focused on these pupilsÂŽ stories about getting grades. I have asked openly formulated questions so that the pupils themselves have had the possibility to highlight those experiences that they want to share.Three categories that I have used, with starting point from the questions in this study, to analyze the answers in the interview material is how the pupils talk about the bases for grading, the pupilsÂŽ self-awareness when they talk about their own grades and the pupilsÂŽ view when they talk about the importance of grades. The theoretical base of the study is policy enactment.One conclusion of this study is that both teachers and pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities often is based on other factors than what different policy documents says about what should be the ground for teachers grading.

Forskning har visat pĂ„ ledarskapets betydelsefulla roll för att frĂ€mja hĂ€lsa och minimera arbetsrelaterad ohĂ€lsa. Detta samtidigt som ledares egen arbetsroll ofta kĂ€nnetecknas av hög arbetsbelastning och pĂ„frestning vilket Ă€r riskfaktorer för arbetsrelaterad stress och ohĂ€lsa. Studien undersöker upplevelser och hantering av stress pĂ„ arbetsplatsen hos chefer med personalansvar. Även arbetsrelaterade resurser har undersökts för att synliggöra huruvida dessa inverkar vid hantering av stress. Sex individuella djupintervjuer med personalchefer genomfördes och databearbetningen gjordes med en kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Det Àr fler arbetande kvinnor och familjer dÀr bÄda vuxna arbetar pÄ arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot bÄde arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlÀtta för de anstÀlldas balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sÄdan policy kan fungera som en förebyggande ÄtgÀrd för att minska de anstÀlldas stress. Genom att intervjua fjorton anstÀllda pÄ ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anstÀllda hade en flexibel arbetsplats sÄ kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt.

Undersökningar visar att barn i grundskolan mÄr allt sÀmre. MÄnga svenska skolbarn lider av oro, Ängest och nedstÀmdhet. Denna studies syfte var att undersöka om gruppbehandling i skolmiljön kan ge resultat i form av minskad förekomst av oro, Ängest och nedstÀmdhet hos barn. För behandlingen valdes TillÀmpad Avslappning och Medveten NÀrvaro som bÄda har anvÀnts i gruppbehandling för olika svÄrigheter. Manualer för barnbehandling skapades för de bÄda metoderna.

Psykosocial stress pÄ och efter arbetet kan pÄ sikt leda till utbrÀndhetoch sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspÀnningsyrken.Optiker faller in under denna kategori av yrken dÄ det Àr bÄdeomvÄrdande och inriktat pÄ service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsenvar att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress,hur dessa upplevelser pÄverkar deras hÀlsa samt hur de hanterarstressen. Sex kvinnor frÄn en optikaffÀr intervjuades om sitt arbetslivsamt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematiskanalys.

Flickor har under de senaste decennierna presterat bÀttre Àn pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbÀttrats skall naturligtvis ses som en framgÄng; samtidigt mÄstelikvÀrdigheten och jÀmstÀlldheten i skolan vÀrnas och pojkarnas sÀmre resultat tas pÄ allvar. HÀrhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa Àr att just stödja enlikvÀrdig bedömning och betygssÀttning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utstrÀckning Àn pojkar fÄr ett högre kursbetyg jÀmfört med det betyg de fick pÄ detnationella provet i samma kurs. För Àmnet engelska i gymnasiet sÄ gÀller Àven samma negativaförhÄllande för pojkarna nÀr det gÀller avvikelse som ger ett lÀgre kursbetyg Àn provbetyg, det villsÀga pojkar fÄr i högre utstrÀckning Àn flickor ett lÀgre kursbetyg jÀmfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen Àr att svara pÄ frÄgestÀllningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika frÄn provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser Àr kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frÄgor har en mindre kvalitativ studie genomförts dÀr fyra engelskalÀrare pÄgymnasiet har intervjuats.

Denna studie handlar om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattade införandet av en ny lÀroplan i grundskolans tidigare Är. Studien riktade sig mot lÀrares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa samt vilka möjligheter och svÄrigheter lÀrare upplevde i samband med bedömning och betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa.Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats, dÀr empirin insamlades med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. LÀrarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjÀlp av Lindes (2012) beskrivning av lÀroplansteori och ramfaktorteori samt lÀroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begrÀnsade lÀrarna vid transformeringsarenan.

Denna studie handlar om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattade införandet av en ny lÀroplan i grundskolans tidigare Är. Studien riktade sig mot lÀrares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa samt vilka möjligheter och svÄrigheter lÀrare upplevde i samband med bedömning och betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats, dÀr empirin insamlades med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. LÀrarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjÀlp av Lindes (2012) beskrivning av lÀroplansteori och ramfaktorteori samt lÀroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begrÀnsade lÀrarna vid transformeringsarenan.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka om det finns ett samband mellan en strikt vegansk kosth?llning och ?kad risk f?r fraktur hos vuxna Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna Scopus och PubMed. Populationen var m?n och kvinnor fr?n 18 ?r. Exponeringen var strikt vegansk kosth?llning. J?mf?relsegruppen var all?tare och utfallsm?ttet var fraktur. Endast kohortstudier inkluderades i ?versikten och s?kningen begr?nsades till studier skrivna p? engelska och svenska.

Tidigare forskning om stress inom rÀttsvÀsendet och hos domare Àr i huvudsak amerikansk och fokuserar pÄ hot och vÄld. Men Àven andra faktorer har visat sig orsaka stress hos domare. Sex svenska domare intervjuades om den pÄfrestning de upplevde i arbetet för att ta reda pÄ hur det ser ut inom det svenska rÀttssystemet. En halvstrukturerad intervjuguide utarbetades, och ett exempel pÄ en frÄga Àr: ?Beskriv tvÄ situationer dÄ du har kÀnt dig verkligt stressad i arbetet?.

SammanfattningDen negativa stressen i sjuksköterskornas arbetsmiljö kan leda till sjukdom, t.ex. psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskorna ska ta hand om sin egen hÀlsa för att kunna ge en god omvÄrdnad av patienterna. I omvÄrdnadsarbetet ingÄr det att arbeta patientsÀkert och det Àr sjuksköterskan enligt lag skyldig att göra. Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan bidra till negativ stress i sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete.

Motivation Àr en viktig komponent för att en person ska kunna genomföra en uppgift. Men hur personen handskas med uppgiften beror pÄ vilken typ av motivation denne drivs av och i vilken grad. Tidigare forskning har visat att exempelvis stress har en negativ pÄverkan pÄ motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur kön, Älder, antal arbetade Är och stress Àr relaterad till inre och yttre motivation hos poliser i yttre tjÀnst. Deltagarna bestod av 142 personer, varav 36 stycken var kvinnor.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt hur de hanterar detta. Sju kvinnliga arbetsterapeuter mellan 31-43 Är som varit verksamma som arbetsterapeuter minst sex mÄnader och var anstÀllda inom landsting eller kommun intervjuades med ostrukturerade intervjuer. Intervjun inleddes med en övergripande frÄgestÀllning dÀr intervjupersonerna ombads att berÀtta om en arbetsdag dÀr de upplevt stress i arbetet. Som analysmetod anvÀndes kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier som kan kopplas till arbetsrelaterad stress: ?Att arbetsuppgifter Àndras?, ?Att arbetstiden inte rÀcker till? och ?Att arbetet inte respekteras?.