Abstract My purpose of doing this study is to investigate the culture of delivering education in a strange combination of subjects labelled ?Language choice Swedish/English?. The activity however exists without curriculum, syllabus or certification. I want to put study the problem of delivering an educational activity without national certification. I will use a hermeneutic approach and render properly the headmaster?s, the teachers? and the students? views on the activity in one school.

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och pÄ vilket sÀtt lÀrare lÄter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien Àr att problematisera och visa pÄ hur verksamma lÀrare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillÄts bestÀmma. Studien bygger pÄ intervjuer med fem förskollÀrare och fyra grundskollÀrare.Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig Ät mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig Ät i verksamheterna. VÄra intervjusvar pekar pÄ att förskollÀrarna lÀgger fokus pÄ barns idéer och initiativ och att barnen Àr delaktiga i de lÀrandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vÄr undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara pÄ dessa idéer och initiativ och utifrÄn dessa forma verksamheten.

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebÀr för oss som blivande lÀrare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i Àmnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som Àr verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet sÄsom musik, dans, bild, drama och rörelse. MÀnniskan ses som en helhet i en helhet och bör dÀrför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebÀr detta att allt lÀrande ska ingÄ i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingÄr varierande arbetsuppgifter. OmvÄrdnad Àr ett omsorgsyrke dÀr patientens olika behov ska tillgodoses samtidigt som de administrativa uppgifterna och den medicinska disciplinen ska skötas. Sjuksköterskan konfronteras med stressade situationer dagligen i sitt omvÄrdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stressrelaterade konsekvenser i omvÄrdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie gjordes som grundats pÄ tolv vetenskapliga artiklar.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Stress Àr idag ett stort samhÀllsproblem. Enligt arbetsmiljöverket Àr stress en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar i Sverige. Projektarbetsformen domineras av tidspress, osÀkerheter och höga krav pÄ projektledaren. Arbetsmiljön inom projekt Àr dessutom stÀndigt förÀnderlig. Dessa faktorer kan leda till upplevd stress hos individer, och arbete inom projekt kan sÄledes anses vara en potentiell kÀlla till stress.

I mitt arbete ville jag fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; kan hundar uppleva stress? Vad hÀnder i kroppen och vad innebÀr stress? Hur visar hunden att den Àr stressad? Vad Àr det som orsakar stressen? Kan stress utlösa sjukdom hos hunden? Finns det nÄgot som kan göras för att förebygga stress hos hundar? Arbetet baseras pÄ litteraturstudier. Vid stress förÀndras normaltillstÄndet i kroppen genom frisÀttning av adrenalin, noradrenalin och kortisol. Stress kan delas in i tre faser; alarmreaktionsfasen, motstÄndsfasen och utmattningsfasen. Det Àr under utmattningsfasen som anpassningssjukdomar kan utvecklas.

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

Genom Avtal 2000 Àndrades lönesystemet för lÀrare sÄ att de som sista grupp pÄ tjÀnstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesÀttare av lÀrares prestationer stÀller mÄnga ledarskapsfrÄgor pÄ sin spets: rektors nÀrhet och legitimitet, möjligheterna att hÄlla sig informerad om vad som sker pÄ skolan och inte minst rektors kommunikativa förmÄgor. Min magisteruppsats Àr en av de första pÄ LÀrarutbildningen inom Àmnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels pÄ en intervjuundersökning dÀr rektorer och lÀrare fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de upplevt de första Ärens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels pÄ en bred teorigenomgÄng. Intervjusvaren ger ingÄngar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhÀllsvetenskaper liksom till moralfilosofi.

Sjuksköterskor Àr en yrkesgrupp som Àr utsatt för mycket stress i arbetet. De arbetar i organisationer med stÀndiga förÀndringar och strukturella omvÀlvningar. I arbetet stÀlls sjuksköterskor inför mÄnga situationer som innehÄller svÄra etiska frÄgestÀllningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvÄrdnadsarbetet. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserades enligt manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna uppsats handlar om gymnasieelevers anpassning till olika texttyper i skrift. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: 1.) Vilka berÀttande drag Äterfinns i gymnasieelevers argumenterande texter? 2.) Har gymnasieelevers medvetenhet om den argumenterande texttypen nÄgot samband med det betyg som de fÄr pÄ uppgiften?Hypotesen som framlÀggs Àr att det förekommer fler berÀttande drag i texter med lÀgre betyg, eftersom mÄlen för högre betyg krÀver en medvetenhet om olika texttyper.Undersökningen Àr utförd pÄ debattinlÀgg skrivna av 20 gymnasieelever, uppgift B1 i det nationella kursprovet i Svenska B vÄrterminen 2012 Dit vinden blÄser (Skolverket 2012b). UtifrÄn förekomsten eller avsaknaden av fyra berÀttande drag, utvalda av uppsatsens författare, klassificeras elevtexterna enligt hur vÀl de uppfyller den argumenterande texttypen. Kriterierna gÀller pronomenval, inledning, personliga exempel och ordval.Resultatet av undersökningen visar pÄ att förekomsten av berÀttande drag Äterfinns i elevtexter pÄ samtliga betygsnivÄer.

I Sverige ökar stressrelaterade sjukdomar som sjukskrivningsorsak och det blir allt viktigare att satsa pÄ preventiva insatser. Studenter i allmÀnhet, och dÀribland arbetsterapeutstudenter, konstateras i tidigare studier vara utsatta för stress. Upplevelse av stress under studietiden samt konsekvenser pÄ aktivitetsutförandet ökar risken för att ta med beteendet in i kommande yrkesliv dÀr arbetsterapeuter trÀffar patienter med stressrelaterade besvÀr. DÀrför Àr det viktigt att de sjÀlva inte har dessa problem. Syftet var att kartlÀgga om arbetsterapeutstudenter upplever stress i samband med studierna, och i sÄ fall vad som utlöser den samt vilka konsekvenser detta fÄr för aktivitetsutförandet i det dagliga livet.

Fokus i den hÀr studien Àr lÀsförstÄelse och dess komplexitet. I den allmÀnna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande lÀsförstÄelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgÄngskull frÄn en utvald skola utifrÄn deras första Ärs lÀsförstÄelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas lÀsförstÄelse utan undersöker Àven huruvida det finns ett samband mellan lÀsförstÄelsen och betygen. Ytterligare ett syfte Àr att se om det gÄr att utröna vilka elever som skolan bör fokusera pÄ för att antalet Icke GodkÀnda betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att lÀsaren ska fÄ en inblick i komplexiteten kring lÀsförstÄelse har ett avsnitt om vad lÀsförstÄelse Àr, vilka faktorer som pÄverkar lÀsförmÄgan, nÄgra metoder och strategier för att frÀmja lÀsförstÄelsen bland elever samt lÀsundersökningar.

Arbetsrelaterad stress inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett kÀnt problem, vilket lÄngsiktigt kan leda till ökad risk för stressrelaterad ohÀlsa hos personalen. Det Àr av vikt att erbjuda lÀmpliga strategier för att reducera denna stress, mindfulness-intervention kan vara en av dessa strategier. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka mindfulness-interventionens effekt pÄ arbetsrelaterad stress, medveten nÀrvaro och psykisk hÀlsa hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Metoden som valdes var systematisk integrerad litteraturstudie. Efter systematisk databassökning, analyserades 11 vetenskapliga artiklar.

För att fÄ en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnÄ medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmÄgan att förstÄ och leva sig in i andras villkor och vÀrderingar. TyvÀrr resulterar mÄnga av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat sÀrskiljande, istÀllet för ökad förstÄelse.Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sÀtt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrÄgor. UtifrÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan man anvÀnda designprocessen för att skapa nya högtider och dÀrigenom synliggöra och utmana de sÀtt pÄ vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans Ärskurs tre?? har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioÄrsÄldern.I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i tvÄ skolklasser, anvÀnt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa nÄgot nytt, gemensamt skulle samhörighetskÀnslor uppstÄ istÀllet för att kulturella skillnader skulle uppmÀrksammas och pÄ sÄ sÀtt öka segregeringen.Under projektets gÄng har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fÀltanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet.