This paper aims to investigate how secondary school teachers of social studies working on grading and assessment in relation to Lgr 11. The paper will be based on three issues, and will be explored through interviews with five-working teachers. The existing boundaries and the essay outline and key concepts presented. Then follow the theoretical extensions selected. These are adapted along the topic selection.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka om det kvarstÄr nÄgon relativ Älderseffekt mellan elever i Ärskurs 3 pÄ gymnasiet i Àmnet idrott och hÀlsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter pÄ fritiden har nÄgon inverkan. FrÄgestÀllningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa beroende av vilken tid pÄ Äret de Àr födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa beroende av idrottsaktivitet pÄ fritiden? Finns det nÄgot samband mellan elevernas födelsetid pÄ Äret, idrottsaktivitet pÄ fritiden och betyg i idrott och hÀlsa?MetodEn kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes pÄ tre gymnasieskolor i stockholmsomrÄdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i Ärskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjÀlp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hÀlsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet pÄ fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv).ResultatElever födda under det första halvÄret fÄr i större utstrÀckning de högre betygen VG och MVG.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsÀttande lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa beskriver sitt arbete med bedömning. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, hur lÀrarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lÀrarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgÄtt frÄn ramfaktorteroin. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi intervjuat elva lÀrare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att Àndra sin uppfattning om nÄgonting. Vi Àndrar ofta vÄrt sÀtt att se pÄ nÄgonting i vÄr omvÀrld pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare. Jag minns sjÀlv nÀr jag gick i grundskolan och Àndrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svÄrt att förstÄ och att jag aldrig skulle kunna rÀkna till 100. Min uppfattning Àndrades nÀr jag upptÀckte hur tallinjen Àr uppbyggd och att den Àr enkel nÀr du vÀl kan den.

Sedan det infördes ett nytt mÄl- och kunskapsrelaterat betygssystem 1994 har flera undersökningar gjorts för att studera hur lÀrarna har tagit till sig de nya styrdokumenten. Resultatet har visat pÄ att det rÄder en olikvÀrdig bedömning dÄ elever inte har fÄtt samma betyg nÀr de har blivit bedömda för samma prestation och kunskapsnivÄ av olika lÀrare. Avsikten med det hÀr arbetet har varit att undersöka om det har skett nÄgon förÀndring och dÀrmed om det rÄder likvÀrdig bedömning av elevtexter i engelskÀmnet men ocksÄ hur skolorna arbetar för att nÄ likvÀrdig bedömning. LÀrarna i studien var inte helt eniga i sin betygsÀttning men mycket nÀra i sina motiveringar för det betyg de satt. Bedömningen blev dÀrmed inte helt likvÀrdig men visar pÄ att bedömarna ligger nÀra i sina tankar kring betygsÀttning av elevtexter.

Syftet med uppsatsen Àr att genom ett maktkritiskt perspektiv pÄ skolan sominstitution undersöka hur skolan ingÄr i processer som Äterskapar maktordningar isamhÀllet. Vi vill undersöka betygssÀttning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, dÄ slutbetygen fÄr stor pÄverkan pÄ eleversframtid. Andra delen av vÄrt syfte Àr att undersöka relationen mellan lÀrare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbÀttra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielÀrare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgÄ frÄn lÀrarnas berÀttelseoch valda teorier för att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan vi förstÄ lÀrarnas syn pÄ relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att se vilka av Krutetskiis matematiska förmÄgor som kommer till uttryck under problemlösning och om det Àr de högpresterande eleverna som visar pÄ flest förmÄgor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vÄrterminen pÄ tvÄ skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolÄr Ätta som delades in i fyra grupper. GruppsammansÀttningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lÄgpresterande. De fyra grupperna visade alla prov pÄ förmÄgan att samla matematisk information.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd pÄverkar fyra elevers upplevelse av mental hÀlsa med fokus pÄ negativ stress.-          Hur pÄverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?-          Hur pÄverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i hermeneutiken. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts pÄ fyra elever i Ärskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjÀlp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att anvÀnda motivation för att minimera negativ stress. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en internaliseringskedja pÄbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen bÄde hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gÀllande vilken information projektledare behöver frÄn bestÀllare nÀr projekt bestÀlls. Den andra metoden handlar ocksÄ om behovet av ökad bestÀllarkompetens, och innebÀr att utbilda bestÀllarna.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmÀn sjÀlvuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som vÀljer studie- respektive yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. I studien deltog 174 elever frÄn sju klasser i Ärskurs 9 frÄn tvÄ utvalda skolor, en pÄ en mindre ort och en pÄ en större, bÄda med nÀrliggande storstad. Eleverna svarade pÄ frÄgor om betyg och sjÀlvuppfattning genom en enkÀt. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lÀgre sjÀlvuppfattning Àn pojkar i matematik och att elever som vÀljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lÀgre vÀrde i sjÀlvuppfattning Àn elever som vÀljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte pÄvisa nÄgon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men dÀremot att pojkar har högre betyg Àn flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gÀller för elever som valt yrkesförberedande program.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur de anstÀlldas upplevelser av arbetsmotivation och stress ser ut i arbetet samt att se om finanskrisen har pÄverkat de anstÀlldas upplevelser av arbetsmotivation och stress. Undersökningen Àr genomförd pÄ Volvo Aero Corporation i TrollhÀttan. Uppsatsens teoretiska referensram Àr uppdelad i fyra huvuddelar: arbetsmotivation, stress, krav/kontroll/stöd och finanskris.Uppsatsens datainsamlingsmetod Àr en kvalitativ och kvantitativ tvÀrsnittsstudie med enkÀter och gruppintervjuer. Totalt har tvÄ gruppintervjuer utförts, samt en enkÀtundersökning med 122 deltagare. Det empiriska materialet delades upp i fyra olika kategorier, samma som i teoriavsnittet.Resultatet visar att de anstÀllda frÀmst motiveras av arbetskamrater och varierande arbetsuppgifter.

Syftet med vÄr undersökning var att studera om avslappning och massage bidrog till minskad stress hos förskolebarn. Undersökningen genomfördes under sju veckor med Ätta barn i Äldrarna 4-5 Är frÄn tvÄ olika förskolor. De metoder vi anvÀnde oss av var intervjuer och observationer vid tvÄ olika tillfÀllen, ett i början och ett i slutet av praktikperioden, för att se om barnen blivit mindre stressade. Resultatet visar att skillnaden efter dessa sju veckor inte varit sÄ stor. Endast ett fÄtal barn har visat en förÀndring.

Ett systematiskt utvecklingsarbete inom skolan behöver utgÄ ifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov och förutsÀtter dÀrför kunskap om unga mÀnniskors instÀllning till och upplevelse av sina studier samt deras mÄl och förvÀntningarna pÄ skolan. Syftet med denna studie Àr dÀrför att empiriskt undersöka motivation och stressupplevelser hos elever i Ärskurs 1 pÄ tvÄ gymnasieskolor i sydvÀstra Sverige samt att undersöka skillnader och likheter mellan skolorna och mellan flickor och pojkar. Studien bygger pÄ teorier om mÄl inom ?Achievement Goal Theory? och ett interaktionistiskt perspektiv som bland annat inkluderar individens sjÀlvuppfattning samt sociala faktorer i motivationsbegreppet. För att mÀta elevers upplevelser av stress anvÀndes PSS-14, ?Perceived Stress Scale?.

I denna uppsats undersöker vi nÄgra gymnasieelevers förstÄelse av begreppet derivata. Vi gör detta genom att presentera teoretiska verktyg för att kunna mÀta begreppsförstÄelse. Vi försöker bedöma elevernas kunskaper genom att eleverna fÄr göra ett skriftligt prov och nÄgra av eleverna en efterföljande intervju. Undersökningen gjordes pÄ en skola och omfattar 8 elever i en naturvetare klass i Ärskurs 2. De resultat som vi presenterar visar pÄ att eleverna inte uppnÄr nÄgon högre konceptuell förstÄelse.

I en delstudie till IDA-projektet har 185 kvinnor i 40-ÄrsÄldern skattat sin stress med PSS (Perceived Stress Scale) och genomfört fyra episodiska minnestest. Ett omvÀnt U-format samband med PSS som oberoende faktor och prestation i de olika minnestesterna som beroende faktor har prövats. Ett linjÀrt samband har sökts post hoc. BÄde explicit och implicit minnesprestation har mÀtts, liksom primÀr- och sekundÀrminnesprestation. Hög- och lÄgutbildade deltagare analyserades separat.