Stress bland sjuksköterskor kan pÄverka deras arbetsprestation pÄ ett negativt sÀtt. Detta fÄr pÄföljder för omvÄrdnaden som blir sÀmre vilket i sin tur Àven pÄverkar patientsÀkerheten negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva strategier för att minska stress och förebygga utbrÀndhet hos sjuksköterskor. Studien utfördes genom en integrerad litteraturöversikt vilket gjorde det möjligt att anvÀnda olika metodologiska ansatser. Resultatet framkom genom fyra kategorier: ArbetsglÀdje och positivinstÀllning, kompetens, samarbete och egenvÄrd.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

Syftet med undersökningen var att se pÄ vad som kan vara skillnaden i förutsÀttningar mellan pojkar och flickor vid betygsÀttning i Idrott och hÀlsa. Vi utförde vÄren 2005 en undersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten. Eleverna gick i Är. 9. För att nÄ det resultat vi gjorde anvÀnde vi oss av enkÀter för att nÄ ut till mÄnga elever.

Studenter kÀnner sig stressade flera gÄnger i veckan. Detta pÄverkar inte bara deras hÀlsotillstÄnd utan Àven deras motivation. Den hÀr studien fokuserar pÄ studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod dÀr datainsamlingen skedde med hjÀlp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades pÄ en intervjuguide med olika teman.

Evidensstyrkan bed?ms vara m?ttligt starkt f?r samtliga utfallsm?tt vilket i kombination med l?g risk f?r patienten ger en sammanv?gd bed?mning stark rekommendation f?r magmuskeltr?ning som behandling vid rektusdiastas postpartum.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress pĂ„ arbetsplatser utifrĂ„n fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkĂ€tundersökningen; 58 mĂ€n och 66 kvinnor mellan Ă„ldern 20-69 Ă„r. Studien var en tvĂ€rsnittsstudie med sjĂ€lvskattningsfrĂ„gor och urvalet gjordes genom ett bekvĂ€mlighetsurval. EnkĂ€terna besvarades pĂ„ arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, VĂ€sterĂ„s och Stockholm. Tidigare forskning pĂ„visar samband mellan personlighet och stress, men fĂ„ undersöker detta utifrĂ„n krav-kontroll-stödmodellen.

Studier visar att stress ökar mer och mer bland unga samt att tjejer Àr mer stressade Àn killar. Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur gymnasieelever upplever stress, bÄde i och utanför skolans vÀrld, samt hur stress uppmÀrksammas i skolan. Detta kan ligga som grund för att arbeta med stresshantering i skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr vad som stressar killar och tjejer och hur detta uttrycker sig, hur deras skolarbete pÄverkas samt hur eleverna upplever att de fÄr stöd frÄn skolan i stresshantering. 139 gymnasieelever (84 killar och 55 tjejer) besvarade en enkÀt om deras hÀlsa och deras upplevelser om stress.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsstÀllelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsstÀllelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkÀt om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkÀt om arbetstillfredsstÀllelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse med chefen och chefens yrkesroll (delmÄtt i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse pÄverkades av deras anstÀllningstid och utbildningsnivÄ. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress Àn kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredstÀllda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anstÀllningstid och utbildningsnivÄ har betydelse för arbetstillfredsstÀllelsen med chefen. .

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hÀlsoperspektiv framstÄr forskningen som bristfÀllig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet pÄ arbetsplatser dÀr lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. ForskningsfrÄgan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och instÀllning till ackordslönesystemet har pÄ psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fÄtt besvara enkÀter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys pÄvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress dÀr KASAM och ackordsinstÀllning tillsammans förklarade upp till hÀlften av den totala variansen..

Uppsatsen Àr en CD- uppsats i Sociologi som faller inom socialpsykologins ramar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning ungdomar upplever stress i deras nuvarande livssituation samt vilka tankar de har om stress i kommande vuxenliv. Uppsatsen utgÄr ifrÄn tre övergripande nivÄer: strukturell, kulturell och individuell nivÄ. Dessa nivÄer presenterar och analyserar var för sig faktorer som objektivt eller subjektivt kan framkalla stress. Uppsatsen undersöker ungdomars upplevelse av stress och syftar till att skapa och förmedla en förstÄelse av detsamma.

För att fÄ reda pÄ om svenska lÀrare upplever att det finns ett behov av betyg i de tidiga skolÄren (F- Är 5) undersöker vi bland annat i detta arbete hur en amerikansk privat skola arbetar med (ovanstÄende)just betyg och bedömning. DÀr samlar vi pÄ oss fakta och material som vi sedan tar med hem, sammanstÀller och delar med oss till den andra urvalsgruppen, vÄra svenska lÀrare. Rent kortfattat bestÄr dÀrför detta arbete av tvÄ undersökningar bÄda med kvalitativa intervjuer/samtal som tillsammans sedan ger oss ett eller flera svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Vi ger en kortfattad betygs och bedÀmningshistorik samt vilka politiska ambitioner som eventuellt vÀntar vid maktskifte 2006, dÀrefter gÄr vi Àven in pÄ vÄra svenska styrdokument. De teoretiker som refereras till i arbetet Àr Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij och Jerome Bruner. Bourdieu behandlar habitusbegreppet och gemensamt för de andra tvÄ Àr att de pÄ olika sÀtt stÀttar individen, i vÄrt fall eleven.VÄrt sammantagna intryck av det vi undersökt Àr att svenska lÀrare inte efterfrÄgar betyg i de tidigare skolÄren dÄ de uttryckte rÀdslor för att lusten och glÀdjen skulle försvinna.

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att anstÀllda upplever stress pÄ arbetsplatsen, pÄ grund av att de upplever för mycket ansvar och krav pÄ sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt anstÀllda upplever att lÄngvarig stress pÄ arbetsplatsen kan pÄverka deras hÀlsa och hur lÄngvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen anvÀndes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet lÄngvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anstÀllda frÄn olika företag men med samma anstÀllnings position.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gÀller arbetstillfredsstÀllelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrÄn ett grundlÀggande tematiskt tillvÀgagÄngsÀtt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med mÀnniskor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade ocksÄ att chefserfarenheten gav goda förutsÀttningar för stresshantering och ledarskap..

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens mÄlrelaterade betygssystem dÀr lÀrarna ska betygssÀtta varje elev i förhÄllande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lÀmnade grundskolan 1998. Syftet med arbete Àr att undersöka och ta reda pÄ hur elever och lÀrare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda pÄ vilka kriterier elever och lÀrare anser ligger till grund för betygssÀttningen. Arbetet bygger pÄ intervjuer samt enkÀter med elever och behöriga lÀrare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige vÄren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsstÀllande.