De senaste årens naturkatastrofer, smittsamma sjukdomar och terroristattentat är exempel på en ökad hotbild vilken svenska researrangörer måste förhålla sig till. I syfte att skydda människor och företagets kommersiella värden gäller det därför att skaffa sig en beredskap för att hantera krissituationer. Hanteringen av kriser involverar ofta företagets förmåga att hantera förändringar. Researrangörerna i denna studie arbetar samtliga med någon form av Crisis Management. Krisberedskap och krishantering är en självklarhet för researrangörernas överlevnad på en konkurrensutsatt marknad.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..

 Med avsikt att bidra till ökad förståelse för stressrelaterad ohälsa i utbildningsmiljöer undersöks relationerna mellan studieapproach, självskattad stress, studieresultat (estimerat och reellt) och självbedömningsförmåga, med hjälp av en enkätstudie bland 128 psykologistudenter på grundnivå. För att kartlägga studieapproach används en nyöversatt svensk version av ASSIST medan PSS nyttjas för att mäta självskattad stress. Självskattad stress visar sig korrelera positivt med ytinriktad studieapproach och negativt med strategiskt inriktad studieapproach. Studieapproach har inte någon inverkan på reellt men däremot på estimerat studieresultat. Självskattad stress samvarierar både med reellt och med estimerat studieresultat.

Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer.

Denna rapport är skriven inom ramen för magisterkursen Management och på uppdrag av HSB Malmö. Rapporten är indelad i tre delar där den första utgör huvuddelen och syftar till att spegla vårt projektarbete på HSB Malmö. I denna delen beskrivs och tolkas HSB Malmö i nuläget, samt presenteras rekommendationer till hur ledningen i framtiden bättre ska kunna skapa organisatoriska förutsättningar för ett strategiskt förändringsarbete. Utifrån vårt syfte och den information som vi samlat in, har vi valt ut ett antal teman som vi anser är mest intressanta och utmanande för HSB Malmö att jobba med i önskan om att nå större framgång i strategiskt förändringsarbete. Dessa teman (medlemsorganisation eller vinstdrivande företag?, kundorientering, kommunikation och information, kompetens, visionsarbete, ledarskap, företagskultur och organisationsstruktur) utgör grunden för den diagnos av situationen på HSB Malmö som vi presenterar i rapporten.

I media kan man ständigt höra om ökande hot från virus och annan skadlig kod, samtidigt som botnäten bara blir större och större. Med fler och större hot på Internet så blir det allt viktigare att veta hur man kan försvara sig mot dessa. Denna rapport utvärderar en mängd verktyg som kan hjälpa till att hitta svagheter i nätverk, sedan rekommenderas en verktygslåda med de främsta av dessa. Slutligen så finns det en liten guide hur några av dessa verktyg kan användas tillsammans. De områden som främst behandlas är Nätverksmappning och Portscanning.

Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie.

Denna uppsats har en kvalitativ ansats. Analysen av den empiriska informationen har verkställts med en utarbetad analytisk referensram. Genom att studera och redogöra hur SOS anpassar sin verksamhetsutveckling till de förändringar och utmaningar som uppkommer i deras omvärld, är syftet med denna uppsats att rekonstruera den strategiska beslutsprocessen i SOS för att förstå hur en strategi kan formuleras och formas. Uppsatsen tar upp de teoriområden som berör strategisk management; strategisk transformationsprocess, strategiformulering, resurs- och kärnkompetensbaserade strategier och en form av strategiskt samarbete. Slutsats: En formulerad strategi får oftast handskas med externa företeelser, oväntade och spontana.

Manuell säkerhetsgranskning av Linuxsystems konfigurationer är en tidskrävandeoch mödosam uppgift. Det existerar flera automatiserade verktyg som säger sigkunna underlätta arbetet, upptäcka uppenbara säkerhetsrisker och genereraunderlag för manuella granskningar.I detta arbetet ställer vi oss frågorna; ?Hur väl klarar befintliga verktyg, på ettautomatiserat vis, att identifiera kritiska konfigurationsbrister i ett linuxsystem??och ?Går det att ta fram metoder som bättre identifierar dessa brister??. Arbetetundersöker detta genom att samla verktyg för automatisk auditing och testar dessa iavsiktligt sårbart konfigurerade testmiljöer baserade på vedertagna riktlinjer försystemhärdning. Parallellt med detta tog vi också ta fram förbättradeidentifieringsmetoder genom att utveckla ett eget verktyg som inkluderas iundersökningen..

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.

HR är ett ämnesområde som traditionellt fått mycket uppmärksamhet inom akademisk forskning där fokus varit på HR som stödjande funktion i form av personalförsörjning. I början av 1990-talet bildades en ny forskningsinriktning som berör HR som en strategiskt viktigt affärsenhet och i takt med den ökade konkurrensen på den Svenska arbetsmarknaden har HR blivit en mer prioriterad funktion för företag. Vi har valt att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv applicera teorier kring strategisk HR, arbetsgivarvarumärke samt talanghantering på svenska organisationer. Tidigare forskning har främst haft fokus på att enbart undersöka HR-avdelningen. Således har vi i den här studien försökt skapa en förståelse för om det finns en skillnad i uppfattningen av HR-funktionen som värdeskapande genom att intervjua specialister samt generalister.

Idag ?nns det en stor mängd program för att underlätta vid design av ett gra?skt användargränssnitt. Många av dessa gör det enkelt att snabbt skapa en prototyp för att exempelvis illustrera en idé kring hur ett gränssnitt kan se ut. Vad som däremot ofta saknas är ett e?ektivt och intuitivt verktyg för att skapa funktionalitet i prototypen och göra gränssnittet levande utan att behöva kunskaper i programmering.Den här rapporten studerar hur ett verktyg för att skapa funktionalitet i prototyper, och som inte kräver några kunskaper i programmering, skulle kunna fungera.

På senare tid har smarta mobila enheter fått en allt större roll i vardagen och det finns en uppsjö av applikationer till dessa. Den som är uppmärksam kan upptäcka att prestandan och användarupplevelsen kan variera kraftigt mellan olika applikationer. Prestandaoptimering är en viktig del i utvecklingsprocessen för mobila applikationer eftersom mobila enheter ofta har betydligt mer begränsade resurser jämfört med till exempel persondatorer. Eftersom prestanda är komplext med många faktorer som spelar in kan man använda sig av verktyg för att underlätta optimeringsarbetet. För att hitta de mest lämpliga verktygen för prestandaoptimering av Android-applikationer har en utvärdering av en delmängd verktyg som finns på marknaden utförts.

De flesta metoder, verktyg och arbetssätt som används vid traditionell projektledning har använts under en lång tid trots att de yttre förutsätt-ningarna har förändrats. Systemutvecklingsbranschen upplevde de traditionella metoderna att driva projekt som oerhört statiska och tröga, därför utvecklades mer lättrörliga metoder som kom att kallas agila systemutvecklingsmetoder. Fram till år 2007 fanns inte en strukturerad process för hur valet och implementeringen av en agil systemutveckl-ingsmetod bör gå till. Det finns idag några ramverk som beskriver hur val och implementering av en agil metod kan bedrivas. Inget av dessa ramverk tar dock i beaktande eller utgår ifrån en organisations strategi eller vikten av strategisk passform.

Studier om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter har tidigare utgått från elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallärares perspektiv. Den här studiens syfte har varit att belysa klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. I vår studie har vi belyst hur klasslärare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter avseende måluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda på dessa uppfattningar har vi använt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslärare i grundskolan.  Vi har använt en fenomenografisk analysmodell för att få syn på de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrån specialpedagogiska perspektiv.