Sökresultat:
860 Uppsatser om Strategiskt tankesätt - Sida 52 av 58
Hur kommuniceras och integreras hÄllbarhet internt i organisationen
Bakgrund och problem: Att ha ett hÄllbart synsÀtt har blivit allt viktigare för sÄvÀl mÀnniskor som företag under de senaste decennierna. Den interna kommunikationen i organisationer Àr grundlÀggande nÀr det kommer till styrning av hÄllbarhet men tidigare studier har visat att kommunikationen internt i företag inte prioriteras nÀr hÄllbarhetsinitativ ska implementeras. Det finns mÄnga olika kanaler som kan anvÀndas för kommunikationen men ett problem kan ligga i att de anstÀllda bli överösta med information och dÀrav tappa intresset för hÄllbarhetsarbetet. Det finns Àven en problematik kring att företagsledningen förutsÀtter en kunskapsnivÄ hos medarbetarna som inte alltid förekommer. Syfte och frÄgestÀllning: Denna uppsats Àmnar undersöka hur företag kommunicerar hÄllbarhet internt.
Balanced Scorecard (BSC) : Organisationsreceptets popularitet i uppsatser
Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och Àr ett populÀrt resultatmÀtningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det RÞvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits pÄ en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlÀtta spridning av BSC samt minska motstÄndet pÄ lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och BjÞrnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som bÄde Àr mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det Àr kategorin studenter som Àr huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel.Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för om och pÄ vilket sÀtt BSC kan uppfattas som ett populÀrt organisationsrecept.
Inköpsorganisation och förbÀttringsförslag i ett medelstort tillverkande företag
Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.
Outsourcing, en strategi för reservdelar? : En kvalitativ fallstudie om förvÀntade konsekvenser vid outsourcing av en reservdelsfunktion
Ăkad konkurrens pĂ„ marknaden har bidragit till att outsourcing blivit allt mer vanligt bland företag. Det finns flertaliga motiv till outsourcing vilket kan beskrivas utifrĂ„n ekonomiska och strategiska aspekter. Inom dessa ryms bland annat kostnadsreducering, fokusering pĂ„ kĂ€rnverksamhet, flexibilitet och förbĂ€ttring av kvaliteten. Trots omfattande studier inom omrĂ„det outsourcing Ă€r studier inriktade mot reservdelsfunktionen begrĂ€nsade. FöregĂ„ende studier genomförda inom outsourcingomrĂ„det har utgĂ„tt ifrĂ„n teorierna om transaktionskostnader eller ett strategiskt perspektiv som belyser företagets resurser om huruvida de Ă€r en del av företagets kĂ€rnverksamhet.
AffÀrsrelationers pÄverkan pÄ Kinnarps tillgÄng pÄ FSC-certifierad rÄvara
Kinnarps Àr en av Europas ledande producenter av inredningslösningar för offentliga miljöer, huvudsakligen kontorslösningar. Företaget har en utprÀglad miljöprofil och har nyligen tagit ett strategiskt beslut att innan 2020 ska rÄvaran för deras produktion av planmöbler vara FSC-certifierad. Kinnarps har uttryckt att det förekommer en brist pÄ FSC-certifierad rÄvara. Denna studie syftar till att söka möjligheter för Kinnarps att öka andelen FSC-certifierad rÄvara tillgÀnglig för företagets produktion. Ansatsen har varit att undersöka existerande affÀrsrelationer i nÄgra av företagets förÀdlingskedjor och hur synen pÄ FSC-certifiering ser ut bland aktörerna i dessa för att se om det finns nÄgot samband mellan de bÄda.
Den interna revisorsrotationen : Betydelsen för revisorns oberoende
FrÄgan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell frÄga och Àr idag sjÀlva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrÄgasatt under den senaste tiden, vilket beror pÄ en rad olika redovisningsskandaler runt om i vÀrlden. För att ÄterupprÀtta allmÀnhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar pÄ revisorns bristande trovÀrdighet Àr intern rotation av pÄskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gÀller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.
AnstÀllningsbarhet utifrÄn ett personalutvecklarperspektiv - En kvalitativ studie om anstÀllningsbarhet
Personalutvecklarna i dagens organisationer verkar inom den sÄ kallade Human Resource avdelningen. Deras arbetsuppgifter handlar om allt frÄn personalutveckling till arbetsrÀttsliga frÄgor och krÀver att man som personalutvecklare bÄde kan planera, genomföra organisations-, personal- och ledarskapsutveckling i olika former. Arbetet krÀver pÄ sÄ sÀtt att personalutvecklaren Àr en högutbildad proaktiv nyckelperson som ser till att medarbetarna finns pÄ plats, Àr nöjda, vidareutvecklas och Àr engagerade i sin arbetssituation. Denna insats, för medarbetaren, görs för att vidhÄlla medarbetarnas fortsatta anstÀllningsbarhet i arbetslivet. Samtidigt som personalutvecklaren arbetar efter att hÄlla andra anstÀllningsbara mÄste denne Àven alltid hÄlla sin egen anstÀllningsbarhet i fokus.
RevisionsbyrÄernas syn pÄ konsekvenser av den slopade revisionsplikten
Bakgrund: FörÀndring i aktiebolagslagen avseende slopad revisionsplikt kom till för att underlÀtta för smÄ företag och minska deras kostnader. LagÀndringen kan dock ge andra effekter för smÄföretagens aktörer. Det rÄder osÀkerhet i efterfrÄgan pÄ revisionstjÀnster. Utmaningen för revisorn blir att bemöta förÀndringen i marknaden dÀr monopolet har upphört. AlltsÄ hur har lagförÀndringen pÄverkat revisorn och revisionsbyrÄerna.
CSR-arbete i SMEs med fallstudie av företag X- möjlig CSR-policy
Under det senaste decenniet har CSR blivit ett alltmer vedertaget begrepp, bÄde inomföretagssektorn men ocksÄ i samhÀllet. CSR agerar idag verktyg för frÀmjandet av hÄllbarutveckling och dess allt mer framtrÀdande roll pÄ marknaden tillsammans med företags behovav att förhÄlla sig till de marknadsanpassade förÀndringar som sker. Det har skapat ett behovav att företag implementerar, men ocksÄ förstÄr vikten av att inneha att engagemang församhÀllsansvar. Uppsatsen ger en bred teoretisk referensram kring CSRs frÀmsta grundpelarevilka beskrivs ur ett socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv dÀr varje omrÄde Àr likaviktigt för ett lyckat CSR-arbete. Idag rÄder det mindre forskning om CSR inom SMEs, Ànvad det gör i multinationella företag.
E-handelns framgÄng : Med köpupplevelsen i fokus för ökad lönsamhet
"Ginger Rogers did everything Fred Astaire did - only going backwards"Citatet anvÀnds i flera litteraturer om returlogistik, detta för att ge uttryck Ät den ansprÄkslösa betydelse returlogistik haft inom logistikvÀrlden, men som idag fÄtt allt större betydelse. Uttrycket grundar sig i det rykte Fred Astaire hade, vÀrldens frÀmste dansare. Vad som ofta kom i skymundan var prestationen frÄn hans danspartner Ginger Rogers, trots att hon gjorde samma rörelser, fast baklÀnges och i högklackat.Det Àr enkelt, det Àr snabbt och du behöver inte trÀngas, fördelarna med e-handel Àr för konsumenten mÄnga, men hur pÄverkar denna utveckling företagen som bedriver butikerna? Handel av modevaror pÄ internet har de senaste Ären ökat markant, men det finns en problematik i att bedöma en produkt utifrÄn en bild, vilket Àr en bidragande faktor till att returer ökat avsevÀrt. Det finns mÄnga aktörer pÄ marknaden och deras produktutbud Àr dessutom förhÄllandevis lika.
Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget anvÀnds i praktiken.
Titel: Utvecklingssamtal ? ideal och verklighet. En studie om hur verktyget anvÀnds i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: I en marknad som Àr sÄ förÀnderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv sÄsom it-telekombranschen Àr det viktigt att skapa en lÀrande miljö och undvika resursslöseri av kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan anvÀndas för att undvika sÄdana problem, exempelvis utvecklingssamtal.
Elevers kÀnnedom om betygsÀttningens spelregler - En kvantitativ studie om hur vÀl svenska gymnasieelever kÀnner till vilka faktorer som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg
Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kÀnnedom om delagar och regler som gÀller vid exempelvis betygsÀttning som en förutsÀttning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rÀtt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillrÀckligt utrymme i skolan. KÀnnedom om skolans spelregler krÀvs ocksÄ föratt eleverna ska ha möjlighet att upptÀcka brott mot dem, till exempel i form av betygsÀttningpÄ felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsÀttninginte sÀllan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir dÀrmed en viktigrÀttsÀkerhetsfrÄga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kÀnnedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg Àr tillrÀcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och Àven kunna upptÀcka om deras lÀrare sÀtter betygpÄ felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kÀnnedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frÄgestÀllningar:1.
Bankfusioner- en effektstudie av Handelsbankens och SEB:s förvÀrvsstrategi
Bakgrund och problem: BankvÀrlden och de finansiella marknaderna har genomgÄtt en kraftig förÀndring efter den svenska bankkrisen i början av 1990-talet. De viktiga drivkrafterna bakom branschens omstrukturering under 1990-talet har bland annat varit avregleringar, Internets genomslag och den ökade globaliseringen. Svensk bankmarknad har förvandlats frÄn en skyddad, reglerad och föga konkurrensutsatt affÀrsmiljö till en marknad öppen för konkurrens. De förÀndrade förutsÀttningarna har bland annat inneburit att ett antal fusioner inom bankbranschen Àgt rum vilket troligtvis pÄverkat aktieÀgarvÀrdet. Om denna pÄverkan har varit fördelaktig för aktieÀgarna beror delvis pÄ om de fusioner som genomförts uppnÄtt de effekter som företagen rÀknat med eller ej.
Spridningen av tekniska standarder skapade av smÄ företag
Standarder finns överallt omkring oss i samhÀllet i form av t.ex. storleken pÄ kreditkort, specifikationerna för GSM-nÀtet och gÀngningen pÄ skruvar och muttrar. DÄ flera olika tekniska lösningar konkurreras ut till förmÄn för en dominerande teknik reduceras kostnader för produkter och tjÀnster eftersom likriktning leder till ett effektivare utnyttjande av resurser. PÄ grund av den stora samordningsvinsten Àr standarder av yttersta vikt för ett vÀl fungerande samhÀlle. Dagens standardiseringslitteratur behandlar standarder som skapats genom consensus i officiella standardiseringsorgan eller av stora företag dÀr marknadskrafterna bestÀmt den vinnande tekniken.
KvalitetssÀkrad projektering av lÄgenergibyggnader
Karlstads kommun ingÄr som en del i en global klimatstrategi för att omsÀtta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta Àr att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav pÄ en lÀgre specifik energianvÀndning av lokaler och byggnader pÄ 80 kWh/m2 och Är. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstÄr i projekteringsprocessen. Syftet Àr Àven att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som förbÀttrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare pÄ teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jÀmförelse mellan dessa bÄda organisationers arbetssÀtt. Under intervjuarbetet uppmÀrksammades ett antal Äterkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredstÀllande i byggprocessen.