Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Eftersom vi ska arbeta med barn i de tidiga skolåren så har vi funderingar kring läsinlärningsmetoder. Hur ska vi lära dessa barn att läsa? Vilken metod används nu ute i verksamheten, hur dokumenterar man och arbetar lärarna på det viset de vill? Vi har även intresserat oss för hur lärarna försöker utveckla elevernas läsintresse och om de tycker att utbildningen de gått gav dem tillräckliga kunskaper.Vi har valt att intervjua 10 lärare och specialpedagoger som arbetar med barn i år ett eller två. Lärarna valdes strategiskt efter det föregående kriteriet. Vår undersökningsgrupp är relativt liten men det resultatet vi fått visar på ett traditionellt tänkande hos den verksamma lärarkåren.

Bakgrund: Sjukvården är en miljö med förekomst av arbetsrelaterad stress. På en operationsavdelning är arbetet mycket intensivt och det bedrivs högspecialiserad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Metod: En empirisk kvalitativ studie genomfördes. Fyra strategiskt utvalda operationssjuksköterskor från två olika operationsavdelningar vid ett stort universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien.

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hälsofrämjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra områden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra män och två kvinnor, på ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hälsofrämjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemål om utveckling, bland annat vad gäller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga områden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsområden skilde sig åt mellan informanterna. De menade att det faktum att de hälsofrämjande insatserna är förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvåra ett möjliggörande av en integrering.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Allt fler företag byter VD allt oftare. Många av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan därför antas vara att få till en förändring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin är det avgörande för ett företag ha en överensstämmelse med sin omgivning för att kunna uppnå effektivitet. När omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förändras och förutsägbarheten är låg så ökar också behovet av förnyelse och förändring för att företaget för att bibehålla eller öka sin effektivitet. Frågan som denna studie vill försöka besvara är om ett VD-byte kan betyda en förbättring för företagets effektivitet.

Inom ramen för Sveriges regerings mål om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter bland annat klargöra hur de bidrar till hållbar utveckling. Offentlig upphandling kan därmed ses som ett strategiskt verktyg för att nå ett flertal samhällspolitiska mål om en långsiktigt hållbar utveckling. Upphandlande myndigheter i Sverige köper årligen in varor och tjänster till ett värde av mer än 500 miljarder kronor. Genom att myndigheter väljer leverantörer som arbetar med miljöhänsyn och sociala hänsyn, bidrar upphandlingen direkt till en hållbar utveckling. Denna studie behandlar sociala krav i offentlig upphandling; i vilken utsträckning och på vilket sätt de används samt hur sådana krav följs upp.

Begreppen upprorsbekämpning eller counterinsurgency (COIN) ochstabiliseringsoperationer utgör ett debatterat ämne i den dagsaktuella militärteorin. Bådabegreppen förefaller användas för en och samma typ av operation. Erfarenheter från Irakoch Afghanistan har inneburit att USA utvecklat en specifik doktrin för counterinsurgency(FM 3-24) respektive stability operations (FM 3-07). Detta indikerar att det föreligger enskillnad i de två begreppen.Syftet med uppsatsen är att undersöka och definiera skillnader i begreppen COIN(upprorsbekämpning) och stabiliseringsoperationer. Medlet för att nå syftet utgörs av enjämförande studie av amerikanska doktriner.

Bakgrund: Att alla tillgångar såväl finansiella som verkliga har ett värde är alla investerare ense om. För att bli en framgångsrik investerare gäller det att inte enbart kunna förstå grunden till en tillgångs värde, utan även det som förväntas skapa värde i framtiden. Ur detta resonemang har teorier om reala optioner framkommit för att visa på värden som företag kan tänkas inneha till följd av exempelvis olika framtida handlingsalternativ. Syfte: Denna uppsats syftar till att begreppsmässigt utreda innebörden av reala optioner och med utgångspunkt från empiri och teori utvärdera synsättet/teorin. Genomförande: Uppsatsen baseras på de reala optionsteorierna.

Moderna företag måste vara flexibla för att kunna möta morgondagens förändringar. Denna uppsats visar hur strategiska beslutsprocesser kan förklaras genom att se till förfaranden som föregår beslut. Förklaringen ses mot hur beslutsfattaren uppfattar och använder information för att göra värderingar. Den empiriska studien gjordes hos LKAB vid ett skede när beslut skulle fattas om byggandet av ett nytt anriknings- och pelletsverk i Kiruna. Detta beslut har legat till grund för den empiriska undersökningen som kom att behandla faktorer som föregick just detta beslut.

Motivation är en viktig del inom en organisation, att ha en motiverad och engageradarbetsplats är väsentligt för att skapa positiva resultat. Idag står generation Y och knackarpå arbetsmarknadens dörr intensivare än någonsin, därför är det viktigt för managers ochchefer att ha ett kunnande på hur denna grupp människor fungerar och hur det är möjligtatt få dem att presentera på allra högsta nivå. Denna komplexa grupp människor är denbäst utbildade generationen någonsin, men saknar erfarenhet ute i arbetslivet. Derasattityd och etik skiljer sig från föregående generationer, på grund av detta krävs det nyametoder, nya strategier och ett nytt tankesätt från landets managers och chefer. Syftenmed denna studie är att undersöka hur organisationer i banksektorn anpassar sittmanagement för generation Y.Denna studie har ett induktivt närmande, med ett undersökande tillvägagångssätt.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av att delge information till närstående med barn med ett svårartat sjukdomstillståndMetod: Deskriptiv forskningsdesign med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem sjuksköterskor som valdes ut genom ett strategiskt urval. Alla deltagare jobbade med barn eller på neonatalavdelning i en stad i Mellansverige. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ?Att ta ansvar?, ?Sjuksköterskors känslor?, ?Att bemöta närståendes reaktioner?, ?Att ta hjälp från kollegor? och ?Att vara professionell?.

Att bygga upp ett varumärke och en varumärkesidentitet är mycket viktig i den hårda konkurrens som idag finns i alla branscher. För att kunna bygga upp ett starkt varumärke måste företagen följa en strategi som gör det möjligt för kunderna att identifiera sig med varumärket. Små företag bortser ofta från att även de måste tänka i ett långsiktigt perspektiv när det gäller deras varumärken och varumärkesidentitet. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur små företag arbetar med att bygga upp sitt varumärke och sin varumärkesidentitet. Vi är övertygade att även små företag måste tänka långsiktigt och strategiskt kring sina varumärken för att kunna överleva på dagens marknad.