AbstractUSA:s biståndspolitik har främst använts strategiskt för att främja nationella intressen. Bi-stånd kan vara ett effektivs sätt för en stat att utöva ekonomisk makt över en annan. USA har gett bistånd till Israel sedan början av 50-talet då USA:s stora population av judar har skapat ett närmast inrikespolitiskt intresse i landet.Egypten har efter att fredsföredrag skrevs med Israel 1979 erhållit stora summor i militärt och ekonomiskt bistånd från USA. Det har varit viktigt för USA att se till att Egypten håller freden med Israel samt att ha en av arabstaterna som allierad i Mellanöstern. Egypten har varit det land som, efter Israel, fått mest bistånd från USA.Pakistans geografiska läge har under perioder varit ytterst viktig för USA, framför allt på grund av hotet från Sovjetunionen under Kalla kriget.USA:s strategiska biståndspolitik förklarar vi utifrån realistisk teori inom internationell politik..

Det blir allt mer viktigt att arbetsgivaren har sunda värderingar, som både dem och deras anställda kan stå för. Detta är något som påverkat organisationerna runt om i världen, de måste lägga mer fokus på att kommunicera dessa värden enhetligt både internt och externt för att framstå som attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en attraktiv organisation är något nyare i offentlig sektor, men har blivit ack så viktigt under de senare åren. Kommuner erhåller många viktiga tjänster med stort värde i samhället vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstå som en eftertraktad arbetsgivare är därför viktigt i många aspekter, bland annat för att kunna attrahera rätt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krävs av den offentliga sektorn för att kunna stå upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien är att ta reda på hur medarbetare som är ansvariga för personalfrågor på Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumärke internt och externt.  FRÅGESTÄLLNINGAR? Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som arbetsgivare ochhur anser de att organisationen uppfattas av omvärlden? ? Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumärke har förSundsvalls kommun? ? Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumärke ochkärnvärden till potentiella arbetstagare? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare på Sundsvalls kommun.

Studien belyser hur människor, som drabbades av stormen Gudrun i januari 2005, upplevde och handlade då de inte kunde nås av viktig kriskommunikation på grund av el- och teleavbrott. Syftet är att belysa dels de svårigheter som bristen på medier innebär för katastrofdrabbade människor i det svenska informationssamhället, dels hur deras kommunikationsmönster förändras för att tillfredställa det informationsbehov som finns.Arbetet är kvalitativt med intervjuer och observationer som huvudsakliga tekniker. Det empiriska underlaget består av intervjuer med åtta personer på den småländska glesbygden, som är ett område som drabbades av hårt av stormen. Olika kommunikationsmodeller, mediekategorier, begreppet informationssamhälle och användningsmodellen utgör mina metodologiska utgångspunkter.Materialet visar att utan fungerande medier, kände intervjupersonerna sig utsatta och avskärmade. Informationsbehovet efter stormen var stort och då medierna inte kunde fungera som kanal tog kriskommunikationen nya vägar och former.

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är enproducent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationenåtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data.Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpå att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för attöka tillgängligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevantaför järnvägsnätet.

Studiens syfte var att undersöka byråanställda art directors och originalares olika perspektiv på och förhållningssätt till sin yrkesroll med särskilt fokus på kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvämlighetsurval från nio reklambyråer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara något som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det främst handlar om hur art directors och originalare förhåller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna såg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de såg prestationsångest och utomståendes oförståelse av yrket som negativa.Det framkom även att art directors och originalare i första hand ser på kreativitet som problemlösning, dock såg de olika på problemlösning i sina respektive roller. De använde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade ångest på liknande sätt.Studien visade även att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och ämnet berördes återkommande i respondenternas svar under intervjuernas gång. De använde sig av samma metoder för att finna inspiration.

Syftet var att undersöka cancerpatienters uppfattning av vårdmiljön och dess inverkan på upplevelsen av omhändertagandet.Studien var kvalitativ med explorativ design. Urvalet var strategiskt och åtta cancerpatienter intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades med en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Analysen resulterade i ett övergripande tema, hur vårdmiljön ser ut är underordnat, det viktigaste för uppfattningen av vårdmiljön är personalens bemötande och omhändertagande. Onkologverksamhetens integrering i vårdavdelningen hade betydelse för tryggheten och integriteten. Deltagarna saknade att kunna välja avskildhet eller gemenskap och behovet av integritet tillgodosågs inte.

Under 1900-talet har företagsfusioner förekommit i vågformade mönster där tider med lugnare aktivitet har avlösts av tider med något som närmast kan beskrivas som fusionsyra. Fusionsvågornas antal och storlek har efterhand ökat och vågtopparna har vuxit sig allt högre, något som inte minst varit tydligt under de senaste 6-7 åren Vilka är de motiv som har gjort fusioner till ett så vanligt förekommande strategiskt agerande? Finns det likheter inom och mellan branscher avseende motiven att fusionera? Det empiriska materialet består av primär- och sekundärdata insamlat från sex fusioner fördelat på tre branscher; tillverkningsindustrin, bankbranschen och IT-branschen. I analysen används tre skilda perspektiv, och syftet med detta är att skapa bred förståelse och belysa komplexiteten i fenomenet. Resultaten visar på tydliga likheter i motiv inom branscher, samt att det även finns vissa motiv som är branschöverskridande.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur lärare i svenska på gymnasiet ser på datorspel som texter inom ämnet svenska. Inledningsvis har en enkätundersökning genomförts bland svensklärare på gymnasiet i Luleå och Bodens kommuner, därefter har kvalitativa intervjuer med tre lärare genomförts med enkätsvaren som grund för ett strategiskt urval. Resultaten visar att de studerade lärarna generellt sett har låg kunskapsnivå och få erfarenheter av datorspelande. De vittnar dock om att spelandet är vanligt hos deras elever. Flera respondenter har aldrig kommit på tanken att nyttja datorspel som text och hänvisar detta till brist på engagemang och kunskap om spelen.

Syftet med vår uppsats är att utvärdera hur enskilda butiksägare, som ingår i en större kedja, ser på fördelar samt nackdelar att ingå i en större koncern. Syftet är också att utröna hur butiksägarna definierar en lojal kund samt hur de arbetar för att strategiskt skapa kundlojalitet. Vår studie grundar sig på intervjuer med två enskilda butiksägare som ingår i samma koncern. I studien framgick det att butiksägarna genom användandet av kundkort erhåller kundlojalitet som ett bra verktyg för att kunna förbättra och stärka den totala ekonomin i företaget. Det krävs dock att man inser betydelsen av att engagera sig för att skapa en bättre balans mellan kundernas attityd och kundernas beteende.

Syfte Vi har för avsikt att öka förståelsen för hur valet av återhämtningstillskott styrs av konsumentens beteende och analysera i vilken grad olika faktorer påverkar detta val. Vår förhoppning är att denna insikt skall kunna bidra till att minska det informationsbehov som företag i denna bransch ställs inför där de idag kan ha bristfällig information. Metod För att besvara de frågeställningar som uppkommit under problemdiskussionen har vi använt oss av både primär och sekundär data. Vi har utgått från den sekundärdata vi insamlat för att få en teoretisk bas att stå på. Den primärdata vi insamlat baserar på kvalitativa djupintervjuer och samtal med sakkunniga.

Syftet med denna undersökning var att förstå och beskriva sjökaptensstudenters upplevelser av handledning vid utförandet av uppgifter som krävs för att uppnå lärandemålen under delkursen Fartygsförlagd utbildning 1 (1FF01K). Halvstrukturerade personliga intervjuer genomfördes med åtta förstaårsstudenter mellan den 25:e mars och den 5:e april 2013. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och struktureras i olika kategorier beroende av upplevelser. Strategiskt urval användes för att välja ut informanterna vilka intervjuades med hjälp av ?critical incident technique?.

Den 8 augusti 1995 tog USA:s president Bill Clinton ett beslut att försöka skapa fred i Bosnien. Beslutet skulle komma att ha betydelse för USA:s fortsatta roll i europeisk politik efter kalla kriget. Vi argumenterar för hur beslutet kan ses som ett strategiskt val men också för hur självständiga organisationers möjligheter och begränsningar samt viljestarka individer gjorde beslutet möjligt.Vi använder oss av Graham Allisons tre modeller: rational actor, organizational behavior och governmental politics för att analysera Clintons beslut. Tillsammans med tillgänglig kritik av dessa modeller hittar vi både för- och nackdelar med Allisons ansatser i fallet Bosnien och kommer fram till att modellernas interrelation både underlättar och försvårar vårt fall. Vi hittar också svårigheter med att använda modell 1 i en unipolär värld.Slutsatsen är att alla tre modellerna krävs för att fullständigt förstå varför USA agerade som de gjorde i slutfasen av Bosnienkriget..

Informationssäkerhet är ett mer aktuellt ämne än någonsin. Media rapporterar löpande om olika störningar, orsakade av både tekniskt haveri, mänskliga misstag samt sabotage. Stora förändringar har skett de senaste tjugo åren vad gäller teknik, genomloppstid för produkterna och bemanning. Att skydda sin strategiskt viktiga information borde vara viktigare än någonsin, för att skapa trovärdighet, undvika produktionsavbrott och undvika ekonomiska bortfall.Tidigare forskning har bidragit till att beskriva modeller för hur man skall arbeta för att öka informationssäkerheten inom en verksamhet. Kartläggningar har också gjorts över situationen i offentliga verksamheter, storföretag och hemmiljö.Syftet med detta examensarbete är att fylla den lucka som finns och beskriva hur situationen ute i tillverkande småföretag ser ut idag.

Patienter som genomgår en operation har normalt ingen kontakt med varken operationssjuksköterska eller en anestesisjuksköterska innan ingreppet. En första kontakt sker oftast när patienter anländer till operationsavdelningen, då är tiden knapp och gör det svårt att tillsammans med patienter planera vården. En perioperativsjuksköterska har ett etiskt ansvar att bjuda in patienter till en vårdande gemenskap och skapa förtroende genom sina möten med patienter, vilket bäst kan göras genom ett perioperativt samtal någon dag innan operationen. Idag ges sällan den möjligheten.Det finns få studier gjorda om hur spinalbedövade patienter upplever tiden under sin operation. Därför riktas uppmärksamheten i denna studie mot hur spinalbedövade patienter erfar den intraoperativa fasen.

Bakgrund och problemdiskussion: IFRS/IAS har antagits inom EU som en rad iharmoniseringen mellan nationella redovisningsrekommendationer. Standardensyftar till att skapa en mer neutral redovisning genom att bland annat införavärderingsregler till verkligt värde. Det har dock uppkommit kritik mot IFRS/IAS,som bland annat handlar om att standarderna är svårhanterliga och att användandetav verkligt värde är diffust.Problemformulering: Finns det en risk att fler företagsbubblor skapas genom de nyaredovisningsreglerna för koncerner (IFRS/IAS)? Vad är revisorns och bankens rollvid upptäckandet av företagsbubblor?Syfte: Syftet är att analysera om IFRS/IAS standarden ger en möjlighet att skapa flerföretagsbubblor samt revisorernas och kreditgivarnas ansvar vid identifiering avdem. Vi har en utredande ambition när det gäller att uppfylla studiens syfte.Avgränsning: Studien behandlar endast företag med revisionsplikt på en nationellnivå.