Syftet med denna studie har varit att beskriva hur kvinnor med arbetsrelaterat handeksem upplever sin livskvalitet. Studien har en deskriptiv design med induktiv ansats och kvalitativ forskningsintervju som metod. Intervjuerna har genomförts med ett strategiskt urval och tematiserade frÄgor. Analysen utfördes med innehÄllsanalys enligt Graneheim & Lundman, (2004), pÄ manifest och latent nivÄ och utmynnade i ett övergripande tema med fem underliggande kategorier. Temat Àr, Handeksem upplevdes som en begrÀnsning och lÀnkar samman det latenta innehÄllet i de fem kategorierna.

Syftet med studien var att undersöka vilka preferenser de födda mellan 1946 och 1965 ha nÀr de köper produkter frÄn apoteket. Detta relaterades till kundernas lojalitet gentemot ett visst apotek. Den nya avreglerade apoteksmarknaden gör dessa frÄgor Àn mer aktuella Àn tidigare. Som teoretisk utgÄngspunkt har en behovsidentifikationstrappa, utarbetad av Dahlén och Lange anvÀnts. Denna trappa delar in kundens köpprocess i fem olika faser som strÀcker sig frÄn behovsidentifikation till utvÀrdering av köpet.

Problem: Vilka samarbetsfaktorer Àr viktiga för smÄ svenska Outdoorleverantörer för lÄngsiktig överlevnad pÄ en konkurrensutsatt marknad?Syfte: Att analysera och utvÀrdera olika samarbetsfaktorer mellan leverantörer och ÄterförsÀljare inom den svenska Outdoorbranschen.Teori: Involveringsteori, Transaktionsmarknadsföring, Relationsmarknadsföring, NÀtverksteori, Organisationsmodellen, Den vÀrdeskapande processen och Totalkommunikation.Metod: Kvalitativ undersökning, deduktion, primÀrdata, intervjuer, semistrukturerad intervjuguide med kompletterande slutna frÄgor, strategiskt urval.Empiri: Haglöfs Scandinavia AB, Lundhags Skomakarna AB, Houdini Sportswear AB, KlÀttermusen AB, Playground Nordic AB, Addnature AB och Alewalds Sport AB.Resultat: Författarna upplever Ourdoorbranschen som en avslappnad och harmonisk bransch dÀr social kompetens blir en viktig faktor för att skapa samarbeten över huvud taget. Leverantörer bör fokusera pÄ leveranshantering, sÀljstöd och utbildning. Viktiga egenskaper hos leverantören för ett bra samarbete Àr Àrlighet och öppenhet som bidrar till en bra kommunikation.Slutsats: DÄ vi lever i en förÀnderlig vÀrld Àr den lojalitet som man bygger upp genom interaktion och samarbeten av stor betydelse för smÄ Outdoorleverantörer pÄ den svenska marknaden. Skall man som leverantör överleva lÄngsiktigt mÄste man jobba mer kring förstÄelsen för att driva branschen in i en utvecklande fas och inte förlita sig helt pÄ den tillvÀxt som branschen lÀnge haft.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.

Företagen börjar mer och mer anvÀnda sig av företagsportaler. Men företagsportalerna Àr dock inte optimerad idag, informationstillgÀngligheten skulle kunna gÄ att förbÀttra. Med informationstillgÀnglighet menar vi, i denna uppsats, att anvÀndaren ska fÄ den information som Àr relevant för honom/henne i rÀtt tid, kunna göra sökningar nÀr han/hon behöver fÄ tag i information och fÄ resultatet presenterat för honom/henne pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Han/hon ska Àven kunna fÄ tag i information genom samarbete med andra anvÀndare. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och skapa förstÄelse för vilka av de centrala egenskaperna i företagsportaler som tekniker ur artificiell intelligens kan tÀnkas anvÀndas, detta för att öka informationstillgÀngligheten i företagsportaler.

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

E-handeln med mode karaktÀriseras av hög returandel och ofta lÄgvÀrdiga varor med relativt kort livslÀngd. Det stÀller stora krav pÄ företag att effektivt hantera returer, bÄde operativt men ocksÄ strategiskt. Denna studie undersöker fyra modeföretag med försÀljning online. Företagen har olika egenskaper vilket ger ett komparativt underlag till studien. Exempelvis har företagen olika affÀrsstrategier, olika antal försÀljningskanaler och olika historia, som pÄverkat utformningen av deras respektive returhantering.

Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett av skolans populĂ€raste Ă€mnen, men inte för alla. MĂ„nga elever upplever en utsatthet, vilket inte stĂ€mmer överens med kursplanens intentioner. Hur kan lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa motivera dessa elever att delta i undervisningen?Syftet med studien var att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa uttrycker att relationensbetydelse mellan lĂ€rare och elev kan pĂ„verka motivationen hos de elever som sĂ€llan eller aldrig deltar i undervisningen. Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och sjusemistrukturerade intervjuer med lĂ€rare i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa i grundskolans senare Ă„r och gymnasieskolan genomfördes.

Syftet med studien Àr att beskriva sju lÀrares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lÀra i NO- undervisningen. LÀrarna arbetar upp till skolÄr 6 och Àr erkÀnt skickliga i sin undervisning.Under vÄr lÀrarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lÀrare kan ge elever möjligheter att lÀra. UtifrÄn egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade Àmnena.  Med dessa tvÄ utgÄngspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien anvÀndes en kvalitativ metod, dÀr vÄrt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkÀnt skickliga lÀrare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lÀrare som har en undervisning av god kvalitet. UtifrÄn lÀrarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lÀra i NO-undervisningen.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingÄr det, förutom patientarbete, att handledasjuksköterskestudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning VFU. Det Àr bÄde enansvarsfull och tidskrÀvande uppgift. Dagens akademiska sjuksköterskeutbildning stÀller kravpÄ den handledande sjuksköterskan i att planera för VFU:n och att reflektera utifrÄnstudentens lÀrandemÄl. LÀrande sker pÄ olika sÀtt, ett sÀtt Àr att se förÀndring som ett resultatav ett lÀrande.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskans uppfattningar av egetlÀrande vid handledning av studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).Metod: Empirisk, Kvalitativ analys av intervjuer med en fenomenografisk ansats. Att ta redapÄ uppfattningar om hur nÄgot upplevs vara genom att anta andra ordningens perspektiv inomfenomenografi.

AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som prÀglas av en omvÄrdnadsdiskurs, Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttningar att bli inkluderade i samhÀllet. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur intresseorganisationer Àr till stöd för personer med funktionsnedsÀttning att bli inkluderade i samhÀllet. Det Àr Àven av intresse för studien att fÄ en förstÄelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsÀttningar, det som sÀrskiljer personerna frÄn allmÀnhetens eller det normala, kan fÄ en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhÀllslivet. Att aktivera, öka den samhÀlleliga acceptansen, avvÀrja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingÄr i omvÄrdnadsdiskursen Àr dÀrför i huvudsak organisationernas frÀmsta arbetsomrÄden för att inkludera individerna med funktionsnedsÀttningar till full delaktighet i samhÀllet. För att studera fenomenet utgÄr undersökningen ifrÄn en social konstruktivistisk utgÄngspunkt.

Flygtrafikledningen Àr en bransch som inte Àr sÀrskilt synlig för allmÀnheten men som har stor inflytande pÄ flygtrafiken, till exempel flygets miljöpÄverkan. Det verkar heller inte talas sÀrskilt mycket om flygtrafikledningens samhÀllsansvar, eller CSR (Corporate Social Responsibility), varken inom eller utanför branschen, Àven om just CSR Àr ett hett Àmne som företag i andra branscher oftast tar pÄ stort allvar. DÀrför besvarar uppsatsen följande tre frÄgor: (i) hur arbetar flygtrafikledningen med CSR och hur kommunicerar man det arbetet, (ii) varför arbetar flygtrafikledningen med CSR, och (iii) vilka framtida utvecklingsmöjligheter finns för CSR inom flygtrafikledningen? För att kunna svara pÄ dessa frÄgor har forskning om företags samhÀllsansvar generellt och med koppling till flygtrafik studerats. Empiriskt bygger studien pÄ öppna kÀllor (hemsidor, rapporter etc.) och kvalitativa intervjuer med representanter frÄn flygledningsleverantörerna LFV, ACR och EUROCONTROL.

Introduktion: Efter en förvÀrvad hjÀrnskada kan det inte tas för givet att kroppen upplevs som sjÀlvklar i vardagslivet. MÄnga har bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar.Syfte: Studiens syfte var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur personer med förvÀrvad hjÀrnskada upplever sin kropp och fysisk aktivitet i det dagliga livet.Metod: Intervjuer genomfördes med 15 strategiskt utvalda personer som hade utretts för förvÀrvad hjÀrnskada. De intervjuades vid ett tillfÀlle 1-5 Är efter debuten. Personerna var i yrkesverksam Älder och hade lÀttare motorisk och/eller lÀtt/mÄttlig kognitiv, emotionell eller personlighetsmÀssig funktionsnedsÀttning. Intervjuerna transkriberades och analyserades med the Empirical Phenomenological Psychological Method (EPP-metoden).Resultat: Ett övergripande tema och sex huvudteman identifierades.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.