Denna studie behandlar omrÄdet butikskommunikation och hur en glas- och presentbutik kan utforma butiksmiljön utifrÄn kundernas rörelsebeteende.Syftet Àr att ge förslag pÄ hur Cervera:s butik (BolÀnderna i Uppsala) kan utveckla kundflödet, dvs. fÄ sina kunder att röra sig pÄ en större del av butiksytan och komma i bÀttre kontakt med sortimentet.Informationsinsamlingen har skett genom en observationsstudie av kundernas rörelsemönster samt kompletterats med kortare kundintervjuer. Olika metoder för strategisk varuplacering har testats i butiken för att undersöka deras anvÀndbarhet.Slutsatser vi kunnat dra Àr att butiken kan utveckla kundflödet genom att utforma ett högervarv, dvs. ett kundvarv som gÄr i moturs riktning. Genom att placera varor strategiskt kan kunderna lockas av att följa kundvarvet igenom butikens alla avdelningar samt komma i bÀttre kontakt med butikens sortiment..

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

Syfte: Syftet med studien a?r att belysa en o?kad fo?rsta?else fo?r hur relationen mellan leveranto?r och klient fungerar vid outsourcing av ekonomifunktionen. Detta med avseende pa? hur kommunikation och tillit pa?verkar relationen.Metod: Studien har utga?tt fra?n ett hermeneutiskt perspektiv med en socialkonstruktivistisk art. Det teoretiska och empiriska materialet har rekapitulerats med deduktivt tillva?gaga?ngssa?tt och en fallstudie med kvalitativ forskningsdesign genom semistrukturerade intervjuer.

Svenska Högarna Ă€r en ö samling som ligger 70 km öster om Stockholm och tack vare dess centrala lĂ€ge i Östersjön skulle en station kunna vara av strategiskt intresse för de stora fĂ€ltstationer som redan finns i fastlandet.En inventering av den kustnĂ€ra undervattensmiljön har tidigare skett dĂ€r och enligt en rapport skulle ytterligare inventeringar behövas.Den Ă€r tillgĂ€nglig för forskning bĂ„da frĂ„n hav och land. Det vill sĂ€ga att forskarna ska kunna ta sig ute pĂ„ havet med smĂ„ motorbĂ„tar direkt frĂ„n stationen. En hanlĂ€ggning som bestĂ„r av en pyr, bryggor och en inlastnings yta samt bĂ„tgarage Ă€r lĂ€nkad till stationen.Byggnadens typologi och infrastruktur anpassas till öns kuperade topografi samt förhĂ„ller sig till det befintliga programmet pĂ„ ön som bestĂ„r bland annat av tillsynsmans bostad, fyren och övriga lokaler i inre hamnen.Den ska hĂ„lla i tiden mot de hĂ„rda förhĂ„llanden som ön utsĂ€tts för under de olika Ă„rstiderna..

We have conducted a quantitative study investigating whether an Ingredient Branding collaboration between private label and national brands could be executed with success in the Swedish market. The objective was to measure the consumers? response to two products from different product categories, representing hedonic and utilitarian products. We have been able to establish that by adding a branded ingredient to a private label product, one obtains a more positive product attitude as well as a higher perceived product quality and taste. The study also shows that attitudes towards the ingredient brands were improved by the collaboration whereas the brand attitude towards the private label did not change significantly.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

Bakgrund:Under de senaste Ären har vi lÀst om hur trycket ökar för varje Är pÄ Sveriges högskolor och universitet. Vad Àr det som gör att en sÄ stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergÄtt till övertro eller Àr det en reaktion pÄ dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hÄlla sig anstÀllningsbar?Syfte:Studiens syfte Àr att belysa vilken instÀllning studenterna ger uttryck för nÀr det gÀller högre utbildning och livslÄngt lÀrande med fokus pÄ anstÀllningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har anvÀnt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna Àr studenter som lÀser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en intrÀdesbiljett pÄ arbetsmarknaden.

Den 24 oktober 2012 utför samhÀllsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, dÀr man ifrÄgasÀtter H&M:s handlande angÄende levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionslÀnder. I denna uppsats Àr syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det Àr ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett vÀrdsledande förtetag, som H&M, strategiskt vÀljer att svara pÄ denna typ av situation för att försöka Äteruppta sin trovÀrdighet. I denna studie har jag med hjÀlp av retorikens statuslÀra och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M anvÀnt sig av olika försvarstrategier som  förÀndras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag Àven kunnat konstatera att korrespondensen Àr en del av H&M:s ÄterhÀmtningsarbetet i försök att förstÀrka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att mÄlat upp av företaget..

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Bemötandet Àr centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvÄrd beskrev bemötande i samband med utredning och Äterkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrÄn holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie dÀr 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över tvÄ grupper bestÄende av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade.

Syftet med vÄr studie Àr att öka förstÄelsen för hur personer inom HR arbetar strategiskt med Employer Branding för att attrahera och sÀkerstÀlla behovet av ingenjörer samt hur arbetet pÄverkar organisationens utveckling.Vi har genomfört en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och har intervjuat sammanlagt sju respondenter frÄn tre olika ingenjörsföretag. UtifrÄn intervjuerna kunde vi genom hermeneutisk analysmetod kombinerat med tematisk analysmetod utvinna fyra huvudteman med tillhörande subteman.Resultatet visar pÄ att företagen arbetar proaktivt med att attrahera och skapa intresse för ingenjörsyrket. Det har framkommit att vÀrderingarna utgör en viktig del för att differentiera företag pÄ arbetsmarknaden och att dessa bör integreras i företagens Employer Branding arbete.Vidare visar studien att arbetet med Employer Branding ska gÄ i linje med företagets affÀrsstrategi och mÄl och att det ska genomsyra hela organisationen. .

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta pÄ Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. SÀrskild fokus ligger pÄ hur skolorna hanterar eventuella önskemÄl om deltagande frÄn frÀmlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer pÄ skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begrÀnsa tilltrÀdet till att endast gÀlla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att pÄ olika sÀtt delta pÄ skolorna och i skolornas undervisning.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

 Kristdemokratin Àr ett underutforskat omrÄde inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfÀrdats som utdöende pÄ grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmÀrksammat att kristdemokratiska partier förÀndrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen.Syftet med uppsat­sen Àr att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förÀndrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts.NÄgra av de slutsatser som dragits efter en jÀmförelse av programanalyserna, Àr att partiet har tunnat ut den frÄn början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gÄtt frÄn att framhÄlla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhÀllet till att i stÀllet betona vikten av en allmÀngiltig etik som vÀrdegrund i samhÀllets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats Àven om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.  .