I dagens moderna tjänsteföretag har kunskap och intern marknadsföring blivit allt mer relevant i syfte att förbättra företagets lönsamhet. Humankapitalet är en kritisk resurs i tjänsteföretag. Vi har därför valt att undersöka detta ämne med fokus på personalmotivation och belöning. Det finns många olika alternativ på hur detta interna arbete kan utföras, varpå vi har valt att redogöra för några av dem. Teorierna som använts har bland annat förklarat den strategiska ledningens roll, samt innebörden av företagskultur, kommunikation och medarbetarnas värderingar.

Titel: Hur arbetar logistikföretag i Blekinge strategiskt med miljöfrågor i samband med lastbilstransporter? Författare: Adam Johansson & Patrick Mileti? Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 hp Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka strategier för miljöarbete tre olika logistikföretag i Blekinge använder sig av i samband med lastbilstransporter, samt analysera och jämföra företagen sinsemellan i deras strategiska miljöarbete. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. För övrigt har vi använt hemsidor från både företag och myndigheter samt diverse litteratur. De företag vi undersökt har vi valt utifrån storleken på företagens verksamhet. Detta för att se om det finns några skillnader i det strategiska arbetet med miljöfrågor beroende på företagets storlek. Slutsats: Vår slutsats är att de tre undersökta företagen strategiskt arbetar väldigt olika med miljöfrågor.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för varför det är problematiskt att nyttja det balanserade styrkortet som ett strategiskt ledningsverktyg. Förhoppningen är att utveckla en modell som delar in i BSC-arbetet i fyra olika faser. Hypoteser som belyser de största problemområdena i respektive fas kommer även att formuleras. Vi har utgått från en induktiv ansats. Uppsatsen har en explorativ karaktär då vi vill försöka bringa klarhet och förklara problematiken med styrkortsarbete.

Monetära belöningar är en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och därmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetära belöningars influens på motivation är ett omtvistat ämne där vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett område inom motivationsforskning är huruvida monetära belöningarinfluerar strategiskt lärande. Dock använder kunskapsintensiva företag monetära belöningarsamtidigt som anställdas strategiska lärande är av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats ämnar därmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till såvälteori som praktik. Resultatet av vår kvalitativa undersökning tyder på att motivation tillstrategiskt lärande influeras av autonom motivation och att monetära belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnå något för individen önskvärt.Subjektiva och otydliga mål kan vara fördelaktiga för att åstadkomma autonom motivationhos företagets individer då dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

 Med avsikt att bidra till ökad förståelse för stressrelaterad ohälsa i utbildningsmiljöer undersöks relationerna mellan studieapproach, självskattad stress, studieresultat (estimerat och reellt) och självbedömningsförmåga, med hjälp av en enkätstudie bland 128 psykologistudenter på grundnivå. För att kartlägga studieapproach används en nyöversatt svensk version av ASSIST medan PSS nyttjas för att mäta självskattad stress. Självskattad stress visar sig korrelera positivt med ytinriktad studieapproach och negativt med strategiskt inriktad studieapproach. Studieapproach har inte någon inverkan på reellt men däremot på estimerat studieresultat. Självskattad stress samvarierar både med reellt och med estimerat studieresultat.

Denna rapport är skriven inom ramen för magisterkursen Management och på uppdrag av HSB Malmö. Rapporten är indelad i tre delar där den första utgör huvuddelen och syftar till att spegla vårt projektarbete på HSB Malmö. I denna delen beskrivs och tolkas HSB Malmö i nuläget, samt presenteras rekommendationer till hur ledningen i framtiden bättre ska kunna skapa organisatoriska förutsättningar för ett strategiskt förändringsarbete. Utifrån vårt syfte och den information som vi samlat in, har vi valt ut ett antal teman som vi anser är mest intressanta och utmanande för HSB Malmö att jobba med i önskan om att nå större framgång i strategiskt förändringsarbete. Dessa teman (medlemsorganisation eller vinstdrivande företag?, kundorientering, kommunikation och information, kompetens, visionsarbete, ledarskap, företagskultur och organisationsstruktur) utgör grunden för den diagnos av situationen på HSB Malmö som vi presenterar i rapporten.

Denna uppsats har en kvalitativ ansats. Analysen av den empiriska informationen har verkställts med en utarbetad analytisk referensram. Genom att studera och redogöra hur SOS anpassar sin verksamhetsutveckling till de förändringar och utmaningar som uppkommer i deras omvärld, är syftet med denna uppsats att rekonstruera den strategiska beslutsprocessen i SOS för att förstå hur en strategi kan formuleras och formas. Uppsatsen tar upp de teoriområden som berör strategisk management; strategisk transformationsprocess, strategiformulering, resurs- och kärnkompetensbaserade strategier och en form av strategiskt samarbete. Slutsats: En formulerad strategi får oftast handskas med externa företeelser, oväntade och spontana.

När det gäller utbildning är det den akademiska basen som upplevs vara viktig för hur man arbetar. Med detta menas att man har fått en grundläggande allmänbildning och man har lärt sig att handskas med stora mängder information. Men det faktum att man har en akademisk utbildning spelar inte stor roll för om man upplever sig arbeta strategiskt eller operativt. Förmågan att uttrycka sig i tal och skrift samt att vara pedagogisk upplever flera av respondenterna vara kunskaper som de lärt sig genom utbildning och som påverkar sättet de arbetar. Det är också erfarenhet i kombination med utbildning som upplevs spela roll för hur man arbetar.

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat påvisas, och där några av dessa enligt oss är direkt hänförbara till ägarstrukturen. Utifrån dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven på att statliga företag ska ta ett socialt ansvar är större än för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann även att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig åt. Däremot påvisades skillnader i företagens sätt att arbeta med CSR-frågor då statliga företags CSR-arbete främst kännetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen än privata företag..

Studien var en undersökning riktad till hälsopedagoger verksamma inom en företagshälsovård iSverige, med syftet att beskriva deras hälsofrämjande arbete. Genom ett tillfällighetsurvalkontaktades åtta hälsopedagoger via mail med en förfrågan om de kunde tänka sig att delta istudien. Studien var av kvalitativ form där respondenterna fick svara på muntligt ställda frågorunder enskilda intervjuer. Fem av intervjuerna genomfördes under personliga möten och tre avdem genomfördes via telefon. Resultatet visade att respondenterna arbetade på individ-, gruppochorganisationsnivå.

Förändrade förutsättningar i omvärlden har lett till att behovet av ett kontinuerligt och genomtänkt Strategiskt arbete blir allt nödvändigare för att ett företag ska kunna fatta rätt beslut i rätt tid. Vi har intervjuat personer i ledande ställning på fem svenska verktygsteknikföretag för att bilda oss en uppfattning om hur dessa företag arbetar med strategianalys idag. Att använda ostrukturerade intervjuer som informationskälla är en flexibel metod som ger personlig data färgad av informanternas idéer, synpunkter och prioriteringar. Därefter har vi i en analys försökt komma fram till vilka möjligheter som finns för dem att utveckla sitt nuvarande arbete med strategianalys. Resultaten visade att företagsledningarna i fyra fall av fem har brister i sina kunskaper om strategianalys och att ingen av dem har en strukturerad, planerad och kontinuerlig process för strategianalys.

Forskning har visat att företags ekonomifunktioner de senaste åren genomgått en förändring, från att tidigare arbetat med klassiska ekonomi-relaterade uppgifter till att bli mer involverade i företagens strategiarbete och beslutsprocesser. Syftet med studien var att förklara hur långt chefen för ekonomifunktionen, CFOn, har kommit i sin rollutveckling mot strategiskt affärspartnerskap i Sverige, samt vilka organisatoriska förutsättningar och personliga karaktärsdrag som CFOs själva anser är viktiga för att uppnå ett framgångsrikt strategiskt affärspartnerskap. Som teoretisk utgångspunkt användes ett ramverk kring management accountants (MAs), då en jämförelse av akademisk forskning av MAs och praktisk forskning av CFOn, indikerar stora likheter mellan dessa roller. Studien genomfördes i form av en kvalitativ studie av fem CFOs för stora, svenska företag. Det framkom att CFOerna i undersökningen har kommit långt i utvecklingen av sin strategiska roll, samt att de personliga karaktärsdragen och organisatoriska förutsättningarna liknar de som studerats för MAs, med några viktiga skillnader..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska städers arbete för en större variation av gatuträd ser ut. I första hand är det ett allt varmare stadsklimat i kombination med hotet från trädsjukdomar som motiverar strävan efter en större artvariation. Ett allt för likriktat trädbestånd utgör en risk som måste hanteras på ett framsynt sätt. Arbetets fokus ligger på hur man i Malmö och Stockholm arbetar med denna fråga, såväl praktiskt som i kommunal planering. Undersökningen gjordes genom att granska trädplaner och samtala med trädexperter i respektive stad.

Syfte: Att skapa förståelse för hur människor inom HR-avdelningar upplever de olika rollerna som arbetet kräver. Vi ämnar skapa en större medvetenhet för den utsatta position som HR-arbetare befinner sig i, för att belysa och möjliggöra förebyggande åtgärder. En ökad förståelse för rollproblematiken hos HR-arbetare kan även underlätta orienteringen och förhållningen till de roller som individer och avdelningar själva intar samt de roller som de påtvingas. Resultaten ämnar även mynna ut i ett underlag för reflektion om HR-arbetares egen nutida samt framtida roll i organisationen och hur de kan nå en önskvärd position där fler intressenter blir nöjda.Metod: Studien baseras på en fallstudie i ett stort företag som ingår i en internationell koncern. Arbetet har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsstrategi, som fokuserar på intervjuer, samt en deduktiv ansats.Resultat: Studien påvisar brister i befintlig teori gällande HR-arbetares utsatta position.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.