Syftet med studien är undersöka lärares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur yrkesverksamma NO-lärare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lärarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som användes var av fenomenografisk karaktär där fyra lärare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lärares uppfattningar om syftena är att ?labbvana? och koppling mellan teori är viktiga syften för laborativt arbete.

AbstractUSA:s biståndspolitik har främst använts strategiskt för att främja nationella intressen. Bi-stånd kan vara ett effektivs sätt för en stat att utöva ekonomisk makt över en annan. USA har gett bistånd till Israel sedan början av 50-talet då USA:s stora population av judar har skapat ett närmast inrikespolitiskt intresse i landet.Egypten har efter att fredsföredrag skrevs med Israel 1979 erhållit stora summor i militärt och ekonomiskt bistånd från USA. Det har varit viktigt för USA att se till att Egypten håller freden med Israel samt att ha en av arabstaterna som allierad i Mellanöstern. Egypten har varit det land som, efter Israel, fått mest bistånd från USA.Pakistans geografiska läge har under perioder varit ytterst viktig för USA, framför allt på grund av hotet från Sovjetunionen under Kalla kriget.USA:s strategiska biståndspolitik förklarar vi utifrån realistisk teori inom internationell politik..

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd.

Studiens syfte var att undersöka byråanställda art directors och originalares olika perspektiv på och förhållningssätt till sin yrkesroll med särskilt fokus på kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvämlighetsurval från nio reklambyråer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara något som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det främst handlar om hur art directors och originalare förhåller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna såg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de såg prestationsångest och utomståendes oförståelse av yrket som negativa.Det framkom även att art directors och originalare i första hand ser på kreativitet som problemlösning, dock såg de olika på problemlösning i sina respektive roller. De använde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade ångest på liknande sätt.Studien visade även att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och ämnet berördes återkommande i respondenternas svar under intervjuernas gång. De använde sig av samma metoder för att finna inspiration.

Syftet var att undersöka cancerpatienters uppfattning av vårdmiljön och dess inverkan på upplevelsen av omhändertagandet.Studien var kvalitativ med explorativ design. Urvalet var strategiskt och åtta cancerpatienter intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades med en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Analysen resulterade i ett övergripande tema, hur vårdmiljön ser ut är underordnat, det viktigaste för uppfattningen av vårdmiljön är personalens bemötande och omhändertagande. Onkologverksamhetens integrering i vårdavdelningen hade betydelse för tryggheten och integriteten. Deltagarna saknade att kunna välja avskildhet eller gemenskap och behovet av integritet tillgodosågs inte.

Syfte: Syftet var att undersöka ledares syn på hälsa och hälsofrämjande arbete samt hur det eventuella hälsofrämjandet arbetet såg ut på deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hälsa på sin arbetsplats. Metod: Författarna har genom intervju frågat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hälsa och hälsofrämjande arbete och hur företagets hälsoarbete ser ut. Resultat: Resultatet visade att ledarnas syn på hälsa och hälsofrämjande arbete påverkar hälsoarbetet på företaget. Resultatet visade även att tre av fyra företag hade ett välutvecklat hälsofrämjande arbete.

Under 1900-talet har företagsfusioner förekommit i vågformade mönster där tider med lugnare aktivitet har avlösts av tider med något som närmast kan beskrivas som fusionsyra. Fusionsvågornas antal och storlek har efterhand ökat och vågtopparna har vuxit sig allt högre, något som inte minst varit tydligt under de senaste 6-7 åren Vilka är de motiv som har gjort fusioner till ett så vanligt förekommande strategiskt agerande? Finns det likheter inom och mellan branscher avseende motiven att fusionera? Det empiriska materialet består av primär- och sekundärdata insamlat från sex fusioner fördelat på tre branscher; tillverkningsindustrin, bankbranschen och IT-branschen. I analysen används tre skilda perspektiv, och syftet med detta är att skapa bred förståelse och belysa komplexiteten i fenomenet. Resultaten visar på tydliga likheter i motiv inom branscher, samt att det även finns vissa motiv som är branschöverskridande.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur lärare i svenska på gymnasiet ser på datorspel som texter inom ämnet svenska. Inledningsvis har en enkätundersökning genomförts bland svensklärare på gymnasiet i Luleå och Bodens kommuner, därefter har kvalitativa intervjuer med tre lärare genomförts med enkätsvaren som grund för ett strategiskt urval. Resultaten visar att de studerade lärarna generellt sett har låg kunskapsnivå och få erfarenheter av datorspelande. De vittnar dock om att spelandet är vanligt hos deras elever. Flera respondenter har aldrig kommit på tanken att nyttja datorspel som text och hänvisar detta till brist på engagemang och kunskap om spelen.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Syftet med vår uppsats är att utvärdera hur enskilda butiksägare, som ingår i en större kedja, ser på fördelar samt nackdelar att ingå i en större koncern. Syftet är också att utröna hur butiksägarna definierar en lojal kund samt hur de arbetar för att strategiskt skapa kundlojalitet. Vår studie grundar sig på intervjuer med två enskilda butiksägare som ingår i samma koncern. I studien framgick det att butiksägarna genom användandet av kundkort erhåller kundlojalitet som ett bra verktyg för att kunna förbättra och stärka den totala ekonomin i företaget. Det krävs dock att man inser betydelsen av att engagera sig för att skapa en bättre balans mellan kundernas attityd och kundernas beteende.

I denna studie undersöker vi företagshälsovårdsanställdas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstå, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det är viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, därför fokuserar vi i denna studie på hur samtalet kan användas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshälsovård har vi fått ett resultat som visar att samtalet är en bra metod att använda i stressförebyggande arbete..

Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete..

Syftet med denna undersökning var att förstå och beskriva sjökaptensstudenters upplevelser av handledning vid utförandet av uppgifter som krävs för att uppnå lärandemålen under delkursen Fartygsförlagd utbildning 1 (1FF01K). Halvstrukturerade personliga intervjuer genomfördes med åtta förstaårsstudenter mellan den 25:e mars och den 5:e april 2013. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och struktureras i olika kategorier beroende av upplevelser. Strategiskt urval användes för att välja ut informanterna vilka intervjuades med hjälp av ?critical incident technique?.

Den 8 augusti 1995 tog USA:s president Bill Clinton ett beslut att försöka skapa fred i Bosnien. Beslutet skulle komma att ha betydelse för USA:s fortsatta roll i europeisk politik efter kalla kriget. Vi argumenterar för hur beslutet kan ses som ett strategiskt val men också för hur självständiga organisationers möjligheter och begränsningar samt viljestarka individer gjorde beslutet möjligt.Vi använder oss av Graham Allisons tre modeller: rational actor, organizational behavior och governmental politics för att analysera Clintons beslut. Tillsammans med tillgänglig kritik av dessa modeller hittar vi både för- och nackdelar med Allisons ansatser i fallet Bosnien och kommer fram till att modellernas interrelation både underlättar och försvårar vårt fall. Vi hittar också svårigheter med att använda modell 1 i en unipolär värld.Slutsatsen är att alla tre modellerna krävs för att fullständigt förstå varför USA agerade som de gjorde i slutfasen av Bosnienkriget..

Informationssäkerhet är ett mer aktuellt ämne än någonsin. Media rapporterar löpande om olika störningar, orsakade av både tekniskt haveri, mänskliga misstag samt sabotage. Stora förändringar har skett de senaste tjugo åren vad gäller teknik, genomloppstid för produkterna och bemanning. Att skydda sin strategiskt viktiga information borde vara viktigare än någonsin, för att skapa trovärdighet, undvika produktionsavbrott och undvika ekonomiska bortfall.Tidigare forskning har bidragit till att beskriva modeller för hur man skall arbeta för att öka informationssäkerheten inom en verksamhet. Kartläggningar har också gjorts över situationen i offentliga verksamheter, storföretag och hemmiljö.Syftet med detta examensarbete är att fylla den lucka som finns och beskriva hur situationen ute i tillverkande småföretag ser ut idag.