Sökresultat:
1636 Uppsatser om Strategiska synsätt - Sida 66 av 110
?JÀmstÀlldheten som begrepp fÄr nog inte kritiseras eftersom tanken Àr god? : En studie om hur förÀldrar frÄn postsovjetiska lÀnder som har flyttat till Sverige uppfattar begreppet jÀmstÀlldhet.
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar frÄn postsovjetiska lÀnder som har flyttat till Sverige uppfattar begreppet jÀmstÀlldhet, hur uppdelningen av deras vardagssysslor ser ut, hur deras medvetenhet kring det jÀmstÀlldhetsarbete som förskolan enligt lÀroplanen ska utföra ser ut samt om deras uppfattning om begreppet Àr likadan med vad LÀroplanen för förskolan sÀger. I studien intervjuades fyra förÀldrar frÄn tvÄ postsovjetiska lÀnder, resultatet analyserades med hjÀlp av fenomenografisk ansats. I resultatet framkom det att förÀldrarnas uppfattning om begreppet jÀmstÀlldhet kan vara helt annan Àn den som stÄr i LÀroplanen för förskolan. De förÀldrar vars uppfattning om jÀmstÀlldhet skiljde sig frÄn den svenska uppfattningen menade att jÀmstÀlldhet Àr ett pÄhittat problem eftersom kvinnor och mÀn har lika rÀttigheter i ett modernt samhÀlle, dock skyldigheterna Àr olika och det Àr biologiska skillnader som ligger till grund för det. FrÀmst syns det i hushÄllsysslornas fördelning dÀr den traditionella arbetsfördelningen finns kvar. Alla informanter var vÀlmedvetna om att det Àr en stor skillnad mellan hur jÀmstÀlldhetsarbetet ser ut i Sverige och hur det var i deras respektive lÀnder.
Strategiska val : tvÄ miljöorienterade partiers kommunikationsstrategier vid tvÄ specifika valfrÄgor 2010
IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.
Informationsspridning via datornÀtverk
Denna rapport behandlar ett examensarbete utfört av tvÄ studenter, Honia Barhoon och Mnar Siawesh. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ, den första delen pÄ Volvo IT i UmeÄ, den andra pÄ Smartsign i BorlÀnge Volvo IT Àr ett globalt företag som arbetar med att serva Volvokoncernen samt externa kunder med bland annat systemutveckling, drift och underhÄll av system, infrastruktur och support. Av Volvo Lastvagnar efterfrÄgades en lösning för att digitalt sprida information pÄ strategiska stÀllen. Förslaget till lösning av programvara som Volvo IT önskade kom frÄn företaget Smartsign.Smartsign Àr ett företag som har funnits i olika tappningar sedan 1998. Idag Àr det ett företag som utvecklar ett program som underlÀttar informationsspridning i olika syften, för olika anvÀndare.
Kvinnors sömn i relation till arbetssituation, en jÀmförelse mellan1980 och 2005 : -utifrÄn Populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg
Bakgrund: God sömn motverkar stress och kan dÀrmed sÀgas verka rustande mot stressupplevelser, den Àr pÄ sÄ vis nödvÀndig för god hÀlsa. De flesta vÄrdcentralsbesök görs av patienter med sömnsvÄrigheter. Kvinnor har sömnproblem i större utstrÀckning Àn mÀn. Stress, dator- och mobildisplayanvÀndning, skiftarbete associeras med sömnsvÄrigheter.  Kvinnor har genom Ären tagit sig in pÄ arbetsmarknaden och arbetar nu ungefÀr i lika stor utstrÀckning som mÀn Àven om de har tjÀnster med mindre inflytande, makt och lÀgre lön.
Höga trÀhus : Befintliga trÀhusproducenters förutsÀttningar och intresse att bygga flerfamiljshus med bÀrande trÀstomme med fler Àn tvÄ vÄningar
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka befintliga trÀhusproducenters förutsÀttningar och intresse att bygga flerfamiljshus med bÀrande trÀstomme med fler Àn tvÄ vÄningar. För att nÄ vÄrt syfte har vi satt oss in i marknaden för höga trÀhus. Detta har vi gjort genom att initialt betrakta dels marknaden ur olika intressenters perspektiv, dels genom att undersöka företagen som finns pÄ marknaden idag och placera in deras respektive byggsystem i en produktlivscykel. Vi har dÀrefter satt oss in i marknaden för trÀhus och fokuserat pÄ tio företag som vi har djupintervjuat. Vi beskriver sedan de samband vi ser mellan förutsÀttningarna pÄ marknaden för höga trÀhus och intervjuresultaten.
RÀttigheter fÄr man inte ? de mÄste man ta! : En analys av Feministiskt initiativs politiska framförande
Den hÀr uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. UtifrÄn ett diskursanalytiskt angreppssÀtt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första Är, dokument som tjÀnar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger sÄledes en inblick i den omvÀrldssyn partiet framför och i de ÄtgÀrdsförslag partiet lagt fram för att komma till rÀtta med rÄdande könsmaktsordning. Visionen om ett jÀmstÀllt samhÀlle blir framtrÀdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mÄngfald, solidaritet och kÀrlek. Analysen uppehÄller sig sÄledes frÀmst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och lÀnkas samman i texterna.
Insourcing i en vÀrld av outsourcing - varför gÄr Scania mot strömmen?
SÄvÀl den teoretiska vÀrlden som nÀringslivet domineras idag av exempel pÄ outsourcing, men under senare Är har exempel pÄ motsatsen demonstrerats. Scania Àr ett av dessa exempel. Syftet med denna uppsats Àr att belysa Scanias motiv för att insourca i en tid dÄ outsourcing synes vara den mest utbredda trenden.För att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ fallstudie utförts genom att intervjua personer i Scanias verkstÀllande ledning. Ett inourcingbeslut Àr av strategisk betydelse och Àr tÀtt sammankopplat med definitionerna av vad som Àr företagets kÀrnverksamhet och vilka dess konkurrensfördelar Àr. Scania ser produktion i allmÀnhet, och den av motornÀra komponenter i synnerhet, som kÀrnkompetens.
KULTURELLA DIFFERENSER : En komparativ analys av Sverige och Italiens kulturella förvÀntningar pÄ ledarskap
Som privatpersoner ser vi vÀrlden och framförallt Europa krympa framför vÄra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för vÀrldens företag. Möjligheten att för företagen kunna anstÀlla personal frÄn alla vÀrldens hörn gynnar bÄde den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfÀllet i akt att genom arbetslivet upptÀcka nya delar av Europa men Àr det verkligen sÄ enkelt? I Italien som Àr Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan lÀnderna Àr dÀrför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att tvÄ kulturer möts eller Àr vÄr bild av att italienska och svenska ledare Àr tvÄ helt olika ledartyper endast en förlegad förestÀllning som för var dag som gÄr suddas ut allt mer.
Redovisning av utslÀppsrÀtter : Att göra rÀtt med sin rÀtt i det normlösa tillstÄndet
Majoriteten av vÀrldens lÀnder undertecknade Är 1992 Kyotoprotokollet dÀr de enades om att kraftigt minska utslÀppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens RÄd beslutade att införa ett handelssystem med utslÀppsrÀtter inom EU-omrÄdet som 2005 inleddes med en treÄrig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle redovisa sina utslÀppsrÀtter, dÄ det inte fanns nÄgon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter pÄtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns nÄgra specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina Ärsredovisningar för Är 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.
Ungdomars fysiska aktivitet och self- efficacy
Ungdomar idag nÄr inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses Àven att fysisk aktivitet minskar under tonÄren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan pÄverka fysisk aktivitet, en sÄdan faktor Àr self-efficacy. Med denna utgÄngspunkt Àmnar studien kartlÀgga och jÀmföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser Àven att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.
FörbÀttra Internetsystem genom implementation av AJAX-teknik
Webbapplikationer har en stadigt ökande anvÀndning i affÀrsvÀrlden. Fördelarna ÀrmÄnga, nÄgra Àr enkelhet i teknisk implementering, geografisk spridning ochunderhÄll. De flesta webbapplikationer och webbplatser har fram tills nu byggts pÄ engammal traditionell modell. Modellen innebÀr att anvÀndaren klickar pÄ en lÀnk för fÄny information. En förfrÄgan skickas dÄ till informationsservern som i sin turbehandlar och returnerar all information.
Investeringsbedömningsteknikernas roll vid intern resursallokering inom lÀkemedelsbranschen ? en fallstudie av fyra lÀkemedelsföretag
Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och belysa hur de klassiska investeringsbedömningsteknikerna anvÀnds vid vÀrdering av interna projekt i lÀkemedelsföretag och vilken pÄverkan de har pÄ resursallokeringen inom företaget. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilka motiv som ligger bakom teknikvalen.Metod: Jag har valt att genomföra studien som en fallstudie av fyra lÀkemedelsföretag i varierande storlek. Följande lÀkemedelsföretag ingÄr i studien; Astra Zeneca, Medivir, Oasmia och Active Biotech. Studien genomfördes dels med litteraturstudier dels med kvalitativa intervjuer med representater frÄn de berörda företagen.Teori: Den teoretiska referensramen berör den teori som kan relateras till uppsatsens studieomrÄde. Den börjar med en överblick över vad en investering Àr för att sedan beskriva nÄgra klassiska investeringsbedömningstekniker som studier visar anvÀnds inom lÀkemedelsutvecklingen.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att samtliga intervjuade företag anvÀnder förvÀntat kassaflöde, dvs.
Att byta eller inte byta?
Vilka Àr orsakerna till att strategiförÀndringar Àr mer förekommande i vissa företag Àn i andra? Vilka Àr orsakerna till att Handelsbanken haft en större kontinuitet nÀr det gÀller strategi, medan SEB oftare genomfört förÀndringar pÄ detta omrÄde?VÄrt syftte Àr att undersöka vad som gör organisationer mer eller mindre förÀndringsbenÀgna, genom en undersökning av vilka faktorer som legat till grund för SEB:'s byten av strategi, respektive Handelsbanken's större strategiska kontinuitet under perioden. Som metod för vÄr uppsat's har vi valt att anvÀnda os's av en kvalitativ komparativ fallstudie. Detta för att kunna formulera hypoteser kring problemomrÄdet, inom vilket vÄr frÄgestÀllning hör hemma. VÄr empiri utgör's av primÀrkÀllor i form av kvalitativa intervjuer samt sekundÀrkÀllor i form av böcker, artiklar och Ärsredovisningar.En organisation's benÀgenhet att byta strategi pÄverka's enligt de framtagna hypoteserna av ett antal faktorer.
Corporate Social Responsibility i Nordea & Swedbank ? Hur har den utvecklats?
Syftet med uppsatsen Àr att se ifall hÄllbarhetsarbetet skiljer sig Ät mellan
de bÄda bankerna Nordea och Swedbank baserat pÄ lagstiftad respektive frivillig
redovisning. UtifrÄn Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom
vilket av omrÄdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största
faktiska förÀndringen har skett. Vi kommer Àven att undersöka om det skett en
förbÀttring i det faktiska hÄllbarhetsarbetet utifrÄn legitimitetsteorin.
Med utgÄngspunkt i vÄr problemformulering och frÄgestÀllning har vi tittat pÄ
bankernas hÄllbarhetsredovisningar och gjort sammanstÀllningar utifrÄn ett
antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att
intervjua en anstÀlld i en av bankerna som arbetar med just hÄllbarhetsfrÄgor.
Den information som samlats in har analyseras och tolkats med hjÀlp av de
teorier vi anser vara relevanta i Àmnet, bl.a.
Varför byggs det inte fler bostÀder? : En studie av de problem och hinder som föreligger vid nybyggnation av hyresrÀtter i Stockholm
Stockholms befolkning vÀxer för varje dag som gÄr och det finns ett stort behov av bostÀder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillrÀckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio Ären har det varit en omfattande utveckling av ombildningar frÄn hyresrÀtter till bostadsrÀtter. Samma utveckling syns ocksÄ i andelen hyresrÀtter kontra bostadsrÀtter i nybyggda bostÀder. Den hÀr kandidatuppsatsen tar sin utgÄngspunkt i varför det inte byggs mer bostÀder i allmÀnhet och hyresrÀtter i synnerhet i StockholmsomrÄdet.