Sökresultat:
1636 Uppsatser om Strategiska synsätt - Sida 19 av 110
Implementering av ledningsbeslut i familjeföretag
Bakgrund och Problem: Familjeföretagen Àr betydelsefulla för det svenska nÀringslivet och har en stor samhÀllsekonomisk inverkan. Trots att det gjorts betydande framsteg inom familjeföretagsforskningen under det senaste Ärtiondet sÄ finns det mycket kvar att utforska och utveckla. Vi har funnit att implementering av ledningsbeslut Àr en komplex process och dÄ vi fÄtt kÀnnedom om att familjeföretag har unika egenskaper och att utbudet av empiriska studier Àr begrÀnsat har vi funnit det intressant att koppla ihop familjeföretagandet med implementeringsprocessen och dÀrmed komma med ett bidrag till bÄde familjeföretagsforskningen och strategiforskningen.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att identifiera om familjeföretags karaktÀristika pÄverkar implementeringen av ledningsbeslut samt förklara hur. För att göra detta behöver vi förstÄelse för hur implementeringsprocessen i familjeföretag ser ut. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vÄr studie dÀr vi har lyft fram teoriomrÄdena: strategi, organisatorisk förÀndring och familjeföretag. UtifrÄn teorierna lyfte vi fram familjeföretagsspecifika egenskaper som kan tÀnkas pÄverka implementeringen av ledningsbeslut samt ett antal faktorer som exemplifierar och pÄverkar implementeringsprocessen.
Rolig eller orolig - en jÀmförande analys av seriemagasinen 91:an & Galago
Serier har sedan lÀnge betraktats som ett andra klassens kulturella medium,
med ett dÄligt rykte som enkla och lÀttförstÄeliga. Majoriteten av seriemagasin ligger fortfarande i ett vÀntrum nÄgonstans, för att dÄ och dÄ ytligt blÀddras igenom; de tas inte pÄ allvar. Och alternativen lyser med sin frÄnvaro; tillhör de inte skaran som ytligt blÀddras igenom syns de nÀstan inte till överhuvudtaget. Uppsatsen tar sig dels an hur "de andra" ser ut, de som vÄgade och ville. Dels fokuserar den pÄ vad som egentligen finns i de etablerade, ?lÀttförstÄeliga? seriemagasinen för att slutligen jÀmföra de bÄda med varandra..
Verksamhetsstyrning i ett vĂ€xande familjeföretag : Ăr balanserat styrkort lösningen?
Verksamheten Àr i behov av en mer balanserad styrning jÀmfört med nulÀget i form av ett bantat balanserat styrkort, med fokus pÄ enbart ett till tre mÄtt per perspektiv. Detta dÄ ett fullvÀrdigt styrkort kommer att ta för mycket tid i ansprÄk frÄn ledningsgruppen, som bör lÀgga sin fokus pÄ att bygga marknad, ta hand om den vÀxande organisationen och arbetet med certifiering enligt ISO 17020. Ett vÀl avvÀgt balanserat styrkort bör dock kunna anvÀndas som hjÀlp i det strategiska utvecklingsarbetet liksom i den löpande styrningen..
GÄrdsungar! ? FritidsgÄrdsungdomar och deras instÀllning till samhÀllet
Syftet med undersökningen Àr att studera ungdomars intressen och instÀllning till samhÀllet, och dess institutioner, samt etiska stÀllningstaganden, rörande droger, brott och om att fÄ respekt, i förhÄllande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid.
UndersökningsfrÄgorna kretsar kring om nÄgot mönster kan ses, och hur det i sÄ fall
ser ut, nÀr det gÀller social instÀllning och intressen bland fritidsgÄrdsaktiva
ungdomar i jÀmförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jÀmförelse med en större, bland barn till förÀldrar med lÄg respektive hög yrkeskvalifikationsnivÄ, separat
respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast.
Teoribakgrunden bestÄr av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivÄ,habitus, fÀlt och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgÄrden och utveckling av antisocialt beteende.
Studien har genomförts i form av intervjuer med anvÀndande av enkÀt under ledning. Urvalsgrupperna har bestÄtt av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 Är, pÄ tvÄ fritidsgÄrdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar pÄ respektive orter (kontrollgrupper).
NÀr det gÀller huvudanalysperspektiven syns förÀldrarnas yrkeskvalifikationsnivÄ,
efter en kvantitativ analys, ha störst samband med instÀllningen till polisen och
mopedfortkörning i Lillstad (dÀr arbetarbarnen har en nÀrmast antisocial instÀllning).
I övrigt visar fritidsgÄrdsaktivitet i jÀmförelse med föreningsidrottande pÄ tydligast mönster med störst skillnader avseende instÀllning till polisen i Storstad samt för bÄda orterna nÀr det gÀller instÀllning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna pÄ denna studies fritidsgÄrdar har en generellt prosocial instÀllning. I Storstad Àr instÀllningen överlag mer prosocial bland de fritidsgÄrdsaktiva Àn de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda
gemensamma undantaget Àr instÀllningen till polisen..
Dans kan vara vad som helst : En studie kring elevers och lÀrares uppfattning om dans i Àmnet idrott och hÀlsa
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka elevers och idrottslÀrares dansbakgrund och deras uppfattning av dansmomentet inom Àmnet idrott och hÀlsa.- Vad innebÀr dansmomentet i Àmnet idrott och hÀlsa för elever och idrottslÀrare?- Hur kommer elevers olika intressen för dans i uttryck i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodEn kvalitativ forskningsintervju har anvÀnds till denna studie. Sammanlagt intervjuades 16 elever i grundskolan, fyra elever i fyra grupperintervjuer. Deras idrottslÀrare intervjuades i en grupp om tvÄ personer. För att bearbeta den insamlade empirin tog jag hjÀlp av en ad-hoc metod som gjorde det möjligt att skapa ett allmÀnt intryck för att sedan lÀgga mÀrke till mönster, se rimligheten och stÀlla samman specifika avsnitt.ResultatSamtliga intervjuade, elever och lÀrare, Àr överens om att dans inom Àmnet idrott och hÀlsa Àr rörelse till musik.
Lika barn leka bÀst? : En jÀmförelse av Cubus, KappAhl och Lindex etablerings- och positioneringsstrategier
Det hÀnder mycket inom modebranschen just nu. Konkurrensen Àr hÄrd och för att överleva Àr det viktigt som modeföretag att nischa sig pÄ marknaden.Det Àr viktigt att företagen lyssnar pÄ sina kunder sÄ att de förstÄr vilka behov konsumenten har och vad de egentligen efterfrÄgar. Handeln har blivit mer koncentrerad till de befolkningstÀta regionerna. De stora kedjorna Äterfinns mÄnga gÄnger pÄ samma platser vilket gör att det ur ett konsumentperspektiv kan bli vÀldigt enformigt att handla dÄ kedjebutikernas utbud mÄnga gÄnger pÄminner mycket om varandra. Syftet med uppsatsen har varit att ur ett företagsperspektiv undersöka och jÀmföra hur kedjeföretagens strategiska arbete ser ut gÀllande etablering och positionering.
"Integration of VBM and BSC. The perfect match?"
Syftet Àr att beskriva och analysera VBM ochBSC samt diskutera möjligheten att integreradessa. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod dÀrteoretiska begrepp inom Value BasedManagement och Balanced Scorecard analyserasoch jÀmförs med empiriska undersökningar iform av intervjuer. Kombinationen av VBM och BSC resulterar i ett lÀmpligt styrverktyg för mÄnga företag. Det Àr ingen perfekt kombination. Koncepten kompletterar dock varandra och ger en mer heltÀckande bild av företagets verksamhet och strategiska möjligheter..
Mest för syns skull? : en studie av effekten pÄ Sveriges utlandsexport av statsbesök
Detta Àr en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt pÄ Sveriges export. För att mÀta effekten anvÀnder jag mig av en empirisk modell, den sÄ kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det Àr svÄrt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis pÄ att Sveriges statsbesök har en positiv effekt pÄ exporten. NÀr man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken pÄ att de kan ha en negativ effekt. Jag har Àven jÀmfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lÀgre effekt Àn Storbritannien, oavsett vilken modell som anvÀnds..
Strategier i FörvĂ€rv : Ăr det dĂ€r skon klĂ€mmer?
Bakgrund: Med bakgrunden av företags behov att utvidga sin verksamhetssfÀr, har företagsförvÀrv blivit alltmer frekventa och mer omfattande. Speciellt i branscher med snabb utveckling sÄsom IT-branschen, Àr detta av aktualitet. Med förvÀrvsvÄgors uppkomst, har Àven ett stort antal av dessa förvÀrv resulterat i misslyckande snarare Àn expansion. Förklaringen till detta Àr mÄngfaldig och kopplas till omrÄden kring före, under och efter förvÀrvet. Det som förvÀntas av ett förvÀrv, Àr synergieffekter, det vill sÀga förmÄgor av förvÀrvsobjektet som bidrar positivt till moderbolagets verksamhet.
Strategiska svÄrigheter i dagens mediesamhÀlle : En kvalitativ studie av lokala medieorganisationerns strategier i förÀndringsprocesser
Hela mediebranschen Àr idag inne i stÀndigt pÄgÄende förÀndringsprocess. Alla medieorganisationer, sÄvÀl pÄ global nivÄ som pÄ lokal nivÄ, pÄverkas pÄ ett eller annat sÀtt och mÄste ta stÀllning till hur de ska agera i förÀndringarna. Att utforma hÄllbara strategier för nÄgot som Àr i stÀndig förÀndring Àr dock inte helt okomplicerat.    I den hÀr studien har fyra vÀrmlÀndska medieorganisationers förhÄllningssÀtt till strategier i förÀndringsprocesser undersökts. TvÄ av dem, Nya Wermlands-Tidningen och TV4 VÀrmland, Àr kommersiellt drivna, medan tvÄ av dem verkar för public service, nÀmligen Sveriges Televisions VÀrmlandsnytt och Sveriges Radio VÀrmland. Dessa organisationer har valts ut för att det kan vara intressant att se hur det ser ut pÄ lokal nivÄ, samt om synen pÄ strategier i förÀndring skiljer sig Ät beroende pÄ om de verkar kommersiellt eller inte.    För att besvara syftet med studien har tvÄ delstudier genomförts, dels en kvalitativ samtalsintervju, dÀr en person i ledningen pÄ respektive medieorganisation har intervjuats och dels en mindre kvalitativ innehÄllsanalys.
El Alto - En stad i Bolivia : Ett stadsutvecklingsprojekt
El Alto Ă€r en ung stad som vuxit fram som förstad till den Ă€ldre staden La Paz. Idag Ă€r den officiellt en egen stad och landets nĂ€st största. ĂndĂ„ Ă€r den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto frĂ„n förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förĂ€ndringar i strategiska lĂ€gen har vi utformat ett underlag för en process dĂ€r El Alto skulle kunna gĂ„ frĂ„n en stökig, farlig och trĂ„kig plats till en riktig stad. .
Vart Àr vi pÄ vÀg? : - En kvalitativ studie om strategisk planering i smÄföretag
De senaste Ärtiondena har innefattat en mÀngd olika hÀndelser vilka pÄverkat företagsklimatet pÄ nationell samt global nivÄ, vilket har resulterat i en allt mer komplex miljö för företagen. Detta har lett till ett ökat behov av anvÀndandet av strategi, och mer specifikt strategisk planering, för att kunna hantera detta faktum. Samtidigt har nÀringslivet i Europa gÄtt frÄn att mestadels bestÄ av stora koncerner till att bestÄ av en stor del smÄföretag. Strategisk planering som forskningsomrÄde riktar sig dock mestadels gentemot större företag och studier specifikt gjorda om smÄföretagens strategiarbete lyser med sin frÄnvaro. Bland de teorier vilka finns tillgÀngliga Àr det anmÀrkningsvÀrt att en majoritet av dem Àr genererade under 80- samt 90-talet vilket sÄledes innebÀr att deras nutida förankring bör ifrÄgasÀttas.
?Postfacken dÀr nere Àr ju mer för syns skull? ? En studie av kommunikation pÄ lÀrplattformer vid skolor med en-till-en
Titel: ?Postfacken dÀr nere Àr ju mer för syns skull? ? En studie av kommunikation pÄ lÀrplattformer vid skolor med en-till-enFörfattare: Johannes Dyplin och Alexander EnglundUppdragsgivare: LÀrarutbildningsnÀmnden (LUN), Göteborgs universitet.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2011Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 38 sidor exklusive bilagorSyfte: Syftet Àr att undersöka hur lÀrplattformar anvÀnds för internkommunikation pÄ gymnasieskolor med en-till-en-satsningar.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökningMaterial: Fem lÀrare och en studierektor pÄ tre olika skolor, samt sammanlagt 99 eleverHuvudresultat:LÀrplattformar anvÀnds frÀmst för kommunikation via E-post och dokumentdistribution. SÀndarna och mottagarna har nÀst intill samma möjligheter för kommunikation och strukturen av denna Àr mycket lik den vi finner i ett vanligt klassrum. LÀrplattformen utesluter inte heller pÄ nÄgot vis den personliga kontakten, trots den bekvÀmlighet som finns, utan blir en kanal i mÀngden. Vilken information som fÀrdas och i vilken kanal bestÀms av sÀndaren vilket kan fÄ negativa konsekvenser för mottagaren; utan faststÀllda rutiner kan eleverna behöva anpassa sig till varje enskild lÀrares lösning, vilket kan bidra till en förvirring och omotivation.AnvÀndarnas instÀllning till lÀrplattformer över lag tycks generellt sett vara god men önskemÄl om att funktioner som ligger utanför systemet skall integreras stÄr högst pÄ listan.
Belysning i trÀdgÄrden : inspiration tips och idéer
I och med att mörkret trÀnger sig pÄ blir utevistelsen och dagarna allt kortare. Det bidrar till att trÀdgÄrdarna finns dÀr ute men de syns inte. För att rÄda bot pÄ dagens mörka trÀdgÄrdar har jag i och med detta arbete gjort en inspirationsstudie. Syftet med studien Àr att visa hur man kan anvÀnda sig av belysning i en trÀdgÄrd och att inspirera lÀsaren genom att ge förslag pÄ belysning i tvÄ olika trÀdgÄrdsmiljöer, en skogstomt samt en modern stadstomt. Jag har studerat litteratur och tagit fram fakta om hur olika delar i en trÀdgÄrd kan belysas.
Socialt kapital och euro : En statistisk analys av eurosamarbetets effekter pÄ tillit
EMU-samarbetet Àr omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt intrÀde skulle innebÀra för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit pÄ olika nivÄer i samhÀllet, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter pÄ tillit hos de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet. Det Àr statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sÄdant samband. Slutsatsen Àr inte helt entydig pÄ grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter pÄ tillit i de lÀnder som Àr medlemmar i samarbetet..