Denna uppsats behandlar ämnet investeringskalkylering i ett större företag. Investeringskalkyler behövs för att kunna fatta rationella investeringsbeslut. Utgångspunkten för detta arbete har varit en uppdragsstudie av ett större investeringsprojekt hos LKAB. De teorier som vi har studerat säger att investeringsprojekt ofta får ett sämre utfall i verkligen än vad kalkylen visade. Syftet med uppsatsen var att se hur väl det verkliga utfallet av investeringen stämmer överens med det kalkylerade, hur processen vid investeringskalkylering ser ut och hur företaget behandlar risker i samband med investeringar.

Projektarbetet har utförts på Kågesågen, där det finns ett behov att öka effektiviteten på mätstationen där virke mäts in för betalning och produktionsstyrning. Ledningens ambitioner är att optimera mängden inmätt kubik i mätstationen. Planer finns även att göra investeringar för att öka effektiviteten, vilket medför att ledningen vill veta var behovet är som störst. Syftet med studien var att ge sågen en uppfattning om utnyttjandegraden av mätstationens nuvarande kapacitet samt ge åtgärdsförslag för att minska stopp och stockluckor. Detta skulle ske genom en tidsstudie på 120 timmar.

Denna C-uppsats är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet. Nätverk som fenomen har slagit igenom på olika plan i samhället och en specifik typ av nätverk är strategiska multilaterala SME- nätverk. Dessa nätverk består av små och medelstora företag som tillsammans försöker nå gemensamma mål för att på så sätt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nätverken kan ses göra sociala utbyten när de går samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie är att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME- nätverk samt utifrån utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förändrad attityd till samverkan i dessa.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun.

Studiens syfte är att analysera hur Hemtex strategier har utvecklats mellan 2002 och 2011före, under och efter börsintroduktionen, samt att undersöka om det finns ett samband mellanföretagets lönsamhet och den strategiska utvecklingen. I grunden finns, enligt Hemtextillförordnade (numera ordinarie) VD Peder Larsson, en bra strategi som inte har ändrats såmycket under perioden. Samtidigt har marknaden och intresset för heminredning mestadels varit stort. Trots goda förutsättningar har Hemtex, framförallt efter börsintroduktionen, haft svårt att bedriva en lönsam verksamhet. Studien ger inte bara inblick i Hemtex situation utan utgör också ett exempel på att en marknadsledande position inte automatiskt är lönsam.Analysen behandlar perioderna före, under och efter börsintroduktionen för att tydligt belysade skillnader som uppstått i företagets strategiska utveckling och tillväxt under perioderna.Som bas har Hemtex årsredovisningar utgjort den empiriska kärnan, dock har inte dessa alltidkunnat förklara varför vissa strategiska val har gjorts och förtydligande av detta fick jaggenom en intervju med Larsson (2012).

I allt större utsträckning måste organisationer idag kunna visa nyttan av IT-investeringar. Därför använder organisationer nyttovärderingsmodeller allt mer som ett hjälpmedel för att kunna påvisa denna nytta. Lönsamma IT-investeringar får man dock inte enbart genom att nyttovärdera, detta beror på att dessa modeller inte säger hur de förväntade och utmålade nyttoeffekterna ska säkerställas utan bara vad man siktar på. Därför syftar denna uppsats till att ta fram riktlinjer som kan hjälpa organisationer i sitt arbete med att uppnå de förväntade nyttorna från en IT-investering. I denna studie har vi intervjuat tre större organisationer som genomfört nyttovärderingar och frågorna som ställts utgår från teorier som behandlar nyttovärderingar.

Syftet med denna uppsats är att analysera och studera Casino Cosmopol i Malmö ur ett fasperspektiv. Våran ambition är att utvärdera i vilken livscykelfas kasinot befinner sig. Vidare vill vi utreda hur ledarskapet har påverkat kasinots vandring genom cykeln. Vi har även för avsikt att utreda och förklara vilka strategiska ansatser som Casino Cosmopol AB använt, under den tid kasinot varit i drift. Vår slutsats är att Adizes teorier om organisationers livscykelfaser och ledarstilar i olika faser, går att applicera på Casino Cosmopol i Malmö.

Nyckelord: CSR, SRI, Shareholder Value och Etiska placeringar Problemformulering: Hur ser förvaltarna och investerarna på framtiden för CSR/SRI och kommer deras jobb som förvaltare och investerare att förändras efter kriserna som varit? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur CSR och SRI har och kommer att utvecklas på den svenska investeringsmarknaden.Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ ansats. I uppsatsen intervjuas investerare som arbetar dagligen med CSR/SRI investeringar. I uppsatsen används artiklar inom området för socialt hållbara investeringar. De svar som erhålls av respondenterna i intervjuerna granskas, reflekteras samt jämförs med tillgänglig forskning på området.

När omvärlden och krigen förändras, kan då den ?traditionella? operationskonsten behållas? I denna uppsats appliceras operativa principer definierade ur den israeliska operationskonsten från tidigare krig på det Andra Libanonkriget 12 juli till den 14 aug 2006. Syftet är att beskriva och diskutera operationskonstens dynamik och förutsättningar. I teorin influeras operationskonsten av både strategi, taktik och teori men även av en mängd andra subjektiva och objektiva faktorer. Undersökningen lyfter fram att de traditionella israeliska operativa principerna användes i en varierande omfattning men först i avslutningen av kriget kan ett ?traditionellt? operativt koncept identifieras.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

RFID är en teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska referensramar kan komma att förändras.

Regionala flygplatser har idag svårt att nå lönsamhet enbart baserat på trafikavgifter från flygbolagen. För att få bukt med detta problem behöver flygplatserna få inkomster från andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har därför fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala flygplatser framgångsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenärer vilket kan vara en tänkbar utväg för att öka inkomsterna. Vår frågeställning är därför: Hur ser en regional flygplats förutsättningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenärer lojala? För att besvara denna frågeställning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

SammanfattningI Varbergs kommun kommer ett stort infrastrukturprojekt att genomfo?ras, vilket ga?r under namnet stadsutvecklingsprojektet. Projektet a?r under planeringsfasen och innefattar tre delprojekt. Fo?rst kommer hamnprojektet, sedan kommer tunnelprojektet och sist kommer exploatering av den nya stadsdelen.

Denna C-uppsats är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet. Nätverk som fenomen har slagit igenom på olika plan i samhället och en specifik typ av nätverk är strategiska multilaterala SME- nätverk. Dessa nätverk består av små och medelstora företag som tillsammans försöker nå gemensamma mål för att på så sätt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nätverken kan ses göra sociala utbyten när de går samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie är att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME-nätverk samt utifrån utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förändrad attityd till samverkan i dessa.