Vårt syfte är att utreda huruvida de två revisionsbyråerna Andersen och Deloitte & Touche i Sverige har större möjligheter att skapa lönsamhet som ett företag efter samgåendet. För att utreda detta inriktar vi oss på tre nyckelfaktorer integration, strategi och finansiering. Två stora områden där synergieffekter kan uppkomma är inom finansiering och strategi. För att dessa ska kunna uppkomma är det av högsta vikt att integrationen blir lyckosam. Blir den det kan det även uppkomma synergieffekter av integrationen i sig.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken kunskap och vilka värderingar som finns i klädesbutiker angående kemikalier i kläder och om ekologiska alternativ. Jag vill även undersöka på vilket sätt information kan påverka butikerna till att agera i linje med en hållbar utveckling. Särskilt vill jag undersöka hur butikernas företagskultur påverkar deras strategiska arbete. Jag har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat 13 butiksinnehavare i centrala Malmö. Först träffade jag intervjupersonerna i deras butiker, några månader senare ringde jag upp var och en för att se om de tänkt något på det vi samtalat om eller till och med gjort några förändringar. De flesta av intervjupersonerna visste mycket lite om vad det finns för regler gällande kemikalier i textil, de hade dock viss kunskap om ekologiska kläder.

Bakgrund och problem: I bakgrunden beskriver vi hur vi uppfattar trender idag när det gäller mindre innovativa kunskapsföretag. För att belysa vår utgångspunkt för studien presenterar vi i bakgrunden en inledande diskussion kring kunskapsföretagen och dess humankapital. I problemanalysen belyser problematiken kring vilken strategiska ansatser som lämpar sig i kunskapsföretagen samt synen på humankapitalet, kompetensutveckling, ledarskap och relationer påverkar styrningen. Inledningsvis tar vi även upp problematiken kring att det idag saknas enhetliga styrmodeller och problemanalysen mynnar därför ut i frågan om det är möjligt att skapa ett gemensamt ramverk för hur humankapitalet kan styras i kunskapsföretaget. Syfte: Vårt syfte är att försöka skapa ett ramverk som kan användas för att vårda och styra humankapitalet på ett värdeskapande och effektivt sätt i kunskapsföretag.

Aktiemarknaden fyller en viktig funktion genom att förmedla kapital från placerare till företag med behov av kapital för investeringar. För att aktiemarknaden ska kunna förmedla kapitalet på ett så bra sätt som möjligt är det av största vikt att aktiekurserna reflekterar all tillgänglig information, det vill säga att marknaden är effektiv. Vår ambition med denna uppsats har varit att redogöra för svensk lagstiftning gällande marknadsmissbruk. Vi har även på ett tydligt sätt belyst och utvecklat det tankar som lett fram till den nya lagen om marknadsmissbruk och hur denna är utformad, samt tittat närmare på det brott som har direkt anknytning till lagstiftningen..

SammanfattningBehovet av kapital är väldigt stort för ett företag vid uppstarten av verksamheten. Svårigheten att få externt kapital uppstår oftast vid denna fas, då kan nämligen en affärsängel bidra med kapital och vara till stor hjälp för företaget. Affärsängel är en privatperson eller en samling av privatpersoner som investerar finansiellt kapital. Dessa änglar tillför också affärsmässig kunskap till onoterade företag, där de finner tillväxtpotential. För att ett företag skall kunna använda riskkapital som en finansieringskälla på bästa sätt, måste de först uppfatta vad en affärsängel har för egenskaper samt hur de agerar.Syftet med denna uppsats, är att studera hur aktiva affärsänglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns?hypotes.

Samtidigt som Sveriges totala energianvändning ökar varje år, pågår en ständig debatt om att förändringar inom flera olika områden är ett måste för miljön och klimatets skull. För att miljön inte ska skadas alltför mycket påpekas det gång på gång, i bland annat media, hur viktigt det är att energianvändningen i landet minskar. Vad det gäller bostadssektorn, står den för cirka 40 % av landets totala energianvändning, vilket innebär att småhusägare, hyresgäster, fastighetsbolag med flera, har ett betydande ansvar om vi ska lyckas minska energianvändningen. I de uttalade miljömålen finns det bland annat mål om att energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska. Trots att det finns subventioner, bidrag och skatter går utvecklingen trögt och kanske krävs mer motivation för att få fastighetsägare att faktiskt satsa på en förändring.

I resultaträkningen tycks praxis utvecklas mot att värdeförändringarna redovisas som en del av rörelseresultatet och att realiserade och orealiserade värdeförändringar redovisas som separata poster. När det gäller beräkningen och presentationen av värdeförändringar är en central fråga om de realiserade värdeförändringarna skall tas med i beräkningsuppställningen över fastighetsbeståndets värdeförändringar. Här är det dock svårt att se utvecklingen av praxis. En annan central fråga är oklarheterna kring redovisade investeringar. En bra lösning är att redovisa separata kolumner för sålda och helårsägda fastigheter.

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier.

Denna uppsats behandlar delat ledarskap och syftet var att med hjälp av en fallstudie, undersöka relationen mellan ledarna och kommunikationen mellan ledarna och medarbetarna. För att undersöka detta utgick vi från teorier och modeller, hämtade från litteratur och vetenskapliga artiklar. Vi genomförde personliga intervjuer av två verksamhetsledare och till dem två slumpmässigt utvalda medarbetare på Skellefteå Kraft i Skellefteå. Analysen har visat att relation och kommunikation har stor betydelse, för ett lyckat samarbete mellan ledarna och medarbetarna i delat ledarskap. Framgångsrika ledare som delar på ett ledarskap använder i huvudsak information och kommunikation, för att skapa delaktighet i det strategiska arbetet..

Bakgrunden till examensarbetet är att det finns ett behov av att höja utnyttjandegraden i stans- och lasermaskiner hos Lars Höglund AB. Anledningen till att utnyttjandegraden behöver höjas är att företaget vill bli mera lönsamt och mera konkurrenskraftigt.Uppgiften har varit att mäta utnyttjandegraden, göra en probleminventering och ta fram förslag på åtgärder som kan lösa de problem som kom fram i probleminventeringen.Vid probleminventeringen visade det sig att det går att höja utnyttjandegraden genom att bl.a. göra en ställtidsreducering, skapa ordning och reda, samt att förebygga flaskhalsar.5S är en metod som har använts för att ta fram förbättringsåtgärderna. Genom att följa denna metod, samt att göra några nya investeringar i företaget, ser det ut som att målet i detta arbete ska kunna uppnås..

Vi har undersökt vad två olika företag gör, enligt dess IT-chefer, för att styra och säkerställa att de kan förvalta och utveckla befintliga informationssystem över tiden. Undersökningen genomfördes som en fallstudie utifrån intervjuer med IT-cheferna vid dessa två företag. Resultatet visar att informationssystem och dess förvaltning ses som en naturlig del i företagets kärnverksamhet, eftersom IT-chefen placerats i företagets ledning. De undersökta organisationerna strävar efter en IRM baserad systemarkitektur för att hålla nere kostnaderna och samt att hålla informationen aktuell och samlad på ett ställe. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med stora kostnader vid investeringar i nya system har gjort att resurserna i huvudsak satsas på att underhålla och utveckla befintliga informationssystem..

Syfte: Beskriva och analysera vilka belöningar som har betydelse vid rekrytering och fortsatt anställning för ekonomistudenter, samt analysera om dessa belöningar stödjer företagets strategiska mål. Metod: Vi valde att använda oss av dels sekundärdata och dels av att inhämta egen primärinformation genom en enkät. För att teoretiskt fördjupa oss i ämnet belöningssystem genomförde vi litteratursökning, delvis på Lunds universitetsbibliotek och delvis på stadsbiblioteken i Helsingborg och Malmö. Vi studerade också tidigare skrivna avhandlingar och uppsatser samt artiklar för att få tips på litteratur som skulle vara relevant för vår undersökning. Urvalet för enkäten har bestått av en population på 100 studenter vid Ekonomihögskolan i Lund.

Förändrade förutsättningar i omvärlden har lett till att behovet av ett kontinuerligt och genomtänkt strategiskt arbete blir allt nödvändigare för att ett företag ska kunna fatta rätt beslut i rätt tid. Vi har intervjuat personer i ledande ställning på fem svenska verktygsteknikföretag för att bilda oss en uppfattning om hur dessa företag arbetar med strategianalys idag. Att använda ostrukturerade intervjuer som informationskälla är en flexibel metod som ger personlig data färgad av informanternas idéer, synpunkter och prioriteringar. Därefter har vi i en analys försökt komma fram till vilka möjligheter som finns för dem att utveckla sitt nuvarande arbete med strategianalys. Resultaten visade att företagsledningarna i fyra fall av fem har brister i sina kunskaper om strategianalys och att ingen av dem har en strukturerad, planerad och kontinuerlig process för strategianalys.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter..

Sektorer inom den nationella ekonomin som inte är synliggjorda i det traditionella statistiska systemet kan redovisas genom satellitkonton, ett statistiskt ramverk för att mäta den ekonomiska betydelsen av en specifik sektor. Besöksnäringen är ett exempel på en sådan sektor som sedan många år arbetat med att synliggöra branschens samhällsekonomiska effekter. Inom EU har nu arbetet börjat för att upprätta satellitkonton för idrott och intresse för frågan har därför väckts inom idrottssektorn i Västerbotten.Ur det företagsekonomiska perspektivet intresserar vi oss för hur finansiärerna bidrar till sektorns värdeskapande och hur detta kan komma att påverkas av ett framtida satellitkonto för idrott. Då den tidigare forskningen på området är begränsad uppenbaras ett behov av explorativa studier som inleder arbetet med att fastställa idrottens värdeskapande.Syftet med vår studie är att beskriva hur idrottsfinansiärerna påverkar sektorns värdeskapande och hur idrottsräkenskaper skulle kunna påverka dessa aktörer.Studien har genomförts med ett hermeneutiskt synsätt och ett abduktivt angreppssätt. Den teoretiska referensramen utgörs av litteratur och studier som legat till grund för utformningen av vår intervjuguide.