Begreppet controller har sitt ursprung i USA, där den började användas för drygt 100 år sedan. Till Sverige kom begreppet på 1970-talet. Controllerns uppgifter har förändrats under åren från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. I början förväntades controllern enbart vara en skicklig historiker. Rollen har sedan utvecklats till att controllern också förväntas vara en förutseende visionär.

I en alltmer konkurrensmässig värld, där synbarheten blir allt viktigare, fyller public relations en viktig funktion i hur företag finner och behandlar relationer till sina följare. En ny trend är att utelämna information i kampanjer för att skapa förvirring och därmed få nyhetsvärde. Branschen är delad i huruvida detta är ett etiskt korrekt tillvägagångssätt. I denna studie undersöker vi, genom en fallstudie, hur kampanjer av detta slag dels ser ut men även planeras med syfte att skapa förståelse för eventuella för- och nackdelar med tillvägagångssättet. Studiens teoretiska inramning bygger på att med hjälp av förståelse kring kampanjplanering, medias dagordning och vikten av förtroende, ge insikt i hur en PR-kampanj skapar värde genom uppmärksamhet.

Enligt ÖP2010 kommer industriområdet Öresundsvägen på Väster i Lund utvecklas till ett bostadsområde med blandstadskaraktär. Stor vikt läggs vid ett stråk som ska löpa genom området och fungera som dess ryggrad. Idag upplevs Öresundsvägen otillgängligt och kopplingarna till östra Lund är inte särskilt bra. Stråk är ett begrepp som är beroende av att det används på ett visst sätt, själva stråket blir till av den rörelsen som utförs på det. Ett stråk är därför inte kopplat till en på förhand bestämd sträcka utan den trampas upp av de som använder det. Detta fick mig intresserad av begreppet och hur man använder sig av ett så användarberoende begrepp inom planeringen. Syftet med detta arbete är därmed både att skapa förståelse för begreppet samt att utröna viktiga aspekter för planering av ett stråk.

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag.

Background - Swedish trade and industry primarily involves small corporations, including small manufacturing corporations. Currently, most costing models that are used are based on studies accomplished at large corporations. This conveys to the fact that product costing that occurs at small manufacturing corporations is based on all complexities that large corporations bring, which rarely match with small corporations. It occurs that small manufacturing corporations unconsciously rely on incorrect information that has been calculated based on great corporations? product costing.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006Författare: Agneta Frode Blomberg och Kerstin LindströmHandledare: Stig MalmTitel: Ersättning på likvärdiga villkor ? en normativ fallstudie hur Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolorBakgrund: Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier.Syfte: Att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att främst hitta en lösning ur barn- och ungdomsnämndens perspektiv ? att fördela ersättningen så att skollagens krav på likvärdiga villkor uppfylls. Vidare avgränsas uppsatsens omfattning till att enbart omfatta grundskoleverksamheten.Metod: Intervjuer har skett med en politiker och två tjänstemän i Linköpings kommun.

Medieteknik är en avdelning på Malmö högskola som dagligen handskas med att vara en innovativ och utvecklande del i en större organisation. Något som skapar möjligheter, men även begränsningar. Högskolans krav, resulterar tillsammans med omvärldens föränderlighet i att avdelningen måste växla mellan struktur, planering, genomförande ? och ? utveckling, innovation av innehåll, utbud, pedagogik. Syftet med rapporten är att undersöka hur en innovativ och kreativ utvecklingsmiljö skapas och bevaras i en organisation/myndighet. Genom en enkätundersökning skapas det empiriska material som, tillsammans med studiet av högskolans villkor, samt förankring i den teoretiska referensramen besvarar den aktuella frågeställningen: Vilka förutsättningar kan påverka en avdelning att arbeta och agera innovativt inom ramen för den större organisationens styrning och krav? Slutsatsen är att Malmö högskola ställs inför en rad motstridiga krav som kräver jämvikt inom organisationen, för att arbetet på avdelningsnivå ska fungera.

Titel ?Det finns 1000 olika sätt att lyckas? ? En kvalitativ studie av kultur och nöjesbranschens arbete bakom sociala medierFörfattare Emma Hellberg och Amanda NergeliusKurs Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, GöteborgsuniversitetTermin Höstterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Plyhm KommunikationSyfte Syftet är att kartlägga hur strategier för sociala medier implementeras i organisationer och eventuella skillnader mellan organisationer som tagit hjälp av PR-konsulter respektive de som inte har gjort det.Metod och material Kvalitativa intervjuer med informanter på elva organisationer i kultur ochnöjesbranschen.Huvudresultat Trots att alla organisationer har idéer och tankar kring hur de vill arbeta med sociala medier, är det ännu inte självklart att man har dessastrategier nedskrivna, eller ens uttalade för fler än den som arbetar med kommunikation. Det finns en ambition om att inkludera fler anställda i detta arbete, men många är försiktiga då man vill att det ska finnas en genomgående ton i kommunikationen. Av samma anledning är man också vara försiktig med att låta en konsult skapa innehåll för kanalerna. Man ser dock ingen fara i att använda konsulter i en rådgivande roll och tycker inte att de har för mycket makt i kommunikationsprocessen.Sociala medier används främst för att förstärka varumärket genom att ha en dialog med gäster och kunder.

Redovisningen har många olika nyanser, vilket beror på alla de möjliga val som en redovisareställs inför. Copeland (1968) säger att det finns 30 miljoner olika sätt, på vilket ett företagsresultat kan beräknas, inom ramen för de redovisningsstandarder som finns. Med det sagt, kanmanipulering av resultatet koordineras med en standard eller utan en standard. I bakgrundenav studien presenterar vi begreppet income smoothing och i problemdiskussionen utvecklar vibegreppet ett steg längre genom att utveckla ett koncept av tre relaterande begrepp; motivstruktur-resultat. Därefter såg vi det utifrån en praktisk synvinkel och utvecklade treforskningsfrågor: Hur utbrett är income smoothing bland stora svenska företag? Vilka motivoch vilken struktur har svenska börsnoterade företag för att jämna ut sina resultat? Vilkeneffekt får income smoothing på företagets börsvärde? Vidare har vår metod till största delvarit operationell då vi utvecklat konceptet motiv-struktur-resultat och använt finansiellarapporter som informationskälla.

Bakgrund: Tuberkulos (TB) är en infektionssjukdom som dödar nära två miljoner människor varje år och utgör ett stort lidande för de människor som är drabbade. Sjukdomen är en av de vanligaste i världen och fortsätter att växa globalt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvårdnaden till patienter med TB och deras närstående. Syftet varockså att granska kvalitén på de i studien ingående artiklarna avseende urval.Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där 13 artiklar granskades. Varav nio kvantitativa, tre kvalitativa och en med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskan har ett ansvar i omvårdnaden av patienter med TB och deras närstående.

Titel: Sportevenemang ? Kollektivt fenomen eller problem? Författare: Ida Jensen och Ebba Nordlund Syfte: Vår uppsats har som syfte är att skapa en inblick av vad som händer då en liten ort blir en uppmärksammad sportevenemangsdestination. Frågeställningar: Hur har platsen betydelse för sportevenemang och tvärtom?Varför uppstår många olika konflikter kring sportevenemangen på små orter? Studieområde: Vår empiriska studie tar sin utgångspunkt i de konflikter som uppstått som en följd av de sandsportsevenemang som varje sommar arrangeras i Åhus. För att uppfylla uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna har vi valt att utgå från tre teoretiska teman; Sportevenemang som strategisk resurs, Platsen som utgångspunkt för evenemangen och Konflikter på platsen på grund av sportevenemang.

Bachelor thesis, Controller, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University in Växjö, Sweden, Course Code: 2FE13E:3, Spring 2012 Authors: Jacob Cedergren, Adam Pettersson, Hampus SkelterwijkSupervisor: Anders JerrelingTitle: The ERP-systems impact of the management control - a case study of VIDA AB Original Title: Affärssystemens påverkan på ekonomistyrningen - en fallstudie på VIDA ABBackground: New technology has given businesses new opportunities to use and store information and the current information systems has changed the way of working in more or less all sectors and operations. ERP-systems have been one of the most important IT innovations in the past decade. The potential of a properly implemented ERP-system is great because it has got the ability to link the company?s different areas together. Despite its many advantages, there are several examples of cases where the acquisition and implementation has been a total failure.

Titel:                Bakom hemsida ? Viktiga faktorer för e-handlareFörfattare:      Jeanette Flystam-Alvarsson & Therese TossavainenProgram:       Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/ekonomistyrningHandledare:    Thomas KarlssonInstitution:       Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i KalmarBakgrund:Distanshandel har ökat starkt under de senaste åren och det beror på att de som handlar på nätet gör det oftare. De viktigaste faktorerna för kunderna är att det är bekvämt, priserna är bättre och det är flexibelt. Produkterna som säljer bäst är böcker och CD-skivor, elektronik och kläder. Kunderna söker information på nätet innan de handlar och det gäller att företagen syns där kunderna finns.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.

Tillverkningsföretaget Älvsbyhus är den största leverantören av småhus i Sverige och har ökat sina marknadsandelar de senaste åren. Företaget är framgångsrikt trots att de befinner sig i en bransch där det är svårt att konkurrera. Syftet med denna studie är att mäta temperaturen på småhustillverkarens styrning och beskriva hur företaget säkerställer att dess framtida mål uppfylls. Ett sätt att styra utifrån den valda strategin och skapa klara målbilder för de anställda är genom att använda Simons styrmodell, som grundades av Robert Simons år 1995. Styrmodellen har fått en stor spridning och används idag som ett läromedel i ekonomistyrning världen över.