Åtta tusen personer Ă€r drabbade av njursjsukdom i Sverige, det Ă€r dĂ€rför troligt att den svenska sjuksköterskan trĂ€ffar pĂ„ dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos mĂ€nniskor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanstĂ€lla vetenskaplig litteratur. Tre frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes. Den första var vilka faktorer som pĂ„verkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frĂ„gestĂ€llningen var om patientens livskvalitet skiljer sig Ă„t beroende pĂ„ vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter anvĂ€nder.

The aims of the present study were to implement and evaluate a three-session Acceptance and Commitment Therapy (ACT) stress management intervention in a non-clinical group of university students (N = 25) and to investigate the importance of practice in an ACT-intervention. A design with pre-test and double post-test was chosen. A comparison was made between a nine-hour ACT-intervention containing practice for the participants, a two-hour lecture on ACT and stress management containing no practice for the participants and a control group. Psychological flexibility was assessed with Acceptance and Action Questionnaire-2 and mindfulness was measured with Kentucky Inventory of Mindfulness Skills. Perceived stress level was measured with Perceived Stress Scale.

Bakgrund: Barn som besökare pÄ sjukhus accepterades först pÄ 1980-talet dÄ man tidigare ansÄg att barnet kunde utsÀttas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det Àr viktigt att inkludera barnet i vÄrden. En förÀlders sjukdom pÄverkar hela familjen och dagens sjuksköterska stÀlls dÀrför inför utmaningen att vÄrda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig Àr tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet anvÀnder för att hantera en situation nÀr dennes förÀlder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 Är) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

Purpose: Corporate communication strategies have a central role in disseminating and creating meaning to the organizations? visions, strategies and goals. But many employees do not know the organization?s overall strategies and goals, nor how well the organization achieves these. The aim of this study was to investigate and describe perceptions about internal communication, primarily focusing on communication about strategies and goals.

Denna uppsats undersöker om avslappning och massage kan ha en positiv effekt pÄ gymnasieelever. Undersökningen har som mÄl att ta reda pÄ om det finns ett behov för avslappning och massage i gymnasieskolan. Undersökningen Àr av kvalitativ form dÀr fokus ligger pÄ intervjuer som sker bÄde innan undersökningen start och efter undersökningens avslut. Under tvÄ veckors tid fÄr en klass pÄ en gymnasieskola avslappning och massage i femton minuter varje dag. UtifrÄn projektets material och en litteraturstudium som innehÄller tidigare forskning kommer uppsatsen att diskutera vikten av avslappning och massage i vardagen samt hur den pÄverkar kroppen.

Motorneuronsjukdom leder till förlamning av alla viljestyrda muskler och slutligen till döden. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med MND. En kvalitativ manifest innehÄllsanalys av Ätta studier om upplevelser av att leva med motorneuronsjukdom gjordes. Studien resulterade i fem kategorier, strategier för att hantera och kontrollera sjukdomen i det dagliga livet. Betydelse av relationer, information och kommunikation.

Att Àga kunskap om hantering av hot och vÄld Àr alltid en vÀrdefull egenskap, speciellt för personal pÄ HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och vÄld definieras, gestaltas, uppstÄr och hanteras pÄ HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal pÄ HVB-hemmen redovisas. Hot och vÄld Àr nÄgot som Àr oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot Àr vanligare, mer svÄrdefinierat och oftare förekommande Àn vÄld.

Denna studie Àr skriven inom fÀltet för sprÄkvetenskap med fokus pÄ hur reklamtexter anvÀnder vÀrderande sprÄk och sprÄkliga strategier för att tilltala en manlig mÄlgrupp, och i förlÀngning förstÀrka fördomar och heteronormativa vÀrderingar genom sprÄket som utgÄngspunkt. Studien har utgÄtt frÄn kvalitativ innehÄllsanalys samt diskursanalys för att besvara frÄgestÀllningarna, och metoden som brukats Àr nÀrlÀsning av materialet som utgörs av diverse reklamannonser och artiklar ur livsstilsmagasin riktade mot mÀn. Den teoretiska bakgrund som anvÀnts Àr genusteori, mediateori och sprÄklig teori i kombination, framförallt utifrÄn etablerade teorier om den konstruerade och hegemoniska manligheten. Resultatet av studien Àr att Àven om kÀllmaterialet varit alltför begrÀnsat för att  dra definitiva slutsatser om den manliga reklamvÀrldens sprÄkbruk i helhet, finns ÀndÄ tydliga tendenser att skaparna av dessa material anvÀnder sprÄkliga strategier baserade pÄ normativa vÀrden för att tilltala sin primÀra konsumentgrupp..

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

Att Àga kunskap om hantering av hot och vÄld Àr alltid en vÀrdefull egenskap, speciellt för personal pÄ HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och vÄld definieras, gestaltas, uppstÄr och hanteras pÄ HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal pÄ HVB-hemmen redovisas. Hot och vÄld Àr nÄgot som Àr oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot Àr vanligare, mer svÄrdefinierat och oftare förekommande Àn vÄld.

Detta arbete utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys av lÀrarhandledningar och andra texter frÄn museilektioner.se. Mitt syfte Àr att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera den institutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som Äterfinns för ett sÄdant arbete och dÀrmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jag undersöker gör jag ett försök att se hur eleven Àr tÀnkt att agera, vilken roll denne tillskrivs och dÀrmed hur kulturen förhÄller sig till den enskilde eleven. Konst och kulturpedagogik stÄr traditionellt inför ett dilemma dÀr pedagogen vÀger en strÀng förmedling av föremÄl och konst mot en öppen reception dÀr mottagaren lÀmnas fri att se vad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnas erfarenhet hanteras kan jag nÀrma mig en förstÄelse för hur ovanstÄende dilemma hanteras i handledningarna. Min analys visar att institutionens funktion som kulturbÀrare eller kulturskapare har inverkan pÄ hur pedagogiken utformas och dÀrmed hur receptionen blir behÀftad med olika ramar..

Stress Àr ett ökande tillstÄndvilket bidrar till fler sjukskrivningar inom sjuksköterskeyrket. För att göra organisationer mer medvetna om sjuksköterskors aktuella situation Àr det av vikt att belysa deras upplevelser av stress pÄ arbetet. Syftet var att beskriva faktorer vilkabidrar till att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Studien Àr utförd som en litteraturstudie. Fem rubriker framkomi resultatet vilka var: Stressfaktorer vilka pÄverkar det patientnÀra arbetet och patientsÀkerheten, stressfaktorer vilka pÄverkar sjuksköterskors profession och privatliv, stressfaktorer i den kollegiala miljön, fysisk och psykisk pÄverkan av arbetsrelaterad stress och organisatoriska orsaker till stressfaktorer.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svÄrhanterliga, presterar under sin förmÄga, har dÄliga relationer till jÀmnÄriga och utvecklar ofta dÄlig sjÀlvkÀnsla. Bristande bemötande och rutiner frÄn omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till Ätminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhÄllning samt positiva stödpersoner i nÀrmiljön stÀrker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. DÀrför Àr det viktigt att stödja förÀldrar i att skapa den miljön för sina barn.Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden Àr en litteraturstudie dÀr artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys.

Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lÀrare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudomrÄden: definition pÄ gruppdynamik, synen pÄ ledarskap, lÀrares strategier och kopplingen mellan inlÀrning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade frÄn att enbart ha arbetat nÄgra Är i yrket, till att ha 40 Ärs erfarenhet. VÄrt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lÀrare anvÀnder nÀr de arbetar med en grupp elever för att Ästadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville Àven synliggöra lÀrares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn pÄ kopplingen mellan inlÀrning och gruppdynamik.