Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter pÄ vÀgen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ velat pÄvisa vilka vÀgar och strategier som kan ge framgÄngsrika resultat. Genom vÄra intervjudeltagares erfarenheter har vi fÄtt fram vad de tycker kan förbÀttras för att göra arbetsmarknaden mer tillgÀnglig. VÄrt mÄl med undersökningen har varit att fokusera pÄ positiva resultat, dÄ vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat pÄ hur sysselsÀttningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som Àr bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med studien Àr att undersöka ett konsultföretags interventionsmodell för grupputveckling ur ett konsultperspektiv respektive kundperspektiv. Detta görs för att ta reda pÄ vilka strategier som kan anvÀndas för att arbeta med grupputveckling och för att undersöka dessa strategiers upplevda resultat. Studiens teoretiska referensram bestÄr av forskning inom grupputveckling. Susan Wheelans teori om hur effektiva team skapas ses som en grund för studien, dÀr hennes 10 nycklar till produktivitet utgör kriterier för vad som kÀnnetecknar högpresterande arbetsgrupper. Studiens empiriska material bestÄr av intervjuer med konsulter pÄ konsultföretaget samt kunder till dem.

SammanfattningDen hÀr studien undersöker begreppet HÀlsa i lÀroböcker inom skolÀmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är och gymnasiet. Syftet med uppsatsen Àr att se hur hÀlsa framstÀlls i lÀroböckerna. Undersökningen utgÄr frÄn dessa frÄgor; vilket utrymme ges begreppet hÀlsa i lÀroböcker för de senare Ären inom skolÀmnet idrott och hÀlsa? hur definieras hÀlsa?, vilka perspektiv och teorier finns presenterade i lÀroböckerna? samt uppfyller lÀroböckerna lÀroplanernas hÀlsomÄl? Undersökningen har Ätta lÀroböcker som grund och dessa analyseras utifrÄn en innehÄllanalys med fokus pÄ hur ofta hÀlsa som företeelse nÀmns.Resultatet av undersökningen visar att hÀlsa som företeelse förekommer i mÄnga delar av lÀroböckerna. HÀlsa behandlas inte endast i det explicita avsnittet om hÀlsa utan Àven i andra avsnitt som till exempel friluftsliv, ergonomi, stresshantering och kost.

Hem och förskola Àr ett av lÀroplanens omrÄden dÀr avsevÀrda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring förÀldrasamverkan har satts igÄng i förskoleverksamhet. DÀrför har vi valt att vÄrt examensarbete skall handla om det hÀr Àmnet. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur pedagoger och förÀldrar resonerar kring samverkan i förskolan. FrÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar pedagoger kring förÀldrasamverkan samt vilka strategier anvÀnder de för att skapa förutsÀttningar för förÀldrars delaktighet och inflytande? Hur ser förÀldrar pÄ sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med depression. I studien deltog Ätta legitimerade arbetsterapeuter, inom öppen och slutenvÄrd, som hade erfarenhet av interventioner i arbetet med klienter som lider av depression. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys och analysen resulterade i tre kategorier; strategier för att möjliggöra förÀndring, anpassning av aktivitet och grupp som terapeutiskt medel. I resultatet framkom vikten av att klienten fick lÀra sig nya strategier i syfte att lÀra sig kÀnna igen risksituationer och pÄminnelsesignaler i miljön och pÄ ett mer framgÄngsrikt sÀtt kunna hantera vardagen.

Bakgrund: Tiden har blivit en av de viktigaste resurserna i vÀrlden. Tidspressen har ökat och drabbar alltfler arbetare och ledare med ohÀlsa i arbetslivet. Risken Àr stor att organisationer missar en del av sitt lÀrande och sinprestanda dÄ det blivit allt svÄrare att hantera tidsproblematiken.Syfte: Attundersöka vad som begrÀnsar tid, men ocksÄ vad som frigör den hos chefer ochinom organisationer samt hur dessa aktivt arbetar med tidsproblematiken och dess upplevelser.Design/metod/tillvÀgagÄngssÀtt: Uppsatsen inspireras av socialkonstruktivism och grundad teori. Det ingÄr i chefernasarbete att hantera flera tidsdimensioner samt grÀnser. PÄ sÄ sÀtt har de benÀgenhet att utveckla nya strategier för att bÄde kunna hantera och optimera tid.Resultat: PÄfrestningen av att alltid vara tillgÀnglig, hantera en stor mÀngd information samt svÄrigheten att prioritera informationen beskrivs som tidskrÀvande.

Studien utforskar hur min livsvÀrld pÄverkades och förÀndrades dÄ jag undersökte mina strategier för saxofonövning. UtgÄngspunkten för studien utgÄr frÄn instuderingen som gjordes av Paul Bonneaus stycke Suiet pour saxophone alto et piano och de loggboksanteckningar som skrevs i samband med varje övningspass. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv som kommer ur den fenomenologiska filosofin. Analysen av instuderingsprocessen kretsade kring mina reflektioner över hur jag ser pÄ övning utifrÄn min livsvÀrld. I resultatet framkommer ett mönster som visar en övergÄng frÄn negativt tÀnkande till mer positivt tÀnkande.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslÀrare utformar undervisningen i idrott och hÀlsa för elever med diagnosen autism. Syftets tvÄ frÄge- stÀllningar lyder: ?Vilka strategier vÀljer lÀrare, dÄ de undervisar elever med autism i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrnivÄ?? samt ?VarifrÄn fÄr lÀrarna sina idéer och ambitioner till de strategier de anvÀnder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lÀrare genomfördes. Urvalet av informanter baserades pÄ ett strategiskt urval, dÀr kriteriet var att lÀrarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesÀrskolan i Àmnet Idrott och hÀlsa i Stockholms lÀn. Samtliga informanter hittades via personlig kÀnnedom om de skolor som hade autistiska elever.

Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och Àngslan, vilket kan leda till stress och depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohÀlsan ökar, det stÀlls höga krav bÄde pÄ att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att fÄ en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen pÄverkar ungdomar i Ärskurs tre pÄ gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar pÄ stressen och hur de hanterar sin stress. För att nÄ syftet intervjuades sex gymnasieelever i Ärskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter vÄra forskningsfrÄgor, dÀr informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hÀlsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier.

BAKGRUND: Stress Àr ett nutida folkhÀlsoproblem som drabbar bÄda könen Àven om individer reagerar med olika symptom nÀr de utsÀtts för olika stressorer. Forskning visar att stressorer skiljer sig Ät för mÀn och kvinnor och att de hanterar dem pÄ olika sÀtt. Stress har visat sig pÄverka utveckling av sjukdom och dödlighet och har sÄledes betydelse församhÀllets vÄrdkostnader och sociala utgifter. Det saknas i dagslÀget forskning som undersöker stress ur ett genusperspektiv och dess konsekvenser för den upplevda hÀlsan. SYFTE: Syftet med studien var att med mÀtinstrumentet Percieved Stress Scale undersökaom genus pÄverkar stress hos mÀn och kvinnor eller om stressen beror pÄ individen eller miljön.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smÀrta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och Àven bristande kunskaper om smÀrta och smÀrtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser dÀr Blackwell Synergy och Elin har anvÀnts. Sammanlagt anvÀndes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smÀrta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbÀttring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smÀrttillstÄnd.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka bakomliggande krafterna som gör att mÀnniskor anvÀnder Blocket och se vilka strategier som kan anvÀndas för att bryta dessa krafter..

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? ?En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle.Syftet med undersökningen Àr att belysa och problematisera vad det kan innebÀra för dramapedagoger att arbeta utifrÄn ett normkritiskt förhÄllningssÀtt. Det undersöks med frÄgestÀllningarna:- Hur gÄr det att förstÄ och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier gÄr det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt gÄr det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det nÄgra svÄrigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?Undersökningen Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgÄr frÄn queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education.

I undersökningen beskrivs fyra sÄngares tillvÀgagÄngssÀtt vid inlÀrning av en okÀnd sÄng. TvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en notbild (notlÀsning) samt tvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrÄgor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ informanterna inom respektive inlÀrningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ inlÀrningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar pÄ likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sÄngen i sin helhet innan de börjar dela upp inlÀrningen i mindre delar som de repeterar. Att röra pÄ sig genom att ömsom sitta, ömsom stÄ var ocksÄ genomgÄende för alla fyra.