Syftet med föreliggande studie är att identifiera och beskriva de faktorer som avgör valet av implementeringsstrategi vid införande av verksamhetsstödjande system i Sverige. I litteratur-undersökningen framkom att forskning avseende kritiska framgångsfaktorer genomförts i stor utsträckning, däremot var forskningen avseende val av strategi bristfällig. Som ett resultat av detta formulerades frågeställningen för studien till vilka faktorer som påverkar valet mellan big bang och fasad strategi vid införandet av verksamhetsstödjande system inom Sverige. För att svara på studiens frågeställning genomfördes nio semi-strukturerade intervjuer med projektledare och personer med stor erfarenhet inom ämnet. Intervjuerna baserades på kritiska framgångsfaktorer, däribland ledningsstöd, realistiska måldatum och förändringsengagemang.

Polisen skall vara synlig, inte bara i brottsförebyggande hänseende utan också för att medborgarna skall veta att de kan känna sig trygga. Polisen skall förebygga brott ge-nom sin närvaro, ingripa omedelbart när ett brott begås och utreda brotten inför lagfö-ringen. Regeringen har uttalat att de ska öka antalet poliser från ca 17 000 till 20 000 poliser fram till år 2010 för att kunna leva upp till dessa mål. De vill även att polisen skall vara så effektiv som möjligt. Syftet med föreliggande studie var att jämföra det idag vedertagna arbetssättet med dubbelpatrull med det alternativa arbetssättet med enkelpatrull inom polisens ingripandeverksamhet, även kallat utryckningsverksamhet.

Den grova brottsligheten tenderar att bli grövre. Våldet och hänsynslösheten mot allmänheten, de grova rånen mot värdetransporter och banker, uppgörelser i kriminella gäng och inte minst ungdomars kriminalitet måste bekämpas. Syftet med vår rapport är dels att själva fördjupa oss i polisens alternativa sätt att arbeta på, dels att undersöka om ?punktmarkering? är en effektiv metod att använda sig av när det gäller att minska brottsligheten. För att skaffa oss underlag för detta fördjupningsarbete har vi valt att kontakta sakkunniga inom området i respektive polismyndighet.

Detta arbete ger en bild av polisens handräckningar av psykiskt sjuka personer enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT ). Arbetet visar även att det idag finns ett antal faktorer inom handräckningsförfarandet av psykiskt sjuka som berörda parter inom polis och sjukvård vill ändra på. Det problem som lyfts är bland annat bristande kommunikation mellan polis och sjukvård, det finns ingen nationell blankett för hur en handräckningsbegäran ska se ut samt inte heller någon gemensam arbetsform vid handräckningar av detta slag. Vi har även granskat juridiken kring handräckningsförfarandet och bland annat kommit fram till att dessa handräckningar sällan följer de lagstöd som finns idag för hur de skall utföras. Sekretessen i sig är idag också ett problem eftersom det finns en sådan osäkerhet bland både polis och sjukvård angående vilken information som får utlämnas om den person som är aktuell för en handräckning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare.Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränareMetodStudien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Polisen i Sverige ligger många år efter sina kollegor framförallt i England och USA när det gäller att använda sig av psykologiska kunskaper när man håller förhör. Vittnesutsagan och vad man får fram för uppgifter är till mångt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret är en så viktig del av bevissäkringen i en utredning är det en väldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i ämnet vittnesförhör och vittnespsykologi är att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan få en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en människa fungerar och varför man reagerar på vissa sätt kan lära sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra på ett bra och givande sätt.

Syftet med belöningssystem är att hjälpa medarbetarna att förstå vad ett företag eftersträvar och varför, så de vet hur de ska kunna förbättra sina prestationer. För att kunna utforma ett väl fungerande belöningssystem är det av avgörande betydelse att formulera mål och konstruera mått som stämmer överens med företagets strategi. Vid utformandet av de mål och mått vilka belöningssystem baseras på bör hänsyn tas till de huvudsakliga arbetsuppgifternas karaktär. Därför är syftet med denna uppsats att ur ett lednings- och medarbetarperspektiv analysera utformandet av belöningssystem avseende de mål och mått som detta baseras på för en avdelning med icke- rutinartade arbetsuppgifter samt vilka effekter som uppstår beroende på hur mål och mått utformats. Delsyftet är att analysera hur dessa mål och mått kan kopplas till ett företags strategi.

Denna studie har genomförts i två faser vilken den första haft som syfte att studera och utvärdera vad ett svenskt byggföretags strategiska omläggning har inneburit i och med de rådande konkurrensförhållandena på marknaden och därmed hitta ett lämpligt strategiskt ramverk som beskriver den strategiska förändringen. Den andra delen av studien, som blev en följd av den första, har haft till syfte att utvärdera om och i så fall hur samarbetsformen partnering främjar den resursdrivna strategin som i studiens första fas konstaterats som väl beskrivande av ett svenskt byggbolags strategi. Den empiriska informationen har inhämtats genom nio intervjuer och studier av dokumenterat material från fallstudieföretaget NCC. Vad som kunde konstateras efter studiens första fas var att den övergripande strategiska fokuseringen gått från en snarlikt marknadsdriven strategi till en ganska utpräglat resursdriven strategi. Den slutsats man kan dra av studiens andra fas är att samarbetsformen partnering till stor del överensstämmer med den resursdrivna strategin.

Syftet med uppsatsen är att analysera Företag A och Företag B, spegla teorier om strategi och struktur mot verkligheten och utifrån det ge förslag på hur företagen normativt kan strukturera sin verksamhet efter företagsförvärvet. Vi har använt oss av en deduktiv metod och vi har gjort en kvalitativ undersökning. Vi har utgått från två teorier om företags strategi samt teori om två ytterligheter av företags struktur. Vår empiri är baserad på intervjuer med personer från de studerade företagen. Det som idag är Företag B bör integreras i Företag A för att gemensamt bilda en ny organisation.

Studien handlar om förändringsprocesser och undersöker vad som krävs för att uppnå ett framgångsrikt förändringsarbete i en professionell byråkrati. Uppsatsen syftar till att jämföra förändringsledarens och medarbetarnas upplevelse av implementering och genomförande av ett förändringsarbete. För att besvara syftet ställdes följande frågeställningar: Hur uppfattar medarbetarna planeringen med förändringsarbetet och hur stämmer det överens med förändringsledarens föreställning? Hur påverkar den förändringsstrategi avdelningen valde medarbetarnas mottagande av förändringen? Hur skiljer sig förändringsledarens syn på förändringsprocessen, mot medarbetarnas syn på förändringen och hur påverkar det i så fall utfallet? Teorin till arbetet byggdes på tre olika delar där den första berör bakomliggande faktorer som är av vikt för att lyckas med förändringen. Den andra delen tar upp två förändringsstrategier att arbeta efter, strategi E som styrs top-down och strategi O som styrs bottom-up.

IS/IT-strategier ligger till grundlag för tillämpningen och nyttan av informationssystem samt informationsteknologi i en organisation. Det är en övergripande plan för verksamhetens användning av IS/IT-stöd, och har stor inverkan på organisationers effektivitet. Globala verksamheter opererar i olika miljöer och länder, något som behöver tas med i planeringsprocessen av en IS/IT-strategi. Uppsatsen behandlar de faktorer som har inverkan på utformandet av en IS/IT-strategi i en global verksamhet. Tänkbara interna och externa områden från IS/IT-miljön samt verksamhetsmiljön granskas, för att sedan analyseras utifrån den globala organisationens förhållanden.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare.Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränareMetodStudien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären.

Syftet med uppsatsen är ge en klarare bild av gasellföretagen, vad som utmärker dem utöver den höga tillväxttakten. Finns det något gemensamt hos gasellföretagen utöver den höga tillväxttakten? I andra hand vill vi se om en positiv korrelation mellan faktorerna i de studerade företagens strategier och den kraftiga omsättningsökningen existerar. Har gasellföretagen likadana strategier för tillväxt?.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ? hamn ? åkeri, förberett sig inför de nya länderna, Lettland, Litauen och Polens inträde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har även valt att undersöka vilka omvärldsanalysmetoder företagen använder sig utav, hur de i så fall tillämpar dessa och ge eventuella förslag på omvärldsanalysmetoder..