Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Kibera Àr vÀrldens nÀst största slum, livsvillkoren Àr ofattbara. Allra vÀrst Àr situationen för flickor som av olika anledningar inte kan eller fÄr gÄ i skolan och stÀndigt nedvÀrderas i samhÀllet. Det finns ett starkt samband mellan flickors begrÀnsade sociala samvaro och deras frÄnvaro frÄn skolan.  Projektet undersöker hur arkitektur kan skapa en tryggare miljö och öka interaktionen flickor emellan.Mitt projekt Àr en strategi med det slutliga mÄlet att generera en trygg och inspirerande miljö för flickor, en hÄllbar utveckling genom social förankring. Strategin handlar om att öka flickornas samvaro i vardagen genom att skapa en gemensam plats för sysslor och möten. En gemensam plats, en station som tar tillvara pÄ klimatets möjligheter och effektiviserar sysslorna, samtidigt som flickorna trÀffas, utbyter kunskap och delar erfarenheter. I samarbete med olika grupper för flickor och kvinnor som finns i Kibera, kan stationerna byggas pÄ för att innehÄlla flera olika funktioner.

I denna uppsats undersöker vi ifall det Àr möjligt för en icke- vinstsyftande organisation att anvÀnda sig av utvalda strategimodeller som anvÀnds inom ett vinstsyftande företag. I vÄr uppsats har vi valt att undersöka Röda Korset genom en kvalitativ fallstudie. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med representanter frÄn Röda Korset samt internt material frÄn Röda Korset Sverige. SekundÀrdatan bestÄr av facklitteratur, artiklar om ideella organisationer och dess strategi samt forskarrapporter. Utöver detta har vi anvÀnt oss av diverse metodlitteratur.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra nÄgra elevers svÄrigheter nÀr det gÀller de centrala aspekterna i grundlÀggande taluppfattning, med fokus pÄ addition och subtraktion. Studien grundar sig pÄ 13 intervjuer med elever i Ärskurs 3-5. Som utgÄngsmaterial för intervjuerna anvÀndes den muntliga diagnosen Individuella samtal som ingÄr i Diagnostiska uppgifter i matematik för anvÀndning i de tidiga skolÄren (Skolverket, 2010c). I samband med intervjuerna observerades Àven hur eleverna konkretiserar uppgifterna med stöd av sina fingrar och tiobasmaterial. Den muntliga diagnosen ger en tydlig bild av vilka strategier eleverna anvÀnder sig av nÀr de löser en uppgift samt visar vilka svÄrigheter eleverna har nÀr det gÀller grundlÀggande taluppfattning.Studiens resultat visar att eleverna har svÄrigheter med den grundlÀggande taluppfattningen, dock i varierande grad.

Sociala medier har skapat nya vÀgar för kommunikation och nÀtverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sÀtt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen Àr till för medborgarna och mÄste dÀrför bemöta deras krav pÄ information och behov av kommunikation. För att vÄga ge sig ut i en okÀnd kanal krÀvs en strategi och ett förhÄllningssÀtt till nya vÀgar att kommunicera. I den hÀr uppsatsen har vi stÀllt frÄgan; Varför anvÀnder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvÄnare?För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrÄn ett strategiskt perspektiv.

Bakgrund och problem: Företag strÀvar efter att synkronisera organisationens mÄl, strategioch styrning. UtifrÄn mÄlen utarbetas en lÄngsiktig strategi vilken ska genomsyrautvecklingen inom företaget. Den utformade strategin bryts ner och Äterfinns pÄ en mÀngdnivÄer inom organisationen. DÄ strategivalet pÄverkar en mÀngd processer inom företaget dÀrnegativa sidoeffekter kan uppstÄ Àr det av intresse att utreda kopplingen mellan suboptimeringoch strategivalet.Syfte: Att utröna pÄ vilket sÀtt en lÄgkostnadsstrategi leder till suboptimering samt via enunderforskningsfrÄga se hur suboptimeringen pÄverkar de i fallstudien aktuella företagen.Metod: Studien Àr utförd pÄ fyra stycken organisationer vilka fÄr representera en större del aven generell verklighet. Med kostnadsledande strategi menas att stÀndigt strÀva efterkostnadsrationalisering och effektivisering av processer i syfte att erbjuda marknaden lÀgstapris.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Alla företag som genomför en förÀndring uppnÄr inte ett positivt utfall av denna. En möjlig förklaring enligt forskare inom omrÄdet skulle kunna vara valet av förÀndringsstrategi som bygger pÄ olika sÀtt att initiera och olika tillvÀgagÄngssÀtt att genomföra förÀndringar. Syftet med denna uppsats Àr att studera vilken förÀndringsstrategi som organisationen valt och hur valet av förÀndringsstrategi pÄverkat utfallet av förÀndringen. Uppsatsen grundar sig pÄ en fallstudie av VÀgverket Region Norr i LuleÄ, dÀr vi studerade införandet av TQM i organisationen. Vi har intervjuat tre personer som varit delaktiga i förÀndringsarbetet.

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervÀrde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binÀr logistisk regression, estimerar den förvÀntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria rÀntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgÄngarna anvÀnder DRM data frÄn aktiemarknaden, rÀntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje mÄnadsskifte och kapitalet placeras i den tillgÄngen med högst förvÀntad avkastning under kommande mÄnad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervÀrdet av DRMŽs avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. SÄledes blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mÀta den förvÀntade relativa avkastningen mellan tillgÄngarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bÀttre alternativ..

Det finns otydligheter rörande hur företag framgÄngsrikt implementerar hÄllbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lÀgger ner mest resurser och Àr Àven bÀst pÄ att jobba med hÄllbarhet. Vi undersökte dÀrför hur de svenska livsmedelsföretagen framgÄngsrika inom hÄllbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hÄllbarhetsansvariga pÄ livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. FrÄgor stÀlldes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som anvÀnts och vad företagen uppfattat som motstÄnd inifrÄn organisationen.

VÄrt syfte Àr att utreda huruvida de tvÄ revisionsbyrÄerna Andersen och Deloitte & Touche i Sverige har större möjligheter att skapa lönsamhet som ett företag efter samgÄendet. För att utreda detta inriktar vi oss pÄ tre nyckelfaktorer integration, strategi och finansiering. TvÄ stora omrÄden dÀr synergieffekter kan uppkomma Àr inom finansiering och strategi. För att dessa ska kunna uppkomma Àr det av högsta vikt att integrationen blir lyckosam. Blir den det kan det Àven uppkomma synergieffekter av integrationen i sig.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att beskriva och analysera hur Volkswagen AG profilerar, styr och arbetar strategiskt med sin varumÀrkesportfölj pÄ den svenska marknaden.

Bakgrund: PersonalomsÀttning har traditionellt setts som nÄgot negativt som bör minimeras. Under senare Är har det dock framkommit att Àven en för lÄg personalomsÀttning kan vara negativt för ett företag. I denna studie utreds vilka effekter som följer av personalomsÀttning pÄ olika nivÄer, och vad som Àr en optimal personalomsÀttning. Vidare undersöks hur företagens personalomsÀttningsstrategier ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att förklara hur personalomsÀttningens effekter pÄverkar de studerade företagens utformning av strategier i strÀvan efter en optimal personalomsÀttning.Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgÄngspunkt i empirin, vilken utgörs av totalt fyra intervjuer pÄ tvÄ konsultbolag.Resultat: Studien visar att företagen ser nytt blod och nytÀnkande som de viktigaste positiva effekterna. En annan positiv effekt, som dock inte utnyttjas till fullo, Àr att f.d.