Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förÀndra sin verksamhet frÄn en exkluderad sÀrskola till att alla elever erbjuds plats pÄ sin hemskola..

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Syfte: VÄrt syftet Àr att skapa förstÄelse för ICAs förÀndring och utveckling under Ären 1993 till 2006 utifrÄn företagets strategiska beslut. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. För att samla in data till empirin granskades ICAs Ärsredovisningar för Ären 1993 till 2006. Vidare genomfördes semi-strukturerade intervjuer med ICA Handlare, leverantörer och kunder. För att fÄ djup och tillförlitlighet i studien har Àkthet och trovÀrdighet behandlats i metoden.

Globaliseringen stÀller större och större krav nÀr det gÀller verksamhetsstyrning pÄ stora organisationer. Det Àr viktigt att alla inom organisationen arbetar mot samma mÄl trots alla olikheter. Forskning av bl.a. Henry Mintzberg visar att ledningen endast kan pÄverka styrningen till ca tio procent, ÄterstÄende del blir en framvÀxande strategi. Syftet med studien Àr att jÀmföra objekten nÀr det gÀller organisationsstruktur, ledningsstil, företagskultur, belöningssystem, affÀrsidé, vision, strategi samt formellt styrningsverktyg.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

PÄ SAAB Aerostructures i Linköping utvecklas och tillverkas delsystem, sÄ som dörrar och skevroder, till kommersiella flygplan Ät framförallt Boeing och Airbus. Inom flygindustrin gÄr utvecklingen mot en större anvÀndning av kompositmaterial i denna typ av strukturer. För att befÀsta sin position pÄ marknaden och bygga kunskap kring konstruktion i och tillverkning av kompositmaterial har SAAB startat ett forskningsprojekt kallat GF Demo. Projektet syftar till att ta fram nÀsta generations kompositstrukturer för civilflygplan, samt att utveckla effektiva produktionsprocesser för detta. En utmaning med konstruktioner i kompositmaterial Àr den dyra och komplexa tillverkningsprocessen.

Problemformulering: Vilka Àr de bakomliggande faktorerna för den nuvarande strategin?Hur ser de strategiska processerna ut pÄ Biovitrum?Vad avgör graden av risktagande?Vilka teoretiska modeller har anvÀnts i det strategiska arbetet? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera Biovitrums strategi och strategiska processer. Vi Àmnar studera i vilken grad som Biovitrum anvÀnt sig av de tre strategiska synsÀtten som vi definierar i teorikapitlet. Vidare har vi för avsikt att om möjligt komma med förslag till tÀnkbara nya strategiska modeller som skulle kunna vara speciellt lÀmpade för Biovitrum. Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie.

Leken Àr ett sjÀlvklart moment i förskolan, det Àr en nödvÀndighet för att barn ska kunna utvecklas och leken ska utgöra den centrala delen av barns vardag. För att en lek ska bli bra och kunna fortgÄ krÀvs det av samtliga deltagare att de kan samspela med varandra.Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur barn i tre till femÄrsÄldern samspelar i den fria leken och hur de fÄr tilltrÀde till lek. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjÀlp av observationer pÄ en förskola. Barnen och pedagogerna pÄ förskolan kÀnde jag sedan innan dÄ jag hade gjort verksamhetsförlagd utbildning dÀr vid ett tidigare tillfÀlle. Genom mina observationer kunde jag se att barn Àgnar en stor del av sin dag pÄ förskolan Ät att etablera kontakt med sina kamrater.

Vi har gjort en fallstudie pÄ ett företag som jobbar i projektform, den normala definitionen pÄ projekt Àr att det har tidsram och nÀr tiden för projektet tagit slut tar Àven relationer som skapats i projektet slut. Vi har undersökt vad som hÀnder efter projektets slut och vad det kan finnas för motiv för ett företag att investera vidare i en kundrelation efter det att tiden för projektet tagit slut. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka varför vissa relationer som skapats mellan företag och kund under ett projekt överlever efter att tiden för projektet tagit slut. För att besvara vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med tre personer som jobbar pÄ fallföretaget och tvÄ kunder till fallföretaget. Genom vÄr studie visar vi att det i vissa situationer kan föreligga motiv för ett företag att upprÀtthÄlla en kundrelation efter projektets slut.

Syfte: Studien syftar till att öka förstÄelse för hur reformen HÀlsoval SkÄne har pÄverkat sÄvÀl offentliga vÄrdenheter som privata aktörer och hÀrigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts. Metod: Kvalitativ metod, fallstudie. Empirisk analys: Studien visar bland annat pÄ att det krÀvs en överrensstÀmmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar Àven att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer mÄste tas i beaktande vilket gÄr i linje med strategic fit och the design school. Vidare har Àven ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriÀrer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har Àven identifierats vilka Àr av stor vikt för att överleva i hÀlsovalet men Àven olikheter betrÀffande konkurrenssituationen visar sin inverkan. Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tÀnkas vara avgörande Àr företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vÄrdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av HÀlosval SkÄne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med frÄn början..

Employer Branding handlar om att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumÀrke, företag vill vara en sÄ attraktiv arbetsgivare som möjligt för att locka till sig de mest talangfulla medarbetarna. Employer Branding riktar sig bÄde mot befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare forskning definierar Employer Branding enligt följande;?The package of functional, economic and psychological benefits provided by employment, and identified with the employing company? (Ambler & Barrow 1996)Syftet med studien Àr att undersöka hur ett specifikt företags Employer Branding-strategi ser ut samt hur de arbetar för att nÄ sin externa mÄlgrupp ingenjörer. Studien tar Àven upp mÄlgruppens uppfattning av case-organisationens arbetsgivarvarumÀrke samt vad de anser symboliserar attraktiva arbetsgivare generellt.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Den ökande anvÀndningen av celebrity endorsement vid marknadsföring har fÄtt större uppmÀrksamhet i media, sÄvÀl pÄ den nationella som pÄ den internationella marknaden. Med celebrity endorsement, som Àr ett amerikanskt uttryck, menas att celebriteter anvÀnds vid marknadsföring och skall fungera som en talesman för en produkt eller en tjÀnst. Trots att det finns mÄnga fördelar med denna strategi finns det ocksÄ en baksida. Med tanke pÄ detta har vi funnit det intressant att undersöka de negativa aspekterna som kan uppstÄ med denna typ av marknadsföringsstrategi och den riskproblematik som rÄder. Syftet med denna undersökning blir dÀrmed att belysa riskerna och öka förstÄelsen för problematiken som celebrity endorsement för med sig.