Problembakgrund och diskussion: Skatteverket befarade att skattefelen skulle öka nÀr revisionsplikten avskaffandes för smÄ privata aktiebolag november 2010, vilket i media framstÄtt som den ensam pÄverkande faktorn pÄ skattefelet. Problematiken Àr huruvida Skatteverket beaktar flera faktorer som kan pÄverka beteendet, inte bara revisionspliktens avskaffande, för att kunna utveckla anpassade och effektiva strategier. En modell som angriper bÄda dessa problem Àr The ATO Compliance model. Modellen ser dels till flera faktorer som pÄverkar skattebetalares beslut och beteende och dels kategoriserar detta beteendet i en attitydskala visualiserad som en pyramid, utifrÄn vilken Skatteverket kan forma sin strategi.Syfte och frÄgestÀllning: Huvudsyftet Àr att studera beskattningssystemet utifrÄn The ATO Compliance model. Studiens syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse för faktorer som kan pÄverkar skatte-beteendet hos smÄ privata aktiebolag samt att analysera hur vÀl skattebeteendet stÀmmer med Skatteverkets beteendepÄverkans strategi utifrÄn delarna i The ATO Compliance model.? Vilka faktorer upplever Skatteverket respektive smÄ privata aktiebolag har haft en inverkan pÄ smÄföretagens skattebeteende efter revisionspliktens avskaffande?? Har Skatteverkets strategi Àndrats efter revisionspliktens avskaffande och Àr den förenligt med faktorerna i BISEP model och attityderna i Compliance Pyramid?Metod: I metodens utgÄngspunkt valdes ett förhÄllningssÀtt utifrÄn respondenternas synvinkel dÀr deras erfarenheter och upplevelser belyses, samt ett angreppssÀtt dÀr författarna utgick frÄn teori för att utforma en grund för intervjumall till kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

För ett tillverkande företag som har etablerat en verksamhet pÄ en utlÀndsk marknad kan en expansion pÄ marknaden vara ett realistiskt alternativ. Den lokale ledaren har stor betydelse för att genomföra en sÄdan ambition. Men expansion pÄ en utlÀndsk marknad försvÄras ofta av olika konkurrenshinder. För att övervinna sÄdana hinder kan företaget utveckla sin lokalakonkurrensstrategi och kunskap om den lokala marknaden. Denna studie ökar förstÄelsen av expansion pÄ utlÀndska marknader genom att utveckla och tillÀmpa ett perspektiv som integrerar teori om konkurrensstrategi och marknadskunskap.

Undersökningen handlar om att förstÄ pedagogers och rektorers argument för de strategier som de vÀljer i det förebyggande arbetet mot frÀmlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att bÀttre förstÄ argumenten och hur skolans arbete dÀrmed kan utvecklas och förbÀttras.- Vilka strategier vÀljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot frÀmlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot frÀmlingsfientlighet och rasism?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att fÄ fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot frÀmlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor fÄr sjÀlva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité pÄ olika skolor.

År 2006 publicerade Försvarsberedningen sin rapport En strategi för Sveriges sĂ€kerhet. I denna föreslĂ„r man bland annat att polisen skall kunna fĂ„ stöd av Försvarsmakten i vissa allvarliga situationer. Detta förslag har dock inte tagits emot vĂ€l av alla och bl.a. Ådalen 31 tas upp som ett argument emot detta. Detta arbetet syftar till att utröna vilka befogenheter som kan bli aktuella för militĂ€r personal om de skulle deltaga i polisiĂ€ra situationer i fredstid.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i MĂŒnchen 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer sĂ„som flygplanskapningar. Efter hĂ€ndelsen pĂ„ Möja 1995 dĂ€r en psykiskt sjuk man sköts ihjĂ€l, började svensk polis att utveckla sin strategi kring sĂ€rskild hĂ€ndelse och man började se sig om efter andra sĂ€tt att lösa liknande situationer pĂ„. Förhandling anvĂ€nds idag i ett mycket vidare spektrum Ă€n tidigare. Idag anvĂ€nds förhandlare Ă€ven vid mindre hĂ€ndelser för att undvika vĂ„ldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjĂ€lpa sjĂ€lvmordsbenĂ€gna personer och omhĂ€ndertagande av psykisk sjuka.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

Att kÀnna sig delaktig i samhÀllet har samband med individens upplevda hÀlsa. En strategi för att fÄ individen att kÀnna sig delaktig i samhÀllet Àr skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgÄngspunkt Àr socialt kapital dÀr ett socialt deltagande anses pÄverka hÀlsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital Àr mÄnga gÄnger kvantitativa och det saknas forskning pÄ gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie Àr att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förstÄelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hÀlsan.

Titel: Verksamhetssystemet - ProcesskartlÀggning och strategiimplemente-ring i mindre till medelstora företag Författare: Carl-Fredrik Bredberg Anna Daun Wester Christina Hansson Handledare: Everth Larsson, Institutionen för Teknisk Logistik Carl-Henric Nilsson, Företagsekonomiska Institutionen Problemformulering: Problemformuleringen Àr uppdelad i tre fokusomrÄden som löper genom hela examensarbetet. FokusomrÄde 1 ? Utveckling av Verksamhetssystemet. För att sÀker-stÀlla att alla i företaget arbetar pÄ ett samordnat sÀtt och levererar med samma höga kvalitet, Àven om företaget expanderar ytterligare, vill fö-retaget införa en ny form av struktur och styrning. Fallföretaget vill skapa ett interaktivt, webbaserat verktyg som baseras pÄ företagets processer.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga smÄ och medelstora styckningsföretags förutsÀttningar och möjligheter vid en förÀndring av marknaden. UtifrÄn kartlÀggningen skall studien belysa vilka möjligheter som finns för ett företag gÀllande vertikal och horisontell integration eller avveckling samt olika strategier, nÀmligen kostnadsöverlÀgsenhet, differentiering och fokusering. Konkurrensökningen beror till stor del av dagligvarukedjornas ökade centralisering samt konsumentpackat kött (kpk) Centraliseringen av handelns kötthantering Àndrar förutsÀttningarna för köttindustrin. Tidigare, innan dagligvarukedjorna infört konsumentpackat kött köpte butikerna ofta kött frÄn lokala styckningsföretag. PÄ grund av centraliseringen av daglivaruhandelns styckningverksamhet kan endast stora styckningsföretag leverera tillrÀckligt stora kvantiteter kött.

Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

Syftet med denna uppsats Àr dels att studera hur man personer med funktionsnedsÀttningar konstrueras och framstÀlls i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus pÄ arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter pÄ ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer ocksÄ att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan fÄ i förlÀngningen. Detta kommer att göras frÄn ett perspektiv som Àr grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgÄngspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger pÄ socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar vÄra ideologier, vÀrderingar och vÀrden.I studien framtrÀder de förestÀllningar regeringen har om mÄlgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som prÀglar deras tillvaro pÄ arbetsmarknaden.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Kultur som en strategi för tillvÀxt i en stad blir sÄledes allt mer vanlig, dock saknas en mer ingÄende studie kring Jönköping som stad..