Detta arbete har sin utgÄngspunkt i Strategi 2020, som Àr en nationell strategi skapad av Svensk Turism AB, dÀr visionen Àr att fördubbla omsÀttningen av svensk turism pÄ 10 Är. Strategiarbetet gÄr ut pÄ att utveckla ett antal exportmogna destinationer och att ena Sveriges alla aktörer kring en gemensam Sverigebild som marknadsförs till de mÄlgrupper man funnit vara intresserade av Sverige som besöksland. Efter att ha granskat strategiarbetet och Sverigebilden har jag noterat att det i dagslÀget inte finns nÄgra satsningar pÄ att förbÀttra det svenska vÀrdskapet, vilket jag anser vara relevant, dels som konkurrenskraft mot andra destinationer, men Àven för att nÄ det utsatta mÄlet till 2020. I detta arbete har jag undersökt hur man pÄ sikt kan förbÀttra det svenska vÀrdskapet genom att arbeta med barn som Àr mellan sex och tolv Är gamla. Jag har tittat pÄ olika framgÄngsrika miljöprojekt som riktats till barn i samma Äldersgrupp för att fÄ inspiration till hur ett vÀrdskapsarbete skulle kunna se ut.

Bakgrund och problemdiskussion: Under de nÀrmsta Ären förvÀntas e-handeln vÀxa kraftigt och ta ytterligare andelar frÄn den traditionella handeln. Fysiska butiker blir tvingade att etablera sin verksamhet pÄ nÀtet för att kunna möta den ökade konkurrensen och det nya sÀttet att konsumera. Att kunna integrera e-strategin med strategin för den övriga verksamheten blir avgörande för om e-handelssatsningen blir en framgÄng eller inte. Den bristande kunskapen och osÀkerheten kring den digitala marknaden Àr dock stor hos mÄnga företag som har en lÄng historia med att driva sin verksamhet genom fysiska butiker. Denna studie Àmnar besvara problemformuleringen: Hur utformar företag inom modeinriktad detaljhandel sin strategi dÄ de inför e-handel som ett komplement till traditionell butikshandel och hur följs e-handelssatsningen upp?Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och analysera hur företag inom den modeinriktade detaljhandeln utformar sin strategi och styr sin verksamhet för att möta trenden med e-handel.Metod: Studien antar en kvalitativ och deskriptiv karaktÀr för att ge en mer heltÀckande bild av det studerade omrÄdet.

Olofström som ligger i södra Sverige Àr en ort som Àr beroende av bilindustrin vilket gör att orten drabbats hÄrt av finanskrisen. MÄnga invÄnare har förlorat sina arbeten och arbetslösheten har mer Àn fördubblats pÄ ett Är. Detaljhandeln pÄ orten har ocksÄ pÄverkats nÀr de drabbade invÄnarna med stor sannolikhet har dragit ner pÄ sin konsumtion och det Àr dÀrför intressant att studera om detaljhandelsföretagen har hanterat finanskrisen pÄ olika sÀtt. För att ta reda pÄ om det Àr nÄgra skillnader delades en enkÀt ut till alla detaljhandelsföretag pÄ orten och svarsfrekvensen var mycket hög. Teorin i uppsatsen baseras pÄ krishantering, strategi och marknadsföring. Avsnittet om krishantering utgÄr ifrÄn det faktum att det finns olika faser i en kris som ett företag mÄste ta sig igenom och vilken fas företaget befinner sig i beror pÄ vilka ÄtgÀrder som har vidtagits.

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger pÄ fyra managementkonsultföretag varav tvÄ tillÀmpar en codification strategi och de andra tvÄ tillÀmpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av bÄda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgÄr att kunskapssystem och strategier hÀnger tÀtt ihop, och Àr beroende av vilken vikt företaget lÀgger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillÀmpade stÀlldes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, anvÀndarvÀnlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. TillÀmpade företagen en personalization strategi stÀlldes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammantrÀden, telefonsamtal och e-post..

Metoder och system för mÀtteknik fÄr en allt större betydelse för moderna tillverkningsföretag. Allt fler företag har insett det strategiska vÀrdet av en förbÀttrad kvalitetsuppföljning för att minimera kostnader pÄ grund av kvalitetsbrist. Syftet med denna rapport Àr att ta fram en strategi för standardisering av kontrollmÀtningen vid den nya typ av mÀtplats, en Q-plats, som stÀllts upp inom avdelning DXMH vid Scania Transmission. Q-platsen ger möjligheter för operatörerna att i större grad sjÀlva genomföra kontrollmÀtningen i nÀrheten av produktionslinjen. I rapporten analyseras först Q-platsens funktion utifrÄn en studie av Scania Transmission DX, dessutom redovisas fallstudier pÄ andra avdelningar inom Scania och vid andra tillverkningsföretag.

I takt med de alltmer pÄtagliga miljöproblemen sÄsom klimatförÀndringar och minskning av biologisk mÄngfald har behovet av att agera ekologiskt hÄllbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer Àr idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hÄllbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrÄn miljömÄl pÄ en lokal nivÄ. Grön IS Àr ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprÀtta mer ekologiskt hÄllbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte Àr att pÄvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillÀmpning av grön IS för en svensk kommun.

Vi vill undersöka kopplingen mellan företagens strategi och chefernas informationsbehov. Vi gör detta för att se hur chefernas informationsbehov ter sig utifrÄn vÄr tolkning av Porters teorier. För att uppfylla vÄrt syfte och för att besvara vÄr problemformulering har vi anvÀnt oss av en deduktiv, kvalitativ metod som bygger pÄ personliga intervjuer med fyra verkstÀllande direktörer. VÄra slutsatser Àr:Företagens strategi pÄverkar informationsbehovet.De differentierade företag vi undersökt tillskriver information om hot och möjligheter lika vÀrde och gÄr dÀrmed inte miste om information om hot frÄn sina konkurrenter. Ej i enlighet med en tidigare studie av Jennings & Lumpkin.

Bakgrund och problem: Ekonomiska frÄgor har under senare Är givits stort utrymmer imedia och samhÀllsdebatten och ekonomistyrningsÀmnet befinner sig i förÀndring. Strategiskekonomistyrning har diskuterats under flera Är och mÄnga metoder sÄ som aktivitetsbaseradkalkylering (ABC), det balanserade styrkortet (BSC) och mÄlkostnadskalkylering (TargetCosting) har utvecklats och introducerats. Samtidigt tar inte företagen till sig ochimplementerar dessa metoder sÄ som de flesta forskare hade förvÀntat sig. FleraenkÀtundersökningar har genomförts utan tydliga svar. Langfield-Smith argumenterar för attforskning och studier istÀllet ska inrikta sig mot hur specifika tekniker eller processer,utvecklade inom strategisk ekonomistyrning, diffunderar och smyger sig in som allmÀntvedertagna delar inom en organisation.Syfte: VÄr avsikt Àr att undersöka hur företag upplever olika styrmedel och eventuellakopplingar mellan styrmedel och strategi.

Syfte: Syftet med studien Àr att öka kunskapen om de strategiska möjligheter företag har att vÀlja mellan nÀr det gÀller IP-skydd pÄ emerging markets. Vidare syftar studien till att presentera en karta av handlingsmöjligheter nÀr det gÀller IP-skydd. Studiens bidrag ska sÀrskilt vara till nytta för företag som planerar en affÀrsetablering pÄ den kinesiska marknaden genom att belysa vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ och vilka metoder som finns att tillgÄ för att skydda IP. Förutom detta praktiska bidrag syftar studien Àven till att ge ett teoretiskt bidrag i form av viss teoretisk belysning av sambandet mellan IP-strategi och konkurrensstrategier i företag. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr varför författarna valt att anta ett hermeneutiskt forskningsideal.

En jÀmförelse mellan ekonomistyrningen i Ferrosan A/S och contingency theory har visat pÄ en hel del likheter, men Àven vissa intressanta skillnader. Likheterna har frÀmst funnits inom situationsvariabeln omgivning. Den mest intressanta skillnaden berör kopplingen mellan kontrollverktyget budgetering och situationsfaktorn strategi, dÀr det förefaller finnas vissa oklarheter om budgeteringens roll givet en viss strategi. Tecken tyder pÄ att omgivningsvariabeln i Ferrosans fall Àr överordnad strategivariabeln. Avslutningsvis Àr det tydligt att contingency theory fortfarande Àr outvecklat inom vissa omrÄden.

PÄ senare tid har flertalet rÀttsfall kring transpersoners rÀttigheter dykt upp och haft policyförÀndrande karaktÀr. Syftet har dÀrför varit att bringa förstÄelse för detta fenomen, dÀr en fallstudie genomförts gÀllande avskaffandet av tvÄngssteriliseringarna av transpersoner, vilket avskaffades genom en dom. Fokus har legat pÄ de pÄverkansstrategier som anvÀnts för att avskaffa tvÄngssteriliseringarna, för att se om domstolsvÀgen Àr en ny strategi för transrörelsen och vad som i sÄ fall har möjliggjort denna. Jag kom fram till att det Àr en medveten strategi frÄn HBTQ-rörelsen och att judikaliseringen i samhÀllet, alltsÄ att domstolarna blivit mer politiska, verkar ha spelat en roll för att göra denna vÀg möjlig. Judikaliseringen har öppnat upp rent systemmÀssigt och idémÀssigt för att driva transpolitiska frÄgor den rÀttsliga vÀgen som mÀnskliga rÀttigheter..

Sammanfattning Uppsatsens titel: SjĂ€lvscanning i dagligvaruhandeln -en konkurrensfördel eller inte? Seminariedatum: 2007-01-17 Ämne/Kurs: Magisteruppsats, FEK 591. Strategic Management, 10p. Författare: Klas Blomqvist, Henrik DagergĂ„rd Handledare: Hans Knutsson Fem nyckelord: SjĂ€lvscanning, dagligvaruhandeln, konkurrensfördel, strategisk grupp, differentierad strategi Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera om investeringar i ny teknik i dagligvaruhandeln, vilka Ă€mnar rationalisera bort kassaprocessen, kan ligga till grund för en bestĂ„ende konkurrensfördel. Metod: En kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssĂ€tt har anvĂ€nts dĂ€r tvĂ„ fallföretag har studerats.

Social media, such as Facebook, Instagram and Twitter, have become popular platforms for social communication, and, increasingly, also important channels for business marketing. For a business intending to use social media for marketing, however, developing a strategy and building a trademark can be a challenge. This report describes how a small, newly established business enterprise can develop a digital strategy with clear goals and practical guidelines. The report describes a digital strategy for Gelato ScarfĂł and shows how this strategy is made concrete through a set of guidelines. The guidelines develop a trademark for identification and loyalty, and give advice on how new materials can be made consistent with the trademark..

Under de senaste tvĂ„ decennierna har olika modeller och metodologier influerat internredovisningen i riktning mot att ta hĂ€nsyn till fler faktorer Ă€n rent finansiella. Nyckeltal hĂ€mtade ur verksamhetens olika omrĂ„den ska vĂ€ljas pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att de tydligt Ă„terspeglar huruvida företaget lyckas med sin strategi. Dessa tongĂ„ngar har inte fĂ„tt fullt gehör bland de fyra företag som undersöks i denna studie. De undersökta företagen, Ångpanneföreningen, Capgemini, HiQ och Mogul, verkar helt eller delvis i IT-konsultbranschen, och kan alltsĂ„ klassificeras som kunskapsintensiva. Detta gör dem till goda kandidater för modernare redovisningskoncept, eftersom de inte verkar i en traditionell bransch dĂ€r tillverkning och logistik dominerar internredovisningen.

LÀngre tillbaka i tiden sÄ var lantbrukarna garanterade ett pris för vetet de producerade genom statlig reglering. NÀr marknaden slÀpptes fri sÄ tillkom prisrisken pÄ det man producerar dÄ marknaden prissÀtter varan genom tillgÄng och efterfrÄgan. Detta innebar att man utöver vÀderrisken Àven har fÄtt in en prisrisk i sitt företag vilket leder till fluktuerande intÀkter frÄn ett Är till ett annat. Ett av de instrument som idag stÄr till buds att anvÀnda för att minska svÀngningarna av intÀkterna mellan Ären Àr att anvÀnda optioner som en försÀkring, vilket innebÀr att man Àr garanterad ett lÀgsta pris för veten man producerar men samtidigt Àr med pÄ en eventuell uppgÄng i vetepriset. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om de lantbrukare som idag anvÀnder veteoptioner har en uttalad strategi och om de i sÄ fall följer den. Arbetet Àr avgrÀnsat till att enbart innefatta lantbrukare frÄn SkÄne. För att komma i kontakt med lantbrukare som anvÀnder optioner som instrument för prissÀkring sÄ har vi varit i kontakt med Handelsbanken som förmedlat lantbrukare som skulle kunna tÀnka sig stÀlla upp pÄ en intervju. Resultaten Àr hÀmtade frÄn materialet vi fÄtt genom intervjuerna frÄn Ätta stycken lantbrukare som visar att det inte alltid finns nÄgra klara strategier nÀr man handlar med optioner. Diagramet ovan visar att de som har en strategi och följer den prissÀkrar mer varje Är.