Sök:

Sökresultat:

135 Uppsatser om Strömmande vattenkraft - Sida 9 av 9

Den Kritiska GrÀnsen : En kvantitativ studie av elspotpriset i Sverige

Denna uppsats behandlar ett problem som har uppkommit som en följd av att allt fler företag inom hemelektronikbranschen anvÀnder sig av köp pÄ avbetalning som ett sÀtt att marknadsföra produkter. Det smÄ företagarna i branschen har inte alls samma resurser som de stora. För att kunna överleva konkurrensen om kunderna och den enorma prispress som förekommer i branschen mÄste man hitta andra sÀtt att differentiera sig pÄ. De mervÀrden som skall skapas pÄverkas av olika saker. Bland annat vilka typer av erbjudanden man lÀgger fram för kunden samt pÄ vilket sÀtt.

FÄngdammar vid VittjÀrv och NÀs kraftstationer: en
utvÀrdering av projekterfarenheter

I detta arbete har fÄngdammar vid VittjÀrv och NÀs kraftstationer studerats, frÀmst med avseende pÄ hur ansvar har fördelats och hur frÄgor och problem har hanterats i projekten. Som bakgrund ingÄr dels ett avsnitt om hur fÄngdammar kan utformas och byggas och dels ett avsnitt som tar upp vilka lagar och regler som gÀller för fÄngdammar. De generella aspekter som tas upp i dessa avsnitt har sedan beaktats nÀr erfarenheterna frÄn projekten i VittjÀrv och NÀs har utvÀrderats. NÀr en fÄngdamm ska byggas kan bestÀllaren vÀlja tvÄ huvudalternativ. Antingen överlÄter man hela fÄngdammen, inklusive dimensionering, pÄ entreprenören eller sÄ stÄr man sjÀlv för konstruktionen och anlitar entreprenören endast för att utföra sjÀlva byggnadsarbetet.

Effekter av vattenreglering pĂ„ tillrinningen till Östersjön

I denna studie har tillrinning till vĂ€rldens största brĂ€ckvattenhav, Östersjön, studerats. Östersjöns avrinningsomrĂ„de inkluderar tillrinningsomrĂ„den frĂ„n 14 olika nationer och den totala befolkningen i omrĂ„det uppgĂ„r till ca 85 miljoner. Flera stora floder mynnar ut i Östersjön dĂ€r Neva Ă€r den största med ett Ă„rligt medelflöde pĂ„ 2500 m3/s. En stor del av de vattendrag som mynnar ut i Östersjön Ă€r pĂ„verkade av vattenregleringar frĂ€mst för vattenkraftsĂ€ndamĂ„l. Syftet med vattenkraftsregleringar Ă€r att lagra vatten frĂ„n vĂ„r sommar och höst för att anvĂ€nda detta vintertid dĂ„ behovet av elkraft Ă€r stort.

Krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus pÄ vattenkraftverk

Det hÀr arbetet syftar till att Äterinföra frÄgorna om samhÀllelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vÄr omgivning spelar roll bÄde för vÄrt psykiska och fysiska vÀlbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriomrÄden till att bli en integrerad del av samhÀllet kan en spÀnnande ny plattform skapas dÀr det finns plats för lÀrande och förstÄelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner ocksÄ kan finnas. FrÄn att vara en exkluderande plats med bara en funktion gÄr industriomrÄdet till att vara en vÀlkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande Àr ledord. Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer Ätskilda frÄn de stÀder och samhÀllen som de ingÄr i eller grÀnsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella omrÄden tillÄtits bilda introverta enklaver som gör sitt bÀsta för att hÄlla mÀnniskor bÄde fysiskt och visuellt uteslutna.

UtvÀrdering av fjÀdrande statorfötter : Nytt koncept i vattenkraftgeneratorer

This thesis is an evaluation of a new design concept for statorfeets in Gallejaur hydro power plant. Founder of the work is Vattenfall AB Vattenkraft. During the 70- and 80ÂŽs nuclear power began to be phased in to the Swedish grid, which meant that hydropower became an important source of rules. The generators began running in so called intermittent operations instead of basic operations, which meant 300-600 start/stop per year instead of one-ten numbers start/stop per year. In order to deal with the thermal forces that arise at every start and stop suppliers began to mount so called sliding joints, which is to take advantage of these forces and maintain the stator shape.

Striden om VindelÀlven: början till slutet pÄ den svenska vattenkraftsutbyggnadesepoken

Utbyggnaden av vattenkraften var en viktig del av industrialiseringen i Sverige. Ett nytt skede i denna historia inleddes pÄ 1950-talet dÄ alltfler invÀndningar började resas ur naturskyddssynpunkt. MotsÀttningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressena kulminerade vid 1960-talets slut i striden om VindelÀlven. Den kom att markera början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnadsepoken Hur avgörande denna pÄ naturskydds- och forskningsintressen grundade motstÄndsopinion var för den fortsatta vattenkraftsutbyggnadens historia Àr inte helt lÀtt att avgöra. Tydligt Àr att vattendragen dittills hade byggts ut i den turordning som de kraftekonomiska motiven inbjudit till.

Vattenkraft i Sverige : -KartlÀggning kring miljöpÄverkan, styrmedel och metoder pÄ uppdrag av Statkraft Sverige AB

This paper aims to examine how and to what extent, a transition of Sweden according to the principles of OmstÀllning Sverige (Transition towns Sweden), have the potential to contribute to a society with increased happiness.The paper is based on a qualitative textual analysis of the key texts in the Swedish Transition towns movement, OmstÀllning Sverige. In the first part of the study the most important transition principles of OmstÀllning Sverige were identified. Four key principles emerged: An altered view of economics, a spiritual change, a stronger local community and increased awareness. These transition principles were then analyzed through the lens of the scientific fields position on happiness, followed by a summarizing conclusion.The altered view of economics which OmstÀllning Sverige advocates, where sustainability and quality of life are priorities over economic growth, is even necessary to secure our basic physiological needs. Such an economy has also improved conditions for economic stability, high employment and higher efficiency in the sense of happiness promoted in relationship to how many natural resources are used.

Fundament för vattenkraftgeneratorer: analys av krafter och deformationer

Ett relativt stort upprustnings- och förnyelseprogram pÄgÄr för att sÀkra framtida svensk vattenkraftproduktion och för att möta nya riktlinjer för dammsÀkerhet. Under dessa förnyelseprojekt har vissa skador i form av sprickor i betongfundamenten upptÀckts, bland annat kring statorfötternas upplag. Orsaken till dessa sprickor hÀrleds till statorfötternas funktion, samt till temperaturvariationer vid förÀndrade driftsmönster. Tidigare gick generatorerna kontinuerligt medan det nu Àr vanligt med flera starter och stopp varje dygn. Denna rapport har som syfte att förtydliga det kraftspel som finns i dagens generatorfundament, att berÀkna upptrÀdande spÀnningar och att försöka hitta data som bekrÀftar sprickbildningen.

Partialkoefficienter för stabilitetsanalys av betongdammar

I Sverige finns det idag ett stort antal dammar och nÀra hÀlften av Sveriges elproduktion kommer ifrÄn vattenkraft. Höga sÀkerhetskrav stÀlls pÄ dammarna dÄ konsekvenserna av ett dammbrott kan orsaka stor ekonomisk skada bÄde i form av minskad produktion och som uppbyggnadskostnader. Dammbrott kan Àven utgöra risk för skador pÄ mÀnniskor och omkringliggande miljö samt byggnader.Det finns flera dimensioneringsmetoder för att uppfylla gÀllande sÀkerhetskrav pÄ konstruktioner. De tillÀmpningsvÀgledningar som anvÀnds vid stabilitetsanalys av betongdammar baseras pÄ gamla deterministiska metoder med sÀkerhetsfaktorer. Det arbetas med att ta fram nya tillÀmpningsvÀgledningar baserat pÄ sannolikhetsbaserade metoder.

FEM-modellering av en vattenkraftstation: UtvÀrdering av berÀkningar i 3D

Finita Element Metoden (FEM) Àr en numerisk approximativ berÀkningsmetod och dess ursprung kan spÄras till 1940-talet. Metoden, som under andra halvan av 1900-talet krÀvde programmeringskunskap och en djup teoretisk förstÄelse har under det senaste decenniet implementerats i allt anvÀndarvÀnligare mjukvaror. BerÀkningsmodeller byggs upp i CAD-liknande miljöer och resultaten kan Äterges i pedagogisk fÀrgskala. Detta har gjort att berÀkningar med hjÀlp av FEM blir allt vanligare vid dimensionering av betongkonstruktioner.Datorernas utveckling har medfört att allt mer komplicerade modeller kan byggas upp och analyseras. Denna utveckling har vÀckt ett intresse för att gÄ frÄn mestadels 2D-berÀkningar till fullskaliga 3D-modeller som beskriver hela konstruktioner.Arbetet med denna rapport har utförts i samarbete med konsultföretaget SWECO Infrastructure, som under första halvan av 2011 har detaljprojekterat en vattenkraftstation.

Den ekologiska utvecklingen av Motala ström samt dess förutsÀttningar

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppvÀxtplatser. Motala ström avvattnar VÀttern vid utloppet i Motala och fortsÀtter sedan österut mot BrÄviken. StrömfÄrans fall genom Norrköping Àr betydande och i naturligt tillstÄnd bestÄr av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av BrÄviken lÀmnar en sÀrskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar.

Förluster av nedströmsvandrande fisk vid turbinpassage : En fallstudie för att frÀmja den smÄskaliga, sÄsom storskaliga vattenkraften

The expansion of the Swedish hydro power has contributed positively to the reduction of the environmental impacts from the fossil fueled power production. In the same time the extensive expansion has been proved to cause negative ecological and local environment impacts of a stream. This, in turn, has been affecting the biodiversity and fish stock negatively, which has been reduced. One of the underlying problems is the lack of possibility for the fish to pass the plants, but it is also directly correlated to the mortality rate of the fish passing through the turbine, which this study is investigating.The mortality rate has been computed for three different locations in Sweden, Untra, TĂ€nnfallet and a third one whose location is confidential, and is denoted as Case 1, 2 and 3. The model used to calculate the mortality rate in this investigation is based by existing blade strike models and knowledge and are investigating the death due to mechanical injuries from collision with a runner blade in the turbine.

Regional omsorg om vatten Roxen och Glan : vattenmiljöer i Motala Ströms avrinningsomrĂ„de i Östergötland

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i omrĂ„det Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, dĂ€r det första Ă€r ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frĂ„gorna i studien, samhĂ€lleliga och nutida förhĂ„llanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet Ă€r just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter pĂ„ vattenmiljöfrĂ„gor i omrĂ„det Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen Ă€r i första hand en samhĂ€llsvetenskaplig kvalitativ studie.

Simulering av hydrodynamiska förlopp för KAS vid kraftverksdammar

I detta projekt har det kontrollerande avbördningsskyddet för vattenkraftverk, förkortat KAS, studerats nÀrmare. KAS finns installerat vid mÄnga större vattenkraftverk och har till uppgift att automatiskt aktivera öppning av dammluckorna ifall vattennivÄn skulle stiga över dÀmningsgrÀns och bÄde den ordinarie nivÄregleringen och manuell reglering skulle utebli. PÄ sÄ sÀtt kan överströmning av dammen med eventuellt dammbrott som följd förhindras.Eftersom KAS Àr det yttersta skyddet stÀlls extra höga krav pÄ tillförlitlighet. DÀrför behöver de elektiska och mekaniska komponenter som ingÄr i systemet vara robusta, vÀl beprövade och ha en lÄng livslÀngd. Dessutom ska systemet vara utformat pÄ ett sÄdant sÀtt att Àven om ett fel skulle uppstÄ ska inte det leda till att hela systemet förlorar sin funktion.Minst lika viktigt som konstruktionen Àr att de parametrar som styr skyddssystemets funktion Àr rÀtt instÀllda.

Metod- och energioptimering av isfrihÄllning pÄ utskovsluckor vid kraftstationer

Syftet med detta examensarbete Àr att ge en rekommendation för hur isfrihÄllningen pÄ Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom omrÄdet. Mycket energi gÄr Ät till isfrihÄllningen av utskovsluckor varje Är och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram pÄ hur isfrihÄllningen skulle kunna förbÀttras metodmÀssigt och energioptimeras. Rapporten behandlar Àven de olika isfrihÄllningsmetoderna som finns samt isens pÄverkan pÄ en utskovslucka. Vatten skall av sÀkerhetsskÀl alltid kunna avbördas frÄn ett magasin vilket stÀller stora krav pÄ utskovsluckornas manövrerbarhet, Àven vintertid.

<- FöregÄende sida