Sök:

Partialkoefficienter för stabilitetsanalys av betongdammar


I Sverige finns det idag ett stort antal dammar och nära hälften av Sveriges elproduktion kommer ifrån vattenkraft. Höga säkerhetskrav ställs på dammarna då konsekvenserna av ett dammbrott kan orsaka stor ekonomisk skada både i form av minskad produktion och som uppbyggnadskostnader. Dammbrott kan även utgöra risk för skador på människor och omkringliggande miljö samt byggnader.Det finns flera dimensioneringsmetoder för att uppfylla gällande säkerhetskrav på konstruktioner. De tillämpningsvägledningar som används vid stabilitetsanalys av betongdammar baseras på gamla deterministiska metoder med säkerhetsfaktorer. Det arbetas med att ta fram nya tillämpningsvägledningar baserat på sannolikhetsbaserade metoder. De sannolikhetsbaserade metoderna tar hänsyn till osäkerheterna i enskilda variabler, vilket förväntas ge effektivare konstruktioner.Stabilitetsanalys med sannolikhetsbaserade metoder i varje enskilt fall är förmodligen det bästa ur säkerhetssynpunkt, men det kan vara väldigt tidskrävande. Ett sett att underlätta stabilitetsberäkningarna, i vanligt förekommande konstruktioner, är användandet av partialkoefficienter. Partialkoefficienter är en semi-probabilistisk metod som kan kalibreras med hjälp av tillförlitlighetsanalysen och appliceras på systemets olika variabler och parametrar. På så vis beaktas osäkerheten i enskilda variabler och parametrar bättre än i deterministiska metoder med säkerhetsfaktorer.Målet med det här examensarbetet var att undersöka om stabilitetsanalys av betongdammar med partialkoefficienter kan vara ett alternativ till de metoder som redan finns. Rapporten kan delas in i tre delar. Den första delen av rapporten beskriver teorin bakom kalibrering av partialkoefficienter med hjälp av tillförlitlighetsteori, FORM. I den andra delen beskrivs metoder och tillämpningsvägledning för stabilitetsanalys av betongdammar med probabilistiska metoder. I den tredje delen används kunskaperna från de två första delarna för att beräkna tillförlitligheten på 15 utav Sveriges dammar. Beräkningarna används sedan för att kalibrera partialkoefficienter. En del kraftiga avgränsningar har gjorts i arbetet, bland annat har beräkningarna utförts för ett statiskt lastfall och bara fokuserat på stabilitetsvillkoret för glidning.Resultatet visar att det inte är rekommenderat att använda sig av partialkoefficienter vid stabilitetsanalys, åtminstone inte med den information och kunskap som idag finns tillgänglig. Osäkerheterna kring vissa modeller och variabler behöver minskas för att partialkoefficienter skall vara ett alternativ. Teorin kring partialkoefficienter kräver även en viss likhet i konstruktioner och konstruktionselement. De dammar som användes i denna studie kan ha varit för olika för att erhålla tillfredsställande resultat med avseende på likartade partialkoefficienter.

Författare

Alexander Wängberg

Lärosäte och institution

KTH/Jord- och bergmekanik

Nivå:

"Masteruppsats". Självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng (med vissa undantag) utfört för att erhålla masterexamen.

Läs mer..