Sökresultat:
2177 Uppsatser om Strömmande medier - Sida 1 av 146
Ăga för skrĂ€ck : En studie av hur djurögon kan pĂ„verka karaktĂ€rsdesign ur ett skrĂ€ckperspektiv
Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.
Barn och strömmande media : Hur pÄverkar barns kognitiva fÀrdigheter deras sÀtt att interagera med strömmande media?
Allt yngre barn anvÀnder digitala tjÀnster i form av strömmande media, vilket krÀver att tjÀnster Àmnade för dem anpassas utefter deras förutsÀttningar. Barn skiljer sig vanligtvis kognitivt frÄn vuxna eftersom de oftast inte hunnit erfara och uppleva lika mycket. Det innebÀr att barn har andra behov Àn vuxna för att kunna interagera med strömmande media. I denna uppsats undersöks hur olika kognitiva fÀrdigheter pÄverkar barns interaktion med strömmande media. Inledningsvis kartlÀggs interaktionsdesign, anvÀndbarhet, anvÀndbarhet för barn och kognitiva fÀrdigheter som Àr uppsatsens huvudÀmnen.
Civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering ? en f?ruts?ttning f?r h?llbar tillv?xt enligt Agenda 2030
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina
institutionella logiker och uppfattningar.
Sociala medier : Ett relationsbyggande verktyg?
Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.
VÀlgörenhet 2.0 : En studie om vÀlgörenhetsorganisationers externa kommunikationsarbete över sociala medier.
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur vÀlgörenhetsorganisationer idag anvÀnder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar pÄ att vÀlgörenhetsorganisationer inte anvÀndersociala medier till dess fulla potential. Det frÀmsta syftet föranvÀndningen av sociala medier Àr fortfarande frÀmst att spridainformation och organisationens budskap. .
Köpbeteende pÄ sociala medier. Hur olika faktorer pÄverkar köpprocessen
Syftet Àr att förklara hur köpbeteendet i Sverige pÄverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning utförd pÄ svenska konsumenter. Slutsatsen Àr att de demografiska faktorerna har mycket liten pÄverkan pÄ köpprocessen pÄ sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende pÄ hur konsumenten anvÀnde sociala medier..
Köpbeteende pÄ sociala medier. Hur olika faktorer pÄverkar köpprocessen
Syftet Àr att förklara hur köpbeteendet i Sverige pÄverkas av sociala medier
samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med
en enkÀtundersökning utförd pÄ svenska konsumenter. Slutsatsen Àr att de
demografiska faktorerna har mycket liten pÄverkan pÄ köpprocessen pÄ sociala
medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende pÄ hur
konsumenten anvÀnde sociala medier..
Sociala medier och företaget
Det rÄder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om tvÄ saker, mÄlgrupp och tid. Företag förlorar den yngre mÄlgruppens förtroende om de uteblir frÄn den virtuella arenan. Den Àldre generationen har inga planer att förÀndra sitt beteende och dÀrför har företag fortfarande tid att förbereda sig..
Sociala medier : Kan sociala medier vara ett verktyg för att frÀmja deltagademokrati?
Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nÀtverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar pÄ politik och huruvida politiskt deltagande frÀmjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmÀnheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt Àmne att studera i uppsatsen. .
Digitala medier i undervisningen : -En kartlÀggning av fysiklÀrares relationer till digitala medier i klassrummet
I mitt arbete har jag gjort en kartlÀggning över vad nÄgra fysiklÀrare anvÀnder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhÄller sig till dessa. Arbetet innehÄller Àven en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan anvÀndas i undervisningen. Alla lÀrarna som deltog i undersökningen anvÀnder digitala medier i sin undervisning men i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt. De Àr överens om att en varierad undervisning leder till att man som lÀrare nÄr ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier Àr en stor hjÀlp för att genomföra just en sÄdan varierad undervisning.
Perspektiv av omsorg i undervisningen En etnografisk studie av hur omsorg framtr?der och p?verkar l?rande och utveckling f?r elever i anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den
Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den.
Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen.
Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor.
Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.
Sociala medier i skolan : en del av undervisningen?
Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..
Sociala medier ? Sociala mediers betydelse för avkastning
Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..
Politik i sociala medier : En studie om hur politiska ungdomsförbund anvÀnder sociala medier.
Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpĂ
r: 2009Syfte: Att förstÄ hur politiska ungdomsförbund anvÀnder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvÄstegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett explorativt förhÄllningssÀtt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehÄllsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Àr och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvÀndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Àrstor. Det personliga mötet Àr stort och ökad anvÀndningav sociala medier hÀnger ihop med en ökad anvÀndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..