The eyewitnessed reportage has a pronounced character of narrating. The imaginative power of the text helps the reader to empathise with the characters. That makes constructing empathy a necessary skill of reporters. But how can this be done?Despite a tradition of story telling among reporters, narratologists virtually have neglected the reportage genre.

The eyewitnessed reportage has a pronounced character of narrating. The imaginative power of the text helps the reader to empathise with the characters. That makes constructing empathy a necessary skill of reporters. But how can this be done?Despite a tradition of story telling among reporters, narratologists virtually have neglected the reportage genre.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

This essay examines the role of repetition in the two novels Älskaren (The Lover) by Marguerite Duras and Den amerikanska flickan (The American Girl) by Monika Fagerholm, through a thematic and comparative reading. The study mainly uses Bruce F. Kawin?s analysis of repetition in literature and language as well as it refers to Cathy Jellenik and her analysis of rewriting in the works of Duras. The study also takes into Julia Kristeva?s idea of Duras as a writer lacking of catharsis.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

This paper intends to examine how parents think and reflect on gender issues when they borrow books for their children at the library. The theory applied is Yvonne Hirdman?s theory of a gender system. A questionnaire was made available at the Children's department of Uppsala City Library in February, 2010. The material was compiled and analyzed with the intention to try to detect trends, patterns and themes, rather than statistics and hard data.Parents in the study perceive themselves as gender-conscious.

Det är numera självklart att företag försöker hålla en hög produkt- och servicenivå. För att nå framgång och för att sticka ut i mängden handlar differentiering alltmer om känslor, design och historier. Till följd av ändrade konsumtionsmönster finns det ett ökat behov av meningsfulla upplevelser och detta har resulterat i att fler och fler företag anammar så kallad storytelling för att kunna erbjuda kunden emotionella upplevelser. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är storytelling ett sätt att, med hjälp av historier, paketera produkter och tjänster samt kommunicera deras budskap. När mycket tid och resurser har lagts ned på att ta fram ett storytellingkoncept är det viktigt att säkerställa resultatet av en implementering.

Konsten att berätta historier med bilder och illustrationer är något som har funnits i flera tusen år. Detta kandidatarbete undersöker ämnet illustrerad narrativ och redogör olika aspekter och principer som är avgörande för att man ska kunna förmedla ett budskap med hjälp av illustrationer. Idag förknippas illustrerad narrativ framför allt med serietidningar, bilderböcker och grafiska romaner som berättar en narration i form av en serie av bilder. Under den teoretiska delen av arbetet har jag först gått igenom illustrerat narrativs historia och sedan redovisat principer för det moderna illustrerat narrativet. Jag har också forskat kring bildens kommunikativa värde och samspelet mellan bild och text.

Title: "Oh how brightly May-sun shines?". I have chosen to write about culture differences in music. My purpose with this study is to unite two music cultures into one piece of art. Through my story and film you can see my attempt to teach a men's choir two songs in ten rehearsals.

This essay aims to explore the philosophical meaning of the expression ?present and real? in Clara ? or, On Nature?s Connection to the Spirit World by F. W. J. Schelling.

Konsten att berätta historier med bilder och illustrationer är något som har funnits i flera tusen år. Detta kandidatarbete undersöker ämnet illustrerad narrativ och redogör olika aspekter och principer som är avgörande för att man ska kunna förmedla ett budskap med hjälp av illustrationer. Idag förknippas illustrerad narrativ framför allt med serietidningar, bilderböcker och grafiska romaner som berättar en narration i form av en serie av bilder. Under den teoretiska delen av arbetet har jag först gått igenom illustrerat narrativs historia och sedan redovisat principer för det moderna illustrerat narrativet. Jag har också forskat kring bildens kommunikativa värde och samspelet mellan bild och text.

To describe your profession can sometimes be hard. Everyone knows what a music teacher is and what her work includes. But what about a eurhythmic teacher - who knows what she does? By experience my answer is: not many. Inthis essay I have outlined differences in method and lecture planning between a eurhythmic and a music teacher, to be able to find out the answer to my research question - what a eurhythmic teacher can contribute to the school subject music.I chose an observation research where I observed a mixed class with children from fourth and fifth grade.

I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer på den svenska marknaden mångdubblats genom åren och konkurrensen mellan dem blir allt hårdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra värden som känslor och upplevelser. Därigenom har det blivit viktigt för varumärken att hitta nya sätt att differentiera sig på. Dagens varumärken kan därför övergå till att vara mer emotionellt laddade för att på bättre sätt nå ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumärkeslojalitet.För att konsumenterna på ett emotionellt plan ska lyckas särskilja ett varumärke från ett annat måste någon form av emotionell kommunikation ske. Då traditionell marknadsföring inte är inriktad på den emotionella kommunikationen krävs ett komplement till denna.

In Sweden there has been a surge of interest in the films classified as pilsnerfilms, i.e. comicalfilms produced for little money in the 1930's and containing a more working class and/or ruralsetting then the so called "champagne comedies" from the same era. The concept"pilsnerfilm" is how ever a little vague and although the main focus of this paper ispilsnerfilms, it will also cover other types of comical films made in Sweden between the1930's and 1940's.This paper examines the now-existing network of people interested in these types of movies.It will do so by interviewing seven of the most prominent fans of movies made during the1930's and 1940's. Most of them are living in Stockholm. The paper discuss how through theconsumption of these types of films, a nostalgic gaze is created.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.