Introduktion: att lyssna på barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mål innebär att alla kan känna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte använda den makt som de har på ett negativt sätt utan vända den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det är viktigt att ta reda på hur mycket barnen kan förstå begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer där barnen får en förståelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet.Syftet: med vår studie är att undersöka hur barns inflytande och delaktighet påverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang där beslut tas.Metod: ett mindre antal barn från två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en Storstad, deltog i studien. Vi använde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frågor.Resultatet: visar att pedagogerna behöver ändra sitt förhållningssätt för att sträva efter uppmuntran där barn medverkar till påverkan och inflytande.

Människor idag blir allt mer stressade och många tycker att det är tidskrävande att planera,handla och laga mat varje dag. Tjänster som kan tänkas hjälpa människor med detta är blandandra de som levererar råvarukassar med ingredienser för middagar för en hel vecka,hemkörning av mat som ofta erbjuds av pizzarestauranger, mat som levereras av hemtjänstensamt kyld och fryst färdigmat. En studie av dessa gjordes för att upptäcka deras starka ochsvaga sidor och för att se hur de står sig i jämförelse med den tjänst som är i fokus iuppsatsen.Utomlands, framför allt i USA och i Storbritannien, finns företag som levererar en hel dagsmat, varje dag, för att kunden på så sätt ska slippa planera, handla och laga mat. Dessutomfinns olika sorters kost att välja på, exempelvis kost för viktminskning eller allmän kost förvälbefinnande.Syftet var att ta reda på om det skulle finnas intresse för en matleveranstjänst i Sverige ochdärför genomfördes en marknadsundersökning. Undersökningen genomfördes utanförmataffärer både i en tätort och i en Storstad.Resultatet visar att 70 % av de tillfrågade var lite eller mycket intresserade av enmatleveranstjänst.

Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt samhälle och invandringen frånutomeuropiska länder har ökat de senaste decennierna. Fler kvinnor med annan kulturellbakgrund genomgår en graviditet och förlossning i Sverige än tidigare. Detta innebär attbarnmorskor möter kvinnor med annan uppfattning av graviditet och förlossning inommödravården. Mödravården fyller en viktig funktion för kvinnor i det förebyggandetarbetet under graviditeten. Många studier inom området fokuserar främst på kvinnormed annan kulturell bakgrund och deras upplevelser inom hälso- och sjukvården.

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en Storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande.

Utgångspunkten för denna studie har varit att skriva om lärstilar. Med lärstilar menas det sätt en individ tar till sig information. Varje individ har sitt eget unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det han eller hon lär sig. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elevers lärstilar tillgodoses i ett klassrum. Vi vill även se om pedagogen till eleverna tillämpar lärstilar i undervisningen. Vi har fokuserat på perceptuella preferenser och miljö preferenser. Utgångsläget har varit en stilenkät om lärstilar, denna gjorde vi om till en kvalitativ intervju och resultatet vi fick sammanställde vi kvantitativt. Vi har valt att använda oss av en metod som vi genom hela arbetet kallar trestegsmetoden.

Studiens syfte är att genom några speciallärares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förståelsen för vad stöd och särskilt stöd på gymnasieskolan kan innebära. Det som studien behandlar är hur stödet realiseras på gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar och definierar det särskilda stödet. Studien är kvalitativ. Undersökningen grundar sig på intervjuer med sex specialpedagoger och speciallärare på sex olika gymnasieskolor i en svensk Storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visar att det erbjuds många former av stöd på gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förläggs ofta på eleven.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en Storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

Uppsatsarbetet har syftat till att undersöka omfattningen av den psykiska ohälsan hos unga vuxna inom ålderspannet 17-20 år i en mindre kommun, samt att göra en jämförelse mot en Storstadskommun. Efter jämförelsen mellan stad och land kom fokus att ligga på den mindre kommunen där vi sökte efter likheter och skillnader av respondenterna inom de olika gymnasieprogram som var representerade. Därefter kopplade vi samman den upplevda psykiska ohälsan med känslan av sammanhang samt framtidstro för att se om det fanns några samband mellan dessa faktorer. Metoden som har använts i studien är kvantitativ och har genomförts med enkäter i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet som studien uppvisar är att den psykiska ohälsan finns likväl i en mindre kommun som i en Storstad.

Bakgrund: Tidigare forskning visade på att sjuksköterskor tenderade att ha en negativ bild av missbrukare, samtidigt som de uttryckte att de ändå gav god omvårdnad. Missbrukspatienterna ansågs ha ett stort eget ansvar för sin sjukdom. De negativa attityderna sågs ofta som direkt orsakade av kunskapsbrist. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur några sjuksköterskor uppfattade mötet med missbrukare på en akutmottagning i en svensk Storstad. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, där det manifesta innehållet analyserades.

Studiens syfte är att genom några speciallärares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förståelsen för vad stöd och särskilt stöd på gymnasieskolan kan innebära. Det som studien behandlar är hur stödet realiseras på gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar och definierar det särskilda stödet. Studien är kvalitativ. Undersökningen grundar sig på intervjuer med sex specialpedagoger och speciallärare på sex olika gymnasieskolor i en svensk Storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visar att det erbjuds många former av stöd på gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förläggs ofta på eleven.

För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv. Beroende på synsätt varierar graden av hur stor del av Sveriges befolkning som kan sägas vara urban ifrån 70 till nära 100 procent.

AimThe aim of this study was to try to understand youngsters and their attitude to alcohol in the countryside and in a large city. The questions at issue have been: How do youngsters from the countryside, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? How do youngsters from a large city, who drink, and do not drink alcohol, view the school- family- and friendsituation? Can we understand youths? attitude to alcohol on basis of the factors: School, family and friends? Are there any differences and similarities?MethodInterviews have been implemented with four youngsters in a large city and in the countryside. To gain as much as possible from the interviews a questionnaire was distributed to two classes in year nine in the countryside, and one class in the large city. The interview material was analysed on the basis from earlier research and two theoretical models.ResultsAccording to the youngsters that drink, both in the countryside and the large city, the most common view in school was that high demands are put on the youngsters and that they should study more then they do.

Cannabis är den vanligaste illegala drogen bland unga vuxna i Sverige. Det är en omdebatterad drog, debatterna handlar ofta om huruvida cannabis effekter är negativa eller inte. Detta examensarbete undersöker om det finns skillnader i problemnivå inom olika livsområden beroende på grad av cannabisbruk. Examensarbetet är en kvantitativstudie som genom ett antal statistiska analyser jämför tre grupper av unga vuxna samt predicerar sannolikheten för vilka som löper störst risk att vara regelbundna cannabisanvändare. Resultatet tyder på att problemnivån ökar inom flera livsområden beroende på grad av cannabisbruk.

Studiens mål är att se om det råder skillnader på det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Valet av att benämna det som pedagogiskt bemötande är på grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien är avgränsad till morgonens överlämning eftersom det är dagens första möte mellan barn och pedagog, och då det också är en situation som är viktig för att skapa en trygg och bra stämning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning där målet var att få en så bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien är från fyra olika förskolor i en Storstad, 2-3 pedagoger från varje förskola . Studien jämförde även huruvida det fanns skillnad på det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade på. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en Storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande.