Bakgrund: Över 150 000 mĂ€nniskor i Sverige behandlas Ă„rligen för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdom. En vanlig form Ă€r ateroskleros, Ă„derförkalkning. Av alla de som idag avlider pĂ„ grund av annan orsak Ă€n naturligt Ă„ldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer Ă€r aortaanerysm, mera kĂ€nt som ?pulsĂ„derbrĂ„ck?.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Àgarstrukturen pÄverkar budpremien för A respektive B aktierna vidföretagsförvÀrv pÄ Stockholms Fondbörs. Genom regressionsanalyser har jag kommit fram till att Àgarstruktureninte har nÄgon inverkan pÄ Budpremien för A eller B aktien. De enda signifikanta faktorerna var indikator variabelnför kontant bud samt variabeln för företagets andel av A och B aktier, vilka visade ett positivt samband medbudpremien för B aktien..

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det pÄvisats att ett antal bolag ej erhÄllit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrÄgasatts. Eftersom det Àr av stor vikt att revisorn agerar objektivt och sjÀlvstÀndigt med avseende pÄ tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrÄrotation som ett verktyg för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende.Syftet med studien Àr att undersöka hur obligatorisk byrÄrotation pÄverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebÀra. Vidare behandlas byrÄrotations inverkan pÄ den finansiella stabiliteten.Studien baseras pÄ kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgÄende förstÄelse för utvalda parters Äsikter och synpunkter pÄ en eventuell lagförÀndring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrÄrotation skulle ha positiv inverkan pÄ revisorns oberoende.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Ekonomiska styrmedel som skatter, certifikat och handel med utslÀppsrÀtter pÄverkar lönsamheten i ett kraftvÀrmeverk. Det Àr viktigt för investerare att ha god insyn i tendenser och förÀndringar pÄ styrmedelsomrÄdet, eftersom det kommer att pÄverka investeringsobjektets framtida lönsamhet.I arbetets andra del undersöks hur styrmedelsförÀndringar pÄverkar lönsamheten för större investeringar i kraftvÀrmeverk med naturgas, avfall och biobrÀnslen..

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan ett konventionellt system med plöjning och en reducerad jordbearbetning i ett mullsÄddsystem för att försöka hitta skillnaderna i etableringsteknik och ekonomi. I bÄde det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen Àr ocksÄ att mylla ner gödsel och skörderester, samt att bekÀmpa ogrÀs och bereda en optimal sÄbÀdd. VÀxtföljden i ett mullsÄddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar sockerbetornas tillvÀxt genom en god markstruktur och tillgÄng till vÀxtnÀring, samtidigt som den minskar risken för vÀxtsjukdomar och etablering av ogrÀs. Eftersom sockerbetans rötter mÄste vÀxa pÄ djupet sÄ Àr jordstrukturen avgörande. En bra miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och nÀringsÀmnen ur jordprofilen. MullsÄdd ingÄr i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger pÄ en grund jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken. Studien har visat att valet av ett mullsÄddsystem resulterar i en nÀstintill halverad brÀnslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar. En hÄllbar ekonomi inom vÀxtodling handlar om att hÄlla odlingskostnaderna nere genom att bland annat fÄ ner maskinkostnaderna.

Traditionellt sett har olika kapitalförvaltares prestationer utvÀrderats enbart genom att man har observerat den avkastning som respektive förvaltare har lyckats erhÄlla. Sedan ett antal Är tillbaka har dock den erhÄllna avkastningen i allt högre grad stÀllts i relation till den risk som de aktuella placeringarna Àr kopplade till. Ett sÀtt pÄ vilket man kan bestÀmma den risk som en portfölj har Àr att uttrycka och mÀta risken som Value-at-Risk (VaR), vilket kan definieras som ett mÄtt pÄ den med viss sannolikhet förvÀntade förlusten frÄn ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod. Det finns idag bÄde enklare och mer avancerade metoder för att uppskatta VaR. Tidigare forskning har till stor del koncentrerats till att undersöka hur olika typer av VaR-metoder lyckas uppskatta risken för olika portföljer i förhÄllande till varandra.

Problem: Begreppet CSR har fÄtt allt mer uppmÀrksamhet. Företagen tycks vara mÄna om att skydda sitt rykte och undvika hÀndelser som kan skada deras bild som ett ?socialt ansvarsfullt företag?. Det rÄder i dagslÀget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieÀgare nÀr de missköter sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar pÄ företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjÀlpa företagen att ta ett mer vÀlgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt.

I alla typer av organisationer mÄste beslut fattas och att kunna fatta korrekta beslut Àr en avgörande faktor för om en organisation ska bli framgÄngsrik eller ej. En stark tradition bland ekonomer Àr att beslut bör fattas utifrÄn den sÄ kallade rationella beslutsmodellen, dÀr beslutsfattare antas ha tillgÄng till den nödvÀndiga informationen för att kunna fatta vÀl underbyggda beslut i enlighet med de övergripande organisatoriska mÄlen. Denna uppfattning har emellertid kritiserats för att vara otillrÀcklig nÀr verkliga beslut i verkliga organisationer ska fattas, och att rationaliteten Àr begrÀnsad. Dock finns en uppfattning att datorbaserade beslutsstöd ska kunna minska dessa begrÀnsningar för att mer rationella beslut ska kunna fattas, dÄ dessa exempelvis ska kunna bistÄ beslutsfattare med adekvat information för snabba och korrekta beslut. Ett sÄdant beslutsstöd som blivit alltmer populÀrt under det senaste decenniet Àr business intelligence-system (BI-system).

I den hÀr studien har granskning gjorts av skördekartering och markkartering pÄ Bjertorp Egendom, LantmÀnnen SW Seed, i VÀstergötland. Bakgrunden till detta arbete Àr att ta till vara pÄ information om fÀlten pÄ gÄrden i form av inlagrade skördekarteringsdata. Detta för att sedan kunna koppla dem samman med markkartering och kunna fÄ bÀttre förstÄelse för fÀltens avkastning och dess potentiella avkastningsförmÄga. UtifrÄn detta ska man i framtiden kunna anpassa val av odlingsÄtgÀrder ur ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv. En litteraturstudie har gjorts för att ge bÀttre förstÄelse för teknikerna som anvÀnds vid mark- och skördekartering. Den inledande delen av litteraturstudien handlar om precisionsodling för att skapa bÀttre förstÄelse för vad det begreppet innebÀr. För skördekartering Àven en mer ingÄende förklaring till hur man frÄn rÄdata omvandlar detta till skördekartor och sedan beskrivning av olika tekniker för markkartering. Avslutande handlar den om hur skörden pÄverkas av olika faktorer sÄsom vÀder, nÀringstillgÄng och jordart. Skördedata som pÄ gÄrden samlats in under ett flertal Är har anvÀnts tillsammans med befintlig markkartering.

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid valsning av tunna band med hög hÄllfasthet anvÀnds reversibla mÄngvalsarsverk. Kundkraven Àr höga vad gÀller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsstÀlldon som valsverket Àr utrustat med. Syfte: FörvÀrva kunskap om hur de olika stÀlldonen inverkar pÄ planheten. Varje enskilt stÀlldons inverkan pÄ planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förÀndring av stÀlldonets lÀge och dÀrefter utvÀrdera planhetsförÀndringen som uppkom.

Bakgrund och problem: Informationssystemens intÄg har revolutionerat sÀttet som företag arbetarpÄ och under senare Är har verksamhetsövergripande IT-­?system, sÄ kallade ERP-­?system blivit alltvanligare. Dock pÄgÄr det en diskussion bland forskare inom ekonomistyrning om ERP-­?systemen överhuvud taget har nÄgon inverkan pÄ hur företag arbetar med sin ekonomistyrning. Vi vill dÀrförundersöka hur ett företags anstÀllda tror att deras ekonomistyrningsmodeller kan komma attförÀndras vid en kommande implementering av ett ERP-­?system.Titel: ERP-­?system, hjÀlpande eller stjÀlpande för ekonomistyrning? -­? En fallstudie inom DotterbolagetABSyfte: Vi söker undersöka de anstÀlldas uppfattning av hur implementeringen av ett nytt ERP-­?systempÄ Dotterbolaget AB kommer att pÄverka dess ekonomistyrning.

Vid tidigare forskning inom redovisningsomrÄdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmÄga pÄverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebÀr att personen ifrÄga gör en mental avvÀgning mellan att utföra arbetet för att uppnÄ bÀsta effekt eller pÄ det effektivaste sÀttet under press. BedömningsförmÄgan pÄverkas i negativ men Àven i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd pÄ ett snabbt och tillrÀckligt sÀtt enligt gÀllande regler, men inte nödvÀndigtvis vara utförd pÄ bÀsta sÀttet.

Att anvÀnda nÄgon slags projektmodell ses för mÄnga projektledare som ett stöd och nÄgotatt anvÀnda sig av för att projektet ska uppnÄ ett bra resultat. PÄ TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte anvÀnda sig av nÄgon projektmodell. Deanpassar istÀllet projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte Àr att skapa oss en förstÄelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet Àr Àven att jÀmföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförÀndringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation pÄ det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium bestÄr av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsÀttning samt företag med en koppling till svenskt nÀringsliv med högst omsÀttning.Empiri: Empirin presenteras utifrÄn diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförÀndringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.