Sökresultat:
2141 Uppsatser om Storlek pć företag - Sida 62 av 143
HĂ LLBARHETSREDOVISNING : En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.
Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.
En anva?ndarstudie av hashtags som marknadsfo?ringsredskap pa? Instagram
Med sociala mediers snabba och stÀndiga utveckling skiftar dess trender snabbt, medan funktioner föds, dör ut och anvÀndarbeteende förÀndras. En nyligen populariserad trend som snabbt vuxit till sig och blivit stor Àr anvÀndandet av hashtags. Hashtagtrendens nuvarande storlek och spridda anvÀndningsomrÄde skapar ett stort intresse att undersöka dess egenskaper och möjligheter vidare. Denna uppsats riktar sig speciellt till kommunikationsbranschen nÀr den behandlar frÄgestÀllningen: Vad driver anvÀndare till att anvÀnda hashtags pÄ Instagram? Detta Àr en frÄgestÀllning som behandlats med en litteraturstudie, tvÄ fokusgrupper och tre intervjuer.Resultatet tyder pÄ att de primÀra drivkrafterna bakom hashtagande pÄ Instagram Àr identitetsskapande, egen vinning och strÀvan efter gemenskap.
AnvÀndningen av Target Costing -En kvantitativ studie
Titel: AnvÀndningen av Target Costing - En kvantitativ studie om vad som pÄverkar anvÀndningen av Target Costing.Bakgrund och problem: Ekonomistyrningslitteratur publicerar frekvent studier om adoption av styrverktyg och vad som pÄverkar adoptionen. Dock Àr betydligt mindre kÀnt om anvÀndningen av styrverktyg och forskare menar att det dÀrför vore intressant att studera vad som pÄverkar anvÀndningen av styrverktyget Target Costing.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara vad som pÄverkar anvÀndningen av Target Costing. Detta Àmnar vi göra genom att undersöka sju variablers pÄverkan pÄ anvÀndningen av Target Costing.Metod: Studien har ett kvantitativt angreppssÀtt med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning, vilken besvarades av 19 företag. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrÄn studiens hypotesformulering och teoretiska referensram om vad som pÄverkar anvÀndningen av Target Costing.Resultat och slutsatser: Kundernas sofistikeringsgrad och leverantörsbaseringsgrad pÄverkar svagt anvÀndningen av Target Costing.
En fallstudie om en internationell fusion och förvÀrv : UtvÀrdering och analys av kommunikations- och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvÀrv av ett svenskt företag
Bakgrund: Globalisering ger förutsÀttningar för tillvÀxt av internationella fusioner och förvÀrv. Vad gÀller att de svenska företagens framkant inom IT-branschen drar till sig amerikanernas intresse för förvÀrvning av det svenska för att komma Ät egenskapen som det svenska företaget innehar.Problemformulering: Vilka kommunikations- och styrningsfaktorer Àr viktiga vid internationella fusioner och förvÀrv?Syftet: Att skapa förstÄelse för internationella fusioner och förvÀrv genom att analysera och utvÀrdera kommunikation och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvÀrv av ett svenskt företag.Metod: Undersökningen Àr en fallstudie med kvalitativ ansats och bestÄr av intervjuer med ledningen som har varit inblandade före och efter det internationella fusion och förvÀrvet.Slutsats: Det Àr viktigt att ta hÀnsyn till följande styrningsfaktorer: företagets storlek och hemmamarknad, organisationsstruktur och kÀrngrupp/ledaren samt kommunikationsfaktorerna: extern kommunikation, intern kommunikation och kommunikationens riktning, dÄ dessa har en avgörande roll i integrationsprocessen av en internationell fusion och förvÀrv.  .
Avfallstaxan - En studie om kalkylering och taxesÀttning i avfallsbranschen
Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera kommuners kostnadskalkyler och taxekonstruktioner. Undersökningen Àr genomförd i form av en multipel fallstudie. Inledningsvis genomförde vi en förstudie som syftade till att kategorisera SkÄne kommuners avfallshantering. Vi har ocksÄ skapat en modell som vi anvÀnt bÄde för att skapa en referensram och vid analys. För vÄr analys har vi utgÄtt frÄn de rÀttsprinciper som finns pÄ omrÄdet samt de riktlinjer som RenhÄllningsverksföreningen ger ut angÄende taxekonstruktion.
SÀttningar vid grundvattensÀnkningar
Projekt ?Förbifart Stockholm? startade Är 2009 och Àr en av tidernas största projekt i Sverige. Examensarbetet tar upp den geotekniska, hydrologiska och geologiska aspekten kring projektet ?Förbifart Stockholm?. Mer exakt sÄ studerades sÀttningar pÄ grund av grundvattensÀnkningar, men ocksÄ sÄ kallade pÄgÄende sÀttningar.
Formulering och formatering : om medarbetarkommunikation pa? digitala plattformar och generation Y:s inta?g pa? arbetsmarknaden
De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.
Anslutning mellan bjÀlklag och yttervÀgg i lÄgenergihus
Miljön försÀmras pÄ mÄnga stÀllen i vÀrlden och mycket av detta har att göra med all energi vi mÀnniskor anvÀnder. I Sverige gÄr 50% av all energi Ät till att bygga och vÀrma vÄra bostÀder [1]. Sweco, ett stort konsultföretag inom byggsektorn vill dÀrför kika nÀrmare pÄ vad vi kan göra för att minska energiÄtgÄngen i vÄra hus. För att uppnÄ detta mÄste de gÄ ner pÄ detaljnivÄ, behandla varje material, byggnadsdel och anslutning i ett hus för att fÄ det mer energieffektivt. Denna rapport kommer att utreda hur ett mellanbjÀlklag ansluts till en yttervÀgg i ett lÄgenergihus.
Kontaktförbindningar pÄ rÀls : Undersökning av hur pinnlödning och borrning pÄverkar materialet i jÀrnvÀgsrÀls
Vid dragprovning av lödningar framkom att i mÄnga fall Àr kopparledningen svagare Àn sjÀlva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett omrÄde under pinnlödningarna. MedelvÀrdet pÄ martensitlinsens storlek berÀknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. PÄ grund av att grundmaterialet pÄverkas bör pinnlödningar sÀttas minst 10 mm frÄn varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken pÄ försÀmrad kvalitet med avseende pÄ lÀgre hÄllfasthet eller ökad martensitbildning.
Kontaktförbindningar pÄ rÀls : Undersökning av hur pinnlödning och borrning pÄverkar materialet i jÀrnvÀgsrÀls
Vid dragprovning av lödningar framkom att i mÄnga fall Àr kopparledningen svagare Àn sjÀlva lödningen och brottet sker i kopparledningen eller i kabelskon. Undersökning av mikrostrukturerna visade att det bildas martensit i grundmaterialet i ett omrÄde under pinnlödningarna. MedelvÀrdet pÄ martensitlinsens storlek berÀknades till 10,69 mm i diameter och 0,73 mm i djup. PÄ grund av att grundmaterialet pÄverkas bör pinnlödningar sÀttas minst 10 mm frÄn varandra. Lödningar gjorda i -5°C visade inga tecken pÄ försÀmrad kvalitet med avseende pÄ lÀgre hÄllfasthet eller ökad martensitbildning.
Laxsmoltens (Salmo salar) lÀngd, vikt och konditionsfaktors betydelse för dess vandringstidpunkt i SÀvarÄn
Atlantlaxen (Salmo salar) har en komplex livscykel. Den lever sitt liv i bĂ„de i sötvatten och saltvatten och migrationen mellan dessa tvĂ„ Ă€r en viktig process för laxens överlevnad. Laxen i Ăstersjön har minskat kraftigt under de senaste hundra Ă„ren och mĂ€nsklig pĂ„verkan tros ha minskat laxproduktionen med upp till 95 %. För att sĂ€kra de kvarvarande laxbestĂ„ndens fortlevnad krĂ€vs förstĂ„else för vilka faktorer som pĂ„verkar överlevnaden hos laxen i de olika stadierna av livscykeln. Under Ă„ren 2008-2013 fĂ„ngades vandrande laxsmolt i SĂ€varĂ„n som mynnar i Bottenviken.
CFD - analys av atriet i Kirunas nya stadshus
LKAB:s brytning av jÀrnmalm lÄngt ned i berget orsakar rörelser och sÀttningar i marken som till stor del pÄverkar bebyggelsen i Kiruna centralort. I och med detta har det bestÀmts att Kiruna stad under nÀrmsta Ären kommer att flyttas och byggas om. Kiruna kommun utlyste i samband med offentliggörandet av stadsflytten en arkitekttÀvling gÀllande byggnationen av deras nya stadshus. TÀvlingen vanns av danska firman Henning Larsen Architects vilka valde att i samarbete med konstruktörerna pÄ WSP:s kontor i LuleÄ projektera Kirunas nya stadshus.I detta examensarbete utförs en studie av stadshusets atrium dÀr klimatet studeras genom CFD simuleringar (datorbaserade flödessimuleringar). I studien har klimatanalyserna begrÀnsats till sex stycken extremfall dÀr temperaturfördelning, tryckfördelning samt lufthastighet beskrivs.
Komprimering av medicinskt avfall
HÀlsoteknikcentrum Halland arbetar i olika projekt för att ta fram nya tekniska lösningar pÄ problem inom sjukvÄrden, tillsammans med representanter frÄn Hallands sjukhus Halmstad tog de fram problemstÀllningen med den medicinska avfallshanteringen. Idag upplever sjuksköterskor och vaktmÀstare att hanteringen av operationsavfall Àr en obehaglig arbetsuppgift dÄ den innebÀr att handskas med kontaminerat avfall, sjukhuset Àr dÀrför mÄna om att ta fram en produkt som komprimerar avfallet, vilket skulle förbÀttra arbetsmiljön.Produkten ska komprimera 150-liters sÀckar med avfall frÄn operationer, detta ska ske pÄ ett anvÀndarvÀnligt sÀtt utifrÄn specifika krav. Kravspecifikationen togs fram i samrÄd med sjukhuspersonal. Genom olika experiment undersöktes flera olika metoder för att komprimera en sÀck, den mest lÀmpliga metoden för ÀndamÄlet blev att pressa sÀcken. Efter att ha utvecklat idén till en fungerande metod konstruerades det en prototyp.
Kommuner och sociala medier : en studie om kommuners anvÀndning av Facebook
Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.
Prisdynamik efter marknadskrascher
Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur aktiekurserna hos företagen som Àr listade pÄ OMX i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors beter sig efter en större nedgÄng/krasch och om företagens storlek i form av börsvÀrde pÄverkar beteendet. Undersökningen sker med Gutenberg och Richters fysikaliska lag som anvÀnds till att mÀta förhÄllandet mellan jordbÀvningars magnitud och antalet krascher under en viss tid i en viss region. Modellens riktighet pÄ det insamlade data som anvÀnds kommer kontrolleras med hjÀlp av en regression och valideras med hjÀlp av tidigare forskning. För att rÀttfÀrdiga den ekonofysiska metod vi anvÀnder oss av, kommer vi Àven att studera indexavkastningarnas beskrivande statistik för att visa pÄ att det nationalekonomiska antagandet om normalfördelning vid aktieavkastningar inte gÀller. Resultatet pekar pÄ en viss systematisk skillnad mellan hur börsvÀrdesmÀssigt stora företag beter sig jÀmfört mot hur smÄ företag beter sig efter att en krasch Àgt rum.