Sök:

Sökresultat:

2139 Uppsatser om Storlek pć företag - Sida 45 av 143

Cloud Computing : Vilka svenska företag lÀmpar det sig för?

Cloud computing spÄs av mÄnga som framtiden för IT och innebÀr att man över internet hyr datorkraft och programvara istÀllet för att köpa in datorer och mjukvarulicenser till företaget. DÄ mycket av den forskning som finns syftar till frÀmst amerikansk kontext har den hÀr undersökningen genomförts med fokus pÄ svenska företag. Den hÀr undersökningen syftar till att ta reda pÄ vilka typer av företag i Sverige som har störst respektive minst nytta av cloud computing och har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra svenska IT-företag. I undersökningen framkommer det att det kan vara svÄrt att hitta en specifik bransch eller storlek av företag som Àr speciellt vÀl lÀmpat för att anvÀnda sig av cloud computing, det gÀller snarare att utifrÄn en specifik verksamhet undersöka hur man pÄ bÀsta sÀtt kan dra nytta av cloud computing. DÀremot finns vissa förutsÀttningar som skiljer olika företagstyper Ät nÀr det gÀller cloud computing som presenteras i uppsatsen..

KĂ€nsla av sammanhang - hur mĂ„r ungdomarna? : En undersökning av KĂ€nsla av sammanhang hos arbetssökande ungdomar i Östersund

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Redovisningsproblematik i gruvbolag noterade pÄ stockholmsbörsen - en praxisstudie

SammanfattningTitel:Redovisningsproblematik i gruvbolag noterade pĂ„ stockholmsbörsen ? en praxisstudie NivĂ„: D-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: David Åsenlund och Martin Hammarsten Handledare: Arne Fagerström Datum: Maj 2014 Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att ge en bild av hur gruvföretag noterade pĂ„ Stockholmsbörsen tar sig an valmöjligheter som finns i nuvarande redovisningsstandarder. För att kunna ge en bild identifieras faktorer som pĂ„verkar redovisningspraxis. Genom att göra detta kan studien hjĂ€lpa till att skapa en bredare medvetenhet hos anvĂ€ndare av de finansiella rapporterna. Metod: Studiens syfte Ă€r att ge en helhetsbild av redovisningspraxis bland g ruvbolag som finns noterade pĂ„ Stockholmsbörsen.

Optimering av rÄvaruflöden för Setra

Setra RÄvara har sedan 2003 valt att inrikta furusÄgverken Kastet, Nyby och Skinnskatteberg mot antingen klent eller grovt timmer. Uppdelningen syftar till att effektivisera sortiment och produktionsprocesser. TransportavstÄnden för rÄvaran pÄverkas av hur virke destineras och sorteras upp. Vissa diameterklasser (hÀr kallade ?fönster klasser?) kan sÄgas pÄ alla furu-sÄgverk.

Att gestalta offentliga rum - Stortorget Karlskrona

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Beskattning av bostÀder : Hur pÄverkar de nya beskattningsreglerna den skattskyldige sett utifrÄn skatterÀttsliga principer och utifrÄn de krav som skall stÀllas pÄ en god skattelagstiftning?

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Svensk utsÀdeproduktion : en kvalitativ intervjustudie om beredning av vete och korn

I denna kvalitativa intervjustudie tittar jag nÀrmare pÄ hur anlÀggningarna fungerar och vilka olikheter som finns hos Sveriges utsÀdesproducenter. Efter att sÄ mÄnga anlÀggningar som möjligt hittats och intervjuats, sÄ jÀmfördes detta antal anlÀggningar med en lista hos Jordbruksverket. Undersökningen visade sig vara gjord pÄ 15 av 22 anlÀggningar som producerar certifierat utsÀde i Sverige. Dessa 15 anlÀggningar var jÀmnt spridna över landet och av varierande storlek. Resultatet av studien visar att min undersökning representerar stora delar av Sveriges utsÀdesproducenter.

Pedagogers tolkningar kring kvalitetsarbete

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ pedagogers syn pÄ kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsÀttningar som finns. Undersökningen Àr gjord genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn nÀr det gÀller vad begreppet kvalitet i förskolan stÄr för och vi har mött Ätta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjÀrtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsÀttning för att uppnÄ god kvalitet Àr att det finns resurser i form av anpassad personaltÀthet till barngruppens storlek men ocksÄ att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar ocksÄ att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar pÄ grund av förutsÀttningarna..

Äggstockens normala storlek och struktur hos tik :

There are only a few published studies on the normal variation in ovary size in bitches. All of the previous studies have been made on the beagle breed. This study was performed on indian street dogs with the objective to measure ovaries and structures in the ovaries after ovariehysterectomy to decide if smaller dogs have smaller ovaries and how small and big they can be in the normal dog. The structures (follicle and corpus luteum) where also measured to get a maximum size for normal structures in the bitch. This information can be valuable when examining the ovaries of the bitch with ulstrasound.

Överavkastning - En studie av svensk insynshandel

Studien har undersökt huruvida insynspersoner i svenska bolag tar till vara pÄ den möjlighet till överavkastning som uppstÄr pÄ grund av informationsasymmetrin mellan insynspersoner och utomstÄende. Vidare studeras utomstÄendes möjlihet att göra överavkastningar genom att analysera publicerad information rörande insynshandeln. Resultatet visar pÄ att överavkastning Àr förekommande, samtliga eventfönster visar pÄ överavkastning för köptransaktionerna. SÀljtransaktionerna dÀremot ger vagare signaler och en mer ingÄende analys mÄste genomföras för att kunna anvÀnda sig av informationen. Analysen visar pÄ att transaktionsstorleken Àr av störst vikt för uppmÀtt överavkastning, men Àven bolagets storlek Àr av betydelse.

Internredovisning : Paradisverkstaden Design AB

Ekonomistyrning Àr nÄgot som behövs för att en verksamhet ska fungera och styrning sker i första hand inifrÄn organisationen. För att styrningen ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt sÄ Àr det viktigt att ha ett informationssystem som kan generar rÀtt information som ska ligga till grund för beslut, planering och uppföljning av verksamheten.Det problem som uppstÄtt i Paradisverkstan Design AB och som ligger till grund för uppsatsen Àr att det finns nÄgon löpande kontrollen av företagets ekonomi. Företagets ekonomistyrning Àr i behov av förbÀttringar dÄ verksamheten under de senaste Ären vuxit i omfattning. Informationsflödet i företaget Àr inte tillrÀckligt i förhÄllande till dess storlek och för att lösa detta krÀvs ett fungerande system för internredovisning. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera kriterierna för ett bra internredovisningssystem för framtagning av rapporter Ät Paradisverkstaden Design AB och finna utgÄngspunkter för vidare utveckling av systemet. TillvÀgagÄngssÀttet i studien Àr en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ undersökningsmetod.

Rekrytering av kreatörer och portfolions betydelse : En enkÀtundersökning med femtio svenska kommunikationsbyrÄer

Inom kommunikationsbranschen rÄder det hög konkurrens om arbeten för bÄde nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna Àr en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkÀt med 50 byrÄer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har Àven syftat till att belysa skillnader i svaren beroende pÄ byrÄernas storlek.Resultaten frÄn enkÀten visade att den vanligaste kanalen vid anstÀllning inom kommunikationsbranschen Àr via personliga kontakter och att det Àr portfolions kvalité som vÀger tyngst vid anstÀllning. Vid ansökan föredrog byrÄerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju sÄg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende pÄ byrÄ-storleken..

Det man önskar Ät andra och gör Ät andra, mÄste man vara beredd pÄ att sjÀlv acceptera. : en kvalitativ studie utifrÄn personalens perspektiv kring missförhÄllanden inom Àldreomsorgen.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra SkogsÀgarna ekonomisk förening. Studiens syfte Àr att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utstrÀckning dessa processer Àr standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrÄn befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen pÄ enhetsnivÄ. Beslut fattas pÄ alla nivÄer i företaget efter investeringars storlek.

Köpeskillingsallokering: PÄverkas redovisningen av förvÀrvarens storlek och skuldsÀttningsgrad?

Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.

Kommunal eller fristÄende gymnasieskola?

Undersökningen bygger pÄ en enkÀt och tvÄ gruppintervjuer som genomförts bland elever pÄ estet-/naturestet- samt teknikprogrammet pÄ en fristÄende och en kommunal gymnasieskola. De bÄda undersökningarnas resultat gÀllande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgÄngen Àr skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag Àr nöjda med informationen. Dock Àr antalet missnöjda sÄ pass stort att bÄda skolorna bör lÄta den genomgÄ en del förbÀttringar. FrÀmst gÀller det att informationen stÀmmer överrens med den verklighet eleverna möter nÀr de börjar som elever pÄ skolan. EnkÀtundersökningen visar att det Àr fler som besöker den kommunala skolan Àn den fristÄende, och att den fristÄende skolans elever besöker bÄda skolformerna i högre utstrÀckning Àn vad den kommunala skolans elever gör.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->