Sök:

Sökresultat:

2139 Uppsatser om Storlek pć företag - Sida 46 av 143

TjÀnstekvalitet i bostadsföretag : Hur pÄverkas hyresgÀsters toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer?

ProblemformuleringHur pÄverkas hyresgÀsters toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie Àr Älder, kön, utbildning, sysselsÀttning, hur lÀnge hyresgÀsten bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgÀster har kontakt med hyresvÀrden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer pÄverkar toleranszonens storlek och grÀnser Àr syftet ocksÄ att ta reda pÄ vilka dimensioner/attribut som Àr lÀmpliga för att mÀta tjÀnstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgÀster. Ett praktiskt syfte med studien Àr att undersöka tjÀnstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrÄn studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har anvÀnts i denna studie. AngreppssÀttet Àr huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen Àr huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

IAS 39:s pÄverkan pÄ beslutsfattares val av sÀkringar och sÀkringsredovisning

Tidigare studier har visat att reglerna om sÀkringsredovisning i IAS 39 Àr komplexa och kritiserade samt har effekter pÄ företags val av sÀkringar och sÀkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssÀtt och dÀrför missat att undersöka hur beslutsfattarna pÄ företagen pÄverkas. För att öka förstÄelsen kring IAS 39:s pÄverkan pÄ företag undersöker den hÀr studien hur reglerna om sÀkringsredovisning i IAS 39 pÄverkar beslutsfattarna pÄ svenska icke-finansiella företag utifrÄn ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar anvÀnds tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer.

Faktorer som generellt pÄverkar bostadssÀljares val av fastighetsmÀklare

UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att konsumenters val av fastighetsmÀklare Àr beroende av fyra faktorer. Dessa Àr enligt mig följande: fastighetsmÀklaren, kundbeteende, objektet och fastighetsmarknaden. Fokus har alltsÄ legat pÄ dessa fyra faktorer vid framtagning av teori för denna uppsats. 33 stycken kvalitativa undersökningar har genomförts med respondenter över telefon och sju stycken med respondenter som trÀffades personligen och ombads att fylla i enkÀtundersökningar. Sammanlagt utfördes 40 stycken undersökningar.

Personalredovisningens omfattning - en dokumentstudie av bolag pÄ Stockholms fondbörs

Den samhÀllsrelaterade redovisningen har utvecklats under de senaste Ären och fÄtt en allt större betydelse för företagen och dess intressenter. Att utvecklingen gÄr mot mer kunskapsintensiva verksamheter borde öka betydelsen av personalredovisning, vilken Àr en del av den samhÀllsrelaterade redovisningen. Det bör ligga i företagens intresse att redovisa sin personalrelaterade information med tanke pÄ att det Àr en allt viktigare tillgÄng. Med anledning av att det endast finns ett fÄtal regler för hur personalen skall redovisas, vÀljer företagen det sÀtt som passar repektive företag bÀst. Syftet med undersökningen Àr att klargöra för i vilken omfattning svenska börsnoterade företag redovisar sin personalrelaterade information, om det skiljer sig mellan företagen beroende av branschtillhörighet, storlek eller nÄgon annan faktor.

Effekter pÄ dagfjÀrilsarter av sentida markanvÀndning i ett skogslandskap i vÀstra vÀrmland

Under 1950 talet planterades mĂ„nga öppna jordbruksmarker igen med skog och ett homogent skogslandskap vĂ€xte fram. Även idag sker det en stĂ€ndig förĂ€ndring av landskapet som leder till en minskning av Ă€ngs- och hagmarker. Konsekvenserna av en minskning av Ă€ngs- och hagmarker Ă€r att mĂ„nga dagfjĂ€rilsarter bĂ„de i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den hĂ€r studien har jag valt att se pĂ„ hur olika typer av nutida markanvĂ€ndning av ursprunglig skogsmark pĂ„verkar biodiversiteten utifrĂ„n dagfjĂ€rilsförekomst. För att kunna besvara frĂ„gan jĂ€mfördes dagfjĂ€rilsfaunan i sex olika omrĂ„den, som skiljer sig Ă„t med avseende pĂ„ markanvĂ€ndning.

Salicetum : frÄn idé till verklighet

Detta Àr ett arbete om Salix och skapandet av ett salicetum dÀr det redogörs för projekteringen och den beskrivande processen frÄn ide till genomförande. I arbetet berÀttas Àven om företeelsen vÀxtsamlingar samt ges en beskrivning av Salix slÀktet, dess historia, genus och anvÀndningsomrÄden. DÀr beskrivs tvÄ andra arboreta vilka i diskussionen jÀmförs med Alnarps salicetum. Arbetet innehÄller ocksÄ vÀxtlistor med förekomst, storlek och anvÀndning av ca 70 arter som Àr nyplanterade pÄ salicetumet. Det finns Àven en förteckning över andra arter i slÀktet som finns planterade pÄ SLU, Alnarps omrÄde.

UAS-noggrannhet i praktiken : En undersökning av dagens UAS-fotogrammetris noggrannhet

SammanfattningUndersökningens syfte Àr att förstÄ hur noggrann UAS-fotogrammetrin i dagslÀget (2013) Àr.  FrÄgestÀllningarna som undersökningen utgick ifrÄn var: kan UAS-fotogrammetri i dagslÀget ge precisa punkter med hjÀlp av att mÀta in centrum av 1x1 meter utlagda plattor som kan ses i ortofoto?;  Kan det ge snarlik noggrannhet med pixelstorleken? samt Kan UAS-tekniken idag anvÀndas för att producera pÄlitliga höjdmodeller?För att uppnÄ syftet har en undersökning utförts med jÀmförelse pÄ koordinater insamlade med totalstation och insamlade med UAS-fotogrammetriska metoder. Resultatet visade att medelfelet var drygt 1 pixel pÄ plana koordinater samt pÄ koordinater i höjd. Pixlarnas storlek var mellan 4.7-9.3 cm. Största felkÀllan ser ut att vara upplösningen pÄ bilderna, men tekniken utvecklas fort.

Ulvsunda Silo : Omformning av Pripps bryggeri till bostÀder

I ett nedlagt bryggeri har tva? silobyggnader omvandlats till bosta?der. Som alternativ till nybyggnation underso?ker projektet omprogrammering av befintliga byggnader.Silobygnnaderna a?r en del av det nedlagda Prippsbryggeriet i Ulvsunda Industriomra?de och sta?r tomma. Deras Storlek ock sa?regenhet go?r dem till landma?rken i omra?det.

En rekryterares bedömningsproblematik i vardagen : En fallstudie om objektiv- och subjektiv bedo?mning i rekryteringsprocessen

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Synen pÄ matematik i förskolan

Sammanfattning Syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ förskolepedagogers syn pÄ och uppfattning om matematik i förskolan, det vill sÀga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀt som vi delade ut till sammanlagt 25 förskolepedagoger pÄ tvÄ förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns tvÄ former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jÀmförelse, storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom Àven fram till att pedagogerna i vÄr undersökning anser att matematiken Àr mest skolförberedande men ocksÄ en del av vardagen och dÀrför ska den presenteras som ett roligt Àmne för förskolebarn. Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gÄtt nÄgon form av utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fÄtt inspiration och ett ökat medvetande om arbetet med matematik i förskolan.

MÀtning av Ärsringsbredd med laser

Visuella kÀnnetecken pÄ trÀ kan anvÀndas för att försÀkra sig om dess kvalitet, till exempel trÀets hÄllfasthet och styvhet. Medelantalet Ärsringar i brÀdan Àr en av dessa parametrar. MÄlsÀttningen i arbetet har varit att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda mÀtning med laserpunkter för att detektera Ärsringarnas bredd. Idag anvÀnds en sÄdan utrustning med tre laserpunkter i industrin för att mÀta fibervinkeln och kÀrnvedsandel i plankor vid tvÀrtransport. I data som innehÄller information om fibervinkeln kan man se ett tydligt brus, som inte Àr relaterat till fibervinkeln.

IFRS 3 Business Combinations - Internationells skillnader i implementeringen

Bakgrund och Problem: Redovisningen vÀrlden över har i huvidsak förgrenats i tvÄ redovisningstraditioner, anglosaxisk och kontinental. I och med ökad globalisering har behovet av harmonisering ökat varför alla noterad företag inom EU idag mÄste tillÀmpa IFRS. En stor skillnad gentemot de gamla regelveret Àr hÀnförligt till IFRS 3 Business Combinations och goodwill. Intresse finns dÀrmed att undersöka huruvida lÀnder tillhörande den anglosaxiska respektive kontinentala redovisningstraditionen identifierar olika stor andel immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida det finns skillnader i redovisningen av goodwill enligt IFRS 3 Business Combinations mellan lÀnder som historiskt sett anses ha tillhört den kontinentala traditionen respektive den anglosaxiska traditionen. Vidare Àr syftet att undersöka ifall det finns andra företagsspecifika attribut som pÄverkar redovisningen av goodwill vid företagsförvÀrv och ifall dessa kan tÀnkas pÄverka studiens utfall.Metod: Studien antog en kvantitativ ansats dÀr sekundÀrdata i form av Ärsredovisningar lÄg som grund.

Kraften av beröring : Beröring som komplementÀr metod för att minska stress pÄ arbetsplatsen

Arbetsmarknadens förÀndringar i form av högre arbetstakt, tillfÀlliga anstÀllningar och krav pÄ flexibla arbetsvillkor, gör att allt fler upplever stress i arbetslivet. LÄngvarig stress medför stora hÀlsorisker för individen. Eftersom mÄnga av dagens sjukskrivningar beror pÄ stressrelaterade sjukdomar, sÄsom depression och utmattning Àr det viktigt att studera metoder för stresshantering pÄ arbetsplatsen. Beröring i form av massage kan minska stress hos individer samt fungerar som ett komplement i behandlingen för stressrelaterade sjukdomar. Ett fÀltexperiment med 28 tjÀnstemÀn utfördes för att undersöka om en kortvarig massage pÄ arbetstid kunde inverka positivt pÄ den arbetsrelaterade stressen jÀmfört med en avslappningsövning och vanlig rast.

Patent och företags storlek - finns det en tröskel till intrÀde?

Several studies have investigated the relationship between different measures of innovative activity, such as patent statistics and R&D expenditures and some have looked deeper into the differences between large and small firms regarding number of patents issued per employee or per R&D dollar. In this paper, the objective is to find out if there are any indications of a barrier to entry (due to economical factors, lack of knowledge etc) for small firms to get into the field of patent handling. The approach is to first set up a hypothesis based on some simple assumptions about how firms would make decisions about whether to apply for a patent or not and thereafter use econometric methods in an empirical investigation. The data used for this study are figures on number of employees, number of patents granted and R&D expenditures for the Swedish firms in the pulp and paper industry. The main conclusion is that, based on the analysis of the data from this rather limited group of firms, no such barrier can be seen..

Vad pÄverkar svenska börsnoterade företags upplysningsmÀngd vid rapportering av icke-finansiell information

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->