Sökresultat:
2139 Uppsatser om Storlek pć företag - Sida 35 av 143
Simuleringsmodell för kontroll av fÀrdigvarulagers storlek
Gyllensvaans Möbler AB ser en stor förlust i emballeringsbana 7 dÀr tillgÀngligheten ligger och pendlar mellan 50-60% och har en takt pÄ i genomsnitt 11 packade paket/minut. Syftet med projektet Àr att ta reda pÄ varför det Àr en sÄdan lÄg tillgÀnglighet.MÄlet med projektet Àr att identifiera de fem största stopporsakerna och att komma med en ÄtgÀrdsplan pÄ hur Gyllensvaans kan jobba vidare för att eliminera dessa stopporsaker. Med hjÀlp av detta vill företaget att linans takt ökas med 1-2/min.De fem största stopporsakerna Àr med hjÀlp av produktionstekniska metoder identifierade och ÄtgÀrdsförslag Àr upprÀttade. Fyra realistiska ÄtgÀrdsförslag finns framtagna och med hjÀlp av dessa kan linans takt ökas med drygt 2 paket/min som motsvarar en ökning pÄ ca 18%..
Anseende - En vÀrdefull tillgÄng : En kvalitativ studie om institutionella investerares syn pÄ investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion
Problembakgrund: Företagens val av investmentbank Àr betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. DÀrför Àr det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska vÀlja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mÀtt dess anseende ur ekonomiska mÄtt i form av eget kapital, totalt kapital samt Àven antal introduktioner, vilket sÄledes kan hÀrledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mÀtning av investmentbankers anseende, sÄ som ledning, styrelse, branschkunskap, Älder och tidigare prestationer borde kunna pÄverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som vÀsentliga nÀr de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion pÄ den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.
Barnmorskors upplevda kunskap om kost och hur bekvÀma de kÀnner sig med att ge kostrÄd till gravida kvinnor : En enkÀtstudie inom mödrahÀlsovÄrden
SAMMANFATTNINGBakgrund Barnmorskan har en viktig roll under en kvinnas graviditet dÄ hon har kontinuerlig kontakt med kvinnan under graviditeten och en unik möjlighet att informera kring betydelsen av en hÀlsosam kosthÄllning. Att öka förstÄelsen för hur barnmorskorna kÀnner inför kostrÄdgivning kan ge verktyg för att utveckla samarbetet mellan barnmorskor och dietister, och dÀrmed förbÀttra mötet med den gravida kvinnan.Syfte Syftet med studien var att utforska hur bekvÀma barnmorskor var i sin roll att ge kostrÄd till gravida kvinnor bÄde inom specifika kostomrÄden och generellt. Metod En webbenkÀt med 22 frÄgor rörande barnmorskornas upplevda bekvÀmlighet vid kostrÄdgivning, hur de upplevde sin kunskap och vad de önskade att lÀra sig mer om skickades ut till minst 360 barnmorskor, varav 139 svarade. Materialet analyserades i SPSS (v.20). SignifikansnivÄn sattes till p<0,05.Resultat Generellt rankade barnmorskorna sin kunskap inom kost som hög, dock svarade endast 35% att de var bekvÀm att ge kostrÄd inom alla omrÄden.
Vem blir artist? : En studie av hur svenska skivbolag vÀljer ut blivande artister inom populÀrmusikgenren
AbstractElin Heidenberg: Vem blir artist? En studie av hur svenska skivbolag vÀljer ut blivande artister inom populÀrmusikgenren. - Uppsala: Musikvetenskao 2000. 60 p.Uppsatsens syfte Àr att studera skivbolagens artisturvalsprocess inom populÀrmusikgenren, att undersöka vilka kriterier/faktorer som pÄverkar deras val, vilka av dessa som Àr av störst betydelse samt om urvalsprocessen skiljer sig mellan skivbolag av olika storlek.Uppsatsen bygger frÀmst pÄ intervjuer med fyra A&R-anstÀllda pÄ fyra olika skivbolag. Branschlitteratur och tidningsartiklar med liknande intervjuer, samt artiklar ur tidskrifter har anvÀnts för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar skivbolagens val.
Sponsring : En studie om vilka faktorer som pÄverkar vÀrdet i ett sponsringsavtal
Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar vÀrdet i ett sponsoravtal. Uppsatsen undersöker hur företag arbetar med sponsring och vilka motiv de har med sponsringen, samt hur de kommer fram till ett avtals vÀrde. Detta jÀmförs sedan mot idrotten, vad de kan erbjuda företagen samt hur de kommer fram till sitt eget vÀrde. FrÄgestÀllningarna som uppsatsen behandlar Àr: Vad av affÀrsmÀssigt vÀrde kan idrotten erbjuda och vad Àr företagen villiga att betala för? Vilka faktorer bestÀmmer sponsringsbeloppets storlek och hur kommer de fram till beloppet? Hur kan idrottsorganisationerna agera för att pÄverka vÀrdet av ett sponsringsavtal? Hur skaffar sig idrottsorganisationerna nya avtal? I undersökningen har sex stycken djupintervjuer genomförts, i syfte att göra en jÀmförande flerfallstudie.
?Det Àr inte personalavdelningen som ska arbeta med personalen ? det Àr cheferna!? - En studie om den svenska personalavdelningens förÀndrade organisering och funktion
Uppsatsen syftar till att undersöka hur personalavdelningen i större svenska organisationer Àr organiserad och vilken deras viktigaste funktion Àr idag.TeoriFör att kunna analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt en teoretisk grund bestÄende av organisationsteori och HRM-teori (Human Resource Management). Dessa teorier har vi anvÀnt för att förstÄ organiseringen av personalavdelningen och dess funktion. Organisering och tröghet kan förstÄs som organisationes sÀtt att söka stabilitet och att Äterskapa tidigare mönster. Detta betyder inte att förÀnding inte sker men att det skapas motstÄnd mot den i organisationen. HRM-teori ser personalen som en resurs som man kan förÀndra genom mÄlstyrning.
Efterlevnad av kommunal lagÀndring -med utgÄngspunkt frÄn god ekonomisk hushÄllning
Genom att granska kommuners förvaltningsberÀttelse ska vi beskriva hur och i vilken utstrÀckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushÄllning. Vi skall Àven pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vÄr studie pÄvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushÄllning Àr bristfÀllig i mÄnga av landets kommuner. Vidare kan vi framhÀva samband mellan uppföljning av mÄl och kommuners storlek. Vi pÄtrÀffar Àven samband mellan uppföljningen av mÄl och om kommuner Àr belÀgna nÀra en större stad eller ej..
Den nya gymnasieskolan : En implementeringsstudie av GY2011 i tre hallÀndska kommunerur ett lokalt förvaltningsperspektiv
Den hÀr studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsÀttningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. UtifrÄn teoretiska antaganden gÀllandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering pÄ lokal nivÄ. Metoden som anvÀnds Àr samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjÀlp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer pÄ lokal förvaltningsnivÄ Àr relativtsituationsberoende, avhÀngigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det rÄder en relativt bra förstÄelse pÄ lokal nivÄ för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen Àr hög i de lokala förvaltningarna..
Utomhuslek pÄ förskolan : en studie om barns val av aktiviteter
Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden. Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.
Intern resursallokering inom franchiseföretag
Titel: Intern resursallokering inom franchiseföretagNivĂ„: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Caroline Lindblom & Emma SunebĂ€ck Handledare: Lars-Johan Ă
ge BitrÀdande handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2013-08 Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrÄn det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags synvinkel dÄ vi tror att de samarbetar mer kring resurser Àn företag frÄn olika koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sÀtt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur resursallokering inom franchiseorganisationen kan pÄverka resursvÀrdet som uppnÄs. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information frÄn artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer pÄ tvÄ franchiseföretag inom fastighetsmÀklarbranschen.
LĂ€kemedelshantering : En teoretisk studie i hur man kan minska antalet felmedicineringar i Sverige
Denna uppsats a?r en studie i hur man hanterar la?kemedel pa? en klinik pa? ett sjukhus i Sverige. Ma?let a?r att se vilka a?tga?rder som skulle kunna appliceras fo?r att fa? en sa?krare va?rd genom att fo?rso?ka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med ansta?llda pa? kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del fo?rba?ttringsfo?rslag och ide?er till vidare forskning lades fram.
Investeringar och l?nsamhet i privata n?ringslivet
Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.
Förslag pÄ praktisk design hos en reaktoryta av en tumnagels storlek att anvÀnda i Senzimes biosensorsystem
Kontinuerlig övervakning av patienters blodsocker under operationer och vÄrd har visat sig givande men krÄngligt. Företaget Senzime i Uppsala har utvecklat ett instrument för att göra detta. Detta instrument Àr en biosensor som mÀter blodsocker genom att uppmÀta vÀrmeflödet som bildas nÀr sockret i blodet bryts ner av immobiliserade enzymer. Vi fick i uppdrag att föreslÄ reaktoryta med tillhörande enzym.Förslaget vi presenterar bestÄr i en reaktoryta av kiseldioxidkulor tÀckta med akrylonitril-co-polymer. PÄ denna ska glukosoxidas och katalas immobiliseras kovalent i nÀrvaro av glukos.Under projektets gÄng har vi jÀmfört vÄra förslag mot patentdatabaser.
Reaktiv effektkompensering : KartlÀggning och utvÀrdering av olika lösningar för att kompensera reaktivt effekt i vindkraftparker
I takt med en utbyggnad av vindkraften i Sverige ökar ocksÄ risken för minskad elkvalité. Vindkraften ger upphov till ett flertal störningar som riskerar minska elkvalitén pÄ det svenska kraftnÀtet. En av dessa störningar Àr sÄ kallad reaktiv effekt, reaktiv effekt kan beskrivas som skummet i ett ölglas, de upptar onödig plats och sÀnker nyttjandegraden. Detta Àr ett problem som bör beaktas vid en utbyggnad av vindkraften i Sverige. I detta arbete har begreppet reaktiv effekt samt dess uppkomst och pÄverkan pÄ nÀtet behandlats. Vidare har metoder för reaktiv effektkompensering utretts och anvÀnds för att ta fram modeller för reaktiv effektkompensering i vindkraftparker.
Hur kundfokus p?verkar utformningen av kontrollsystem
Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt
motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan
p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots
detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att
unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet.
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar
organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.