Sök:

Sökresultat:

10799 Uppsatser om Stora besättningar - Sida 33 av 720

LivsstilsförÀndringar vid gastroesofageal refluxsjukdom. Personers upplevelser av stöd och rÄdgivning- en intervjustudie.

Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) Àr en av de vanligaste sjukdomarna i vÀstvÀrlden. LivsstilsförÀndringar Àr en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden Àr det viktigt att som distriktssköterska ha förstÄelse för deras upplevelser av livsstilsförÀndringar. Det finns stora vinster att göra bÄde för den enskilde patienten, i form av en kÀnsla av hanterbarhet och bÀttre livskvalitet, men ocksÄ stora samhÀllsekonomiska vinster, om en bÀttre symtomkontroll kan uppnÄs av denna stora patientgrupp genom rÄd om livsstilsförÀndringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rÄdgivning vid livsstilsförÀndringar hos personer med GERD.

En skola för samhÀllet eller individen? : Valfrihetsreformen ur ett samhÀlls-, individ- ochmarknadsperspektiv

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Valutariskhantering : JÀmförelse mellan stora och smÄ svenska företag

I takt med den ökade internationaliseringen sÄ ökar osÀkerheten för företagen vad gÀller valutakurser, rÀntor, inflation, efterfrÄgan och konkurs. I dagslÀget utsÀtts i stort sÀtt alla företag för nÄgon form av valutaexponeringen, antingen direkt eller indirekt. Olika företag skyddar sig pÄ olika sÀtt beroende pÄ storleken pÄ företaget. Vare sig om det Àr ett stort eller litet företag Àr det Àr extremt viktigt att skydda sig mot valutarisker som uppkommer dÄ man gör affÀrer utomlands. Syftet med denna uppsats Àr att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ hur stora och smÄ företag hanterar och skyddar sig mot valutarisker, vilka metoder som Àr vanligast och varför man vÀljer det ena före det andra.

Reducering av vibrationsrelaterade störningar i utleveransflödet av stora vÀxelströmsmaskiner

ABB Machines tillverkar stora vÀxelströmsmaskiner i form av motorer och generatorer. Ett stort och Äterkommande problem med de hÀr maskinerna Àr vibrationer vid driftsvarvtalet. ABB har sedan tidigare anvÀnt sig av en stagningsmodell för att lösa det hÀr problemet. Uppgiften bestod i att undersöka möjligheterna att reducera vibrationsrelaterade störningar i utleveransflödet av dessa produkter.I den hÀr rapporten presenteras undersökningar pÄ maskinerna med avseende pÄ egenfrekvens och resonansvibration. FörbÀttringar i de befintliga stagningsrutinerna har sökts pÄ maskinerna för förskjutning av resonansfrekvenser.

Resultatmanipulering inom IAS 36 : En studie av soliditet och o?verdrivna goodwillnedskrivningar pa? Stockholmsbo?rsen

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Servervirtualisering och migrering

Servervirtualisering har blivit en allt vanligare syn inom IT-vÀrlden och sÀrskilt för de som har stora serverparker eller för verksamheter som Àr ute efter att effektivisera och skÀra ner pÄ sina kostnader. Eftersom att virtualisering tillÄter konsolidering av hÄrdvara leder detta till en lÀgre energiförbrukning och behovet av stora lokaler minskar. Med servervirtualisering gÄr det att köra samma arbetsbelastning pÄ mindre antal servrar Àn det behövdes innan bytet till servervirtualisering.DÄ det kan vara svÄrt att hÄlla reda pÄ vad ett virtualiseringssystem har för egenskaper och funktioner har vi i denna studie valt att göra en jÀmförelse mellan tre marknadsledande hypervisors frÄn: VMware, Microsoft och Citrix. Innan jÀmförelsen redovisas i studiens tabeller presenteras en övergripande teoridel kring servervirtualisering och sedan en genomgÄng av de kategorier som ligger i fokus för jÀmförelsen.Studien kommer ocksÄ att visa pÄ hur en P2V-migrering gÄr till med tvÄ av studiens virtualiseringssystem. En fysisk server med Windows Server 2012 som har webbserverollen installerad migrerades utan problem till en virtuell maskin pÄ respektive virtualiseringssystem.

Reningsmotiv i dopritualen : Vad blir dopkandidaten renad frÄn?

I Svenska kyrkan rÀknas dopet och nattvarden som sakrament. Med sakrament menas en handling som Jesus Kristus uppmanat sina efterföljare att utöva. I Matt 28: 19 uppmanar Jesus lÀrjungarna att ? GÄ dÀrför ut och gör alla folk till lÀrjungar: döp dem i Faders och Sonens och den helige Andes namn?. Vid lÀsning av Martin Luthers Stora katekes, vilken ingÄr i Svenska kyrkans bekÀnnelseskrifter, ? kÀnneteckna dopets kraft och verkan, som bestÄr just i den gamle Adams dödande och dÀrefter den nya mÀnniskans uppstÄndelse? (2010, 481).

Megaevenemangets attraktivitet: en inventering av argument för vÀrdskap

Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar vÀrdnationer till att ansöka om vÀrdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen Àr fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgÄngar som antas för vÀrdnationerna visar sig oftast vara felaktiga dÄ kostnaderna underskattats och intÀkterna överskattats. Att vara vÀrd för sÄ stora megaevenemang krÀver stora förpliktelser frÄn bÄde offentliga och privata resurser under en lÄng tidsperiod. Ett vÀrdskap för fotbolls-VM kan ge vÀrdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förÀndra faktorer som underbygger detta.

Förskolan möter museet : en studie av museum som pedagogisk resurs i förskolan

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

?Ohistoriskt mög? - Kontrafaktisk historia som pedagogisk metod

Vi ville undersöka nÄgra svenska gymnasielÀrare i historias attityder till att lÄta sina elever arbeta kontrafaktiskt. Vilka svÄrigheter de ser med arbetet, hur de arbetar eller kan tÀnka sig att arbeta med det och om de sÄg nÄgra specifika för- eller nackdelar jÀmfört med mer traditionell undervisning? För att ta reda pÄ detta utförde vi kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lÀrare. Vi hörde inte av oss pÄ förhand om huruvida de arbetat kontrafaktiskt tidigare och vi vÀntade oss en viss skepsis mot arbetssÀttet. Men vad vi fann var att Àven om inte alla medvetet arbetat med det sÄ var alla insatta i, och positiva till, metoden.

Att leva med fibromyalgi : -en litteraturstudie

Fibromyalgi Àr ett kroniskt tillstÄnd av diffus smÀrta och trötthet. Syftet var att undersöka hur individer upplever att leva med fibromyalgi. Den forskningsmetod som anvÀndes var en litteraturstudie och Polit och Beck nio-stegsmodell anvÀndes. De sökord som anvÀndes var fibromyalgia, life experience och patient experience. Databaserna som tillÀmpades var CINAHL och PubMed samt manuella sökningar.

Spr?kst?rning i f?rskolan. En mix-metodstudie om hur f?rskoll?rare bed?mer sina kunskaper om DLD/spr?kst?rning samt vilka rutiner de har f?r att f?lja barnens spr?kutveckling.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Unga vuxnas nyhetskonsumtion: En kvalitativ studie om hur nyhetsrapporteringen kan utvecklas för att unga vuxna ska vilja betala för nyheter

Dagens journalistik stÄr inför stora utmaningar. Unga vuxna Àr de mest frekventa anvÀndarna pÄ internetmedier men enligt tidigare forskning saknar de bÄde intresse för nyheter och betalningsvilja. Syftet med studien Àr att undersöka unga vuxnas nuvarande nyhetskonsumtion samt vilka önskemÄl de har angÄende nyhetsrapporteringen för att bli mer villiga att betala för nyheter. Fyra fokusgruppsintervjuer med universitetsstudenter frÄn olika utbildningar har genomförts. Resultatet visar att faktorer som exempelvis det stora nyhetsutbudet pÄverkar betalningsviljan eftersom unga vuxna tillhör en generation som Àr uppvuxen med konvergenskulturen och Àr van att fÄ tillgÄng till innehÄll gratis pÄ internet.

LÀrare om konflikthantering i skola och förskola : "Det lÀmnas ett ganska stort ansvar till barnen att de sjÀlva ska lösa sina konflikter"

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen pÄ förskolan och i förskoleklass samt om lÀrarna har nÄgra förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det Àr en kvalitativ studie dÀr enkÀter har besvarats av lÀrare i tvÄ olika kommuner och sedan anvÀnts i vÄr datainsamlingsmetod. VÄr litteraturdel bygger pÄ tidigare forskning och lÀroplaner gÀllande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstÄr i trÄnga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken nÀr vuxna ej Àr nÀrvarande. Resultatet visade Àven att det Àr stora barngrupper vilket leder att barnen ofta fÄr lösa sina konflikter sjÀlva.

Matkvalitet i förskolan - Hur tre förskoleorganisationer kvalitetssÀkrar maten

Kvalitet Àr nÄgot som kan innebÀra olika saker för olika personer eller organisationer. Matkvalitet kan delas in i flera kvalitetsaspekter och nÄgra av dessa kvaliteter Àr nÀringskvalitet, hygienisk kvalitet, Àtkvalitet och miljökvalitet. Beroende pÄ vilken kvalitet som anses viktigast eller vem som Àr kund kan olika kvaliteter prioriteras. Hur en organisations struktur ser ut pÄverkar organisationens kvalitetsarbete och det finns flera delar att arbeta med och ta hÀnsyn till vid kvalitetssÀkring. Förskoleorganisationer finns i olika former med kommunala eller privata huvudmÀn och i olika storlekar.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->