Syftet med denna studie är att belysa pedagogers syn på samspel i förskolan, samt vilka arbetssätt pedagoger tillämpar för att främja samspel för barn som är utanför. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare samt en specialpedagog, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundläggande för barns lärande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssätt för att främja samspel för barn som är utanför, och de arbetssätt som pedagogerna förespråkar är tydligt färgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssätt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssätt som främjar samspel för barn som är utanför, där pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

Denna uppsats är en analys av pedagogers arbetsmiljö i en förskola i Luleå Kommun. Bakgrunden till denna studie är medias uppmärksammande om stora barngrupper och arbetsbelastning. Det finns därmed en förförståelse för den rådande arbetssituationen, där arbetsbelastning, besparingar och stress är frågor som tas upp i studien. Trots att det redan är uppmärksammat att arbetsbelastning finns i förskolan är studiens syfte är att få en övergripande bild över pedagogernas arbetssituation, genom att studera både psykiska och sociala faktorer som kan ha påverkan på hur arbetsmiljön ser ut i sin helhet. Studien utgår ifrån kvalitativ metod.

Syftet var att i denna studie behandla ämnet vilken åldersgruppering som är att föredra i förskolan. Syftet var att beskriva och förstå förskollärares uppfattningar om vilken indelning av barngrupper som är att föredra utifrån ett utvecklings perspektiv inom förskolan. Undersökningen byggde på rena faktastudier av litteratur samt enkäter och öppna frågor. Förskollärarna som deltog i undersökningen hade blandade erfarenheter av både åldersindelade och åldersblandade grupper. Resultatet pekar mot att förskollärarna till övervägande del var positivt inställda till åldersindelade grupper inom förskolan och att åldersblandade grupper inom förskolan till mångt och mycket ser bra ut på pappret, men att det i verkligheten verkar svårare att genomföra.

Syftet med denna studie är att undersöka fem olika förskoleklasser i olika områden med flerspråkiga elever och enspråkiga elever och intervjua sex olika förskollärare.Vi fokuserar på hur förskoleklasserna arbetar med läs- och skrivinlärning och modersmålsundervisning. De frågeställningar som vi vill få besvarade i vår undersökning är: Hur organiseras undervisning i läs- och skrivinlärning i förskoleklasserna? Är det någon skillnad i upplägget av undervisningen i barngrupper med flest flerspråkiga barn jämfört med barngrupper med flest enspråkiga barn? Och hur ser modersmålsundervisningen ut i förskoleklasserna och hur menar förskollärarna att detta påverkar elevernas språkutveckling?Syftet med vår C-uppsats är att studera olika förskoleklassers verksamhet där vi fokuserar på hur förskollärarna uppfattar arbetet med läs- och skrivinlärning i förskoleklassen. Och hur förskollärarna menar att elevernas modersmål påverkar deras språkutveckling..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola.

Syftet med vårt arbete är att utveckla en metod där barnen ges möjlighet att lära sig grundläggande matematiska begrepp på ett lustfyllt sätt i utemiljö. Fokus läggs på begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete på våra respektive arbetsplatser med våra barngrupper på en förskola och en särskola i nordvästra Skåne. Vårt arbete är ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlärning utomhus. Vi har använt oss av olika övningar och lekar för att träna matematiska begrepp tillsammans med våra respektive barngrupper i utemiljö.

Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien är att förstå och beskriva hur sju förskollärare upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Samtliga respondenter berättar om barn som har behov av särskilt stöd av socioemotionell karaktär. De beskriver att de arbetar med barn som har svårt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården.

Vi har valt att kalla vårt examensarbete för; Barn med "större uppmärksamhetsbehov" ? Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och få en inblick i hur pedagogerna i verksamheten möter de barn som utmärker sig genom större uppmärksamhetsbehov. Vår frågeställning lyder som följande; Hur bemöter förskolans pedagoger barn med större uppmärksamhetsbehov? Vi, (Caroline & Jenny) har använt oss utav kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning.

Persson, Nina (2012). Åldersblandade eller åldersindelade barngrupper i förskolan? ? En studie om motiv bakom barngruppskonstellationer. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola.Examensarbetet belyser motiv som ligger bakom de två olika barngruppskonstellationerna, åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Syftet med undersökningen är dels att undersöka vilka motiv som ligger till grund för valet av de olika barngruppskonstellationerna, dels att undersöka vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i respektive gruppkonstellation, samt undersöka vem som har inflytande över vilken barngruppskonstellation det ska vara.

Språk utgör kommunikation som är en naturlig del av interaktion mellan människor och som består av olika typer av språk till exempel talspråk, kroppsspråk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. Så småningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talspråk. Språket utgör en viktig del i kommunikationen mellan människor men är även ett verktyg för kunskapsinhämtning och formulering av individens tankar och känslor. Hur språket tillägnas och används är av stor vikt samt beror på vilken miljö man befinner sig i.

Syftet för den här undersökningen är att försöka se och belysa vad som utmärker verksamheten i en barngrupp på en mångkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frågeställningar-     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet?-     Hur arbetar pedagogerna med språk?-     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut?Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mångkulturella barngrupper.Resultaten jag har fått fram kring vad som utmärker sig under de olika frågeställningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de;-     arbetar mer konkret än i icke mångkulturella förskolor, och att de försöker vara mer närvarande i barnens lek, för att hjälpa barnen med sin tvåspråkighet;-     upplever att personal med annat modersmål än svenska är en stor tillgång i verksamheten, likväl som resursen modersmålspedagog, som finns i de rektorsområden jag gjort min undersökning i. De uppger även att de uppmuntrar barnen att använda olika språk i förskolan;-     tycker att samarbetet mellan förskolan och föräldrarna fungerar bra, och att föräldrarna är delaktiga i verksamheten. De poängterar även att kontakten med föräldrarna är viktig, och att man måste vara tydlig, då det kan vara språkförbistringar..

Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt.

Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor.Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora.

Under min högskole- och verksamhetsförlagda utbildning har jag blivit intresserad av pedagogisk dokumentation. Jag har upplevt att det genomförs och används på olika sätt, men att tiden ofta upplevs som en stressfaktor för många, vilket resulterar i att dokumentationen ibland läggs åt sidan eller prioriteras bort helt och hållet. Mitt intresse har varit att efterforska förskollärares syn på pedagogisk dokumentation i förskolans vardag och få inblick i hur de använder sig av dokumentation i utvecklingssyfte. Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter såsom tidsbrist, ibland alltför Stora barngrupper och tidvis frånvaro av ordinarie personal har framkommit i undersökningen. Olika synsätt på dels det praktiska genomförandet av dokumentationsprocessen, dels på vad som bör dokumenteras har bidraget till en fördjupad förståelse för hur olika förskolor arbetar med dokumentation..