Sökresultat:
10563 Uppsatser om Stora Rör - Sida 66 av 705
En interoperabel sjukvÄrdskedja? : En komperativ undersökning av Sveriges och NATO:s sjukvÄrdskedjor och doktriner
Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, Àven för funktionen sjukvÄrd. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvÄrdsdoktriner, handböcker och reglementen med NATO:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvÄrdsorganisation Àr interoperabel, och för att finna saker som kan förÀndras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit Ät sig stora delar av de kunskaper som NATO tidigare har gjort. Sverige ?kopierar? delar av NATO:s doktrin för sjukvÄrd, NATO AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine.
TuristnÀringen i Göteborg
Bakgrund:I dagens hÄrdnande globala konkurrens dÀr mÄnga arbetstillfÀllen inom den traditionellaproduktionsindustrin flyttar till lÄglönelÀnder, ser mÄnga bedömare tjÀnstesektorn som vÄrnya stora tillvÀxtmotor. Turistintensiva branscher som hotell och restaurang, bedöms av SCBatt fÄ en kraftig tillvÀxt av jobb. UtlÀndska turister som besöker Sverige Àr betydelsefulla, dÄde enligt SCB har en generellt högre konsumtion av varor och tjÀnster med högtarbetsinnehÄll som övernattningar och restaurangbesök. Detta skapar momsintÀkter till statenförutom att de genererar jobb inom den mest sysselsÀttningsintensiva delen av turistindustrin.Syfte:Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur Göteborg gÄr tillvÀga och har gÄtt tillvÀga för att skapaen framgÄngsrik och attraktiv turiststad.Problem:Hur och varför satsar Göteborg pÄ turistnÀringen?Vad lockar turisterna till Göteborg?Har infrastrukturen och stadsplaneringen anpassats till turistnÀringen?Vilken betydelse har kommunikationerna till och frÄn Göteborg för utvecklingen avturistnÀringen?Vad genererar turismen i intÀkter och sysselsÀttning för Göteborg?AvgrÀnsningar:DÄ turistnÀringen Àr ett relativt brett begrepp har författarna avgrÀnsat sig till att undersöka demest besökta och attraktiva turistattraktionerna i Göteborg stad och vad dessa genererar ituristekonomiskt inflöde.Metod:Uppsatsen Àr en beskrivande fallstudie av Göteborg som turiststad, som baseras pÄ bÄdeprimÀrdata och sekundÀrdata.Resultat och slutsatser:Göteborg satsar pÄ turistnÀringen genom samarbete mellan nÀringsliv och kommun.NÀrhetskonceptet Àr en betydande konkurrensfaktor.
SolcellsanlÀggningar i LEVA i Lysekils distributionsnÀt
Marknaden för solceller har ökat kraftigt i Sverige de senaste Ären. TillvÀxten utgörs bÄde av en ökning av mikroanlÀggningar hos privathushÄll och en ökning av stora anlÀggningar. De tre senaste Ären har Àven stora kommersiella anlÀggningar som har försÀljning av elproduktion som frÀmsta syfte tagits i drift.LEVA i Lysekil AB Àr ett kommunalt elbolag som vill undersöka möjligheterna till investering i en eller flera solcellsanlÀggningar inom Lysekils kommun. Som en del i detta undersöker detta examensarbete tekniska och ekonomiska förutsÀttningar för investering i solceller, samt vilken pÄverkan en större solcellsanlÀggning kan ha pÄ distributionsnÀtet. TvÄ driftscenarion med anslutning av en 1 MW solcellsanlÀggning till mellanspÀnning 10 kV har simulerats i programvaran dpPower.
CRM för Researrangörer - Ett sÀtt att uppfylla drömmar
Bakgrund/Problem: Resebranschen blir alltmer konkurrensintensiv och kampen om kunderna hÄrdnar. Konkurrensen har inneburit att priserna ocksÄ pressats och med smÄ vinstmarginaler Àr det svÄrt för mÄnga researrangörer att överleva. Att sÀlja en resa innebÀr att sÀlja förvÀntningar och drömmar vilket i sin tur stÀller krav pÄ researrangörerna att kunna tillgodose kundernas individuella behov. Resebranschen karaktÀriseras av en hög andel illojala kunder som med det stora informationsutbudet Àven har en stark maktposition. En metod för att förbÀttra kundstrategier och relationsskapande Àr Customer Relationship Management (CRM).
Citylogistik: En kommuns bidrag till en effektivare distributionstrafik
StÀder lockar fler och fler invÄnare frÄn landsbygden och smÄstÀder. Denna rÄdande urbaniseringstrend gör att stora stÀder vÀxer Ànnu mer och i takt med tillvÀxten ökar stÀdernas behov av godstransporter. Godstransporterna Àr nödvÀndiga för att hÄlla staden vid liv, inte bara med leveranser av varor utan ocksÄ omhÀndertagande av det avfall som blir över. Godstransporterna skapar Àven problem i stÀderna. Stora, svÄrmanövrerade lastbilar som rör sig tÀtt inpÄ promenerande mÀnniskor i stadskÀrnan leder till en ökad olycksrisk.
Att vÄrda en patient med HIV/AIDS : En litteraturöversikt över attityder hos vÄrdpersonal
Bakgrund:Omkring 30 miljoner mÀnniskor har genom Ären dött pÄ grund av HIV/AIDS. Det Àr idag en pandemi dÀr Afrika Àr vÀrst drabbat. HIV/AIDS stÀller stora krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden och studier pekar pÄ att negativa attityder Àr vanligt inom hÀlso- och vÄrden gentemot patienter som Àr bÀrare av HIV/AIDS.Syfte: Att beskriva attityder hos vÄrdpersonal inför att vÄrda patienter som Àr bÀrare av HIV/AIDS.Metod:Arbetet Àr utformat som en litteraturöversikt dÀr problemet beskrivs. En litteratursökning har genomförts via databaser och 13 artiklar som svarat pÄ vÄrt syfte har analyserats och studiernas resultat sorterades in i kategorier.Resultat:Resultatet sorterades in i kategorier vilka bestod av; vÄrdpersonals attityder inför att vÄrda personer som lever med HIV/AIDS, kunskap relaterat till HIV/AIDS, smittorisker och nationella riktlinjer. Resultatet visar att det inom hÀlso- och sjukvÄrden finns negativa attityder till patienter med HIV/AIDS som har samband med stora brister i kunskap angÄende sjukdomen.
Framtidens utomhusgolv
I och med de pÄgÄende klimatförÀndringarna kommer framtidens utomhusgolv att se annorlunda ut Àn idag. I ett scenario dÀr tjÀle och snö inte lÀngre skyddar vÄra grÀsmattor kommer de att bli kÀnsliga för den dagliga anvÀndningen under stora delar av Äret. Hur förhÄller vi landskapsarkitekter oss till bÄde brukarnas önskemÄl och klimatets förutsÀttningar? MÄste vi se över ytanvÀndningen ? fördelningen av de markmaterial vi anvÀnder oss av pÄ platserna vi skapar? Hur ser framtidens utomhusgolv ut?Jag har med detta arbete sökt nya vÀgar, material och tankar kring hur man i framtiden anvÀnder ytorna pÄ bostadsgÄrdar och i offentlig miljö.
Styrelsearbete i medelstora privata aktiebolag : En studie om graden av aktivitet och tillsÀttning
De stora börsbolagen i Sverige fÄr mycket plats i massmedia dÄ det diskuteras flitigt om hur bolagsstyrelserna ser ut och hur de agerar. Men börsbolagen stÄr endast för en brÄkdel av alla aktiebolag i Sverige. De mindre och medelstora aktiebolagen skrivs det inte om lika mycket utan de arbetar i skymundan, i alla fall styrelsen. Stora börsbolag bestÄr ofta av flera olika Àgare i motsats till medelstora företag. De mÄste följa regleringar och formaliteter gÀllande styrelsearbete i större utstrÀckning Àn vad smÄ privata enmansaktiebolag behöver göra och dÀrför finner vi det intressant att undersöka till vilken grad de mellanstora aktiebolagen gör det.
Egenskaper i utomhusmiljön som skapar förutsÀttningar för fysisk aktivitet hos barn
Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktÀr, gator och byggnader. MÀnniskan har under historiens lopp samlats pÄ stÀdernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgÀnge. Torgen anvÀnds Ànnu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har lÀnge varit hjÀrtat för MÀlardalens handel tack vare nÀrheten till vattnet och till de större stÀderna Stockholm, VÀsterÄs och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet Àr att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.
Repatriering ur ett identitetskonstruktionsperspektiv
Expatriering och den dÀrpÄ följande repatrieringen utgör stora investeringar för företag och organisationer. Repatriering har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet pÄ grund av att stora problem, för sÄvÀl individ som företag, rapporteras dÀrifrÄn. Repatriater konfronteras ofta med annorlunda miljöer och kulturer under den tid dom vistas utomlands. SÄdana diskontinuiteter i en individs liv har ofta visat sig leda till ökad medvetenhet och reflektion. SjÀlvreflektion och en Àndrad syn pÄ sig sjÀlv kan ses som delar i en pÄgÄende identitetskonstruktion.
Uppmuntrande lÀsning: en studie av andrasprÄkselevers attityder till litteraturlÀsning
Det huvudsakliga syftet med detta arbete var att försöka kartlÀgga vilka slags erfarenheter och attityder till litteraturlÀsning som finns bland andrasprÄkselever och jÀmföra detta resultat med tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet utifrÄn ett köns- och etnicitetsperspektiv. MÄlsÀttningen för arbetet var Àven att försöka utröna vilka slags orsaksfaktorer som kan tÀnkas ligga bakom eventuella likheter och skillnader. För att uppnÄ detta syfte valde jag att, med hjÀlp av enkÀtformulÀr, göra en kvantitativ undersökning i nÄgra andrasprÄksklasser pÄ gymnasienivÄ. Vid bearbetningen av dessa valde jag avslutningsvis att, med utgÄngspunkt i den genusteorietiska och postkoloniala vetenskapstraditionen, dels göra en komparativ analys mellan tidigare forskning och uppsatsens empiri, dels försöka pÄvisa nÄgra tÀnkbara orsaksförklaringar till eventuella attitydskillnader. Resultatet av undersökningen visar pÄ, inom vissa omrÄden, uppseendevÀckande stora skillnader mellan de resultattendenser som framkommit i tidigare forskning och det empiriska underlag denna uppsats grundar sig pÄ.
Fröknarna Peterssons trÀdgÄrd : en oas vid Gullmarsfjordens strand
Vid Gullmarsfjordens strand, utanför Lysekil, ligger Holma gÄrd. Ett stycke frÄn gÄrden ligger ett hus med en trÀdgÄrd. Fram till 1960 bodde tvÄ systrar Anna och Fanny Pettersson hÀr. Systrarna var mycket intresserade av trÀdgÄrd och hade sjÀlva en trÀdgÄrd full av frukttrÀd som plommon, pÀron, Àpple och persika. HÀr fanns bÀrbuskar av alla de slag och Àven, för denna klimatzon, det lite ovanligare valnötstrÀdet och fikontrÀdet.
Vad hÀnde med Södertorg? : En studie om Södertorgs fysiska miljö och de faktorer som pÄverkat torgets utveckling
Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön pÄ Södertorg i Kristianstad, belÀget i nordöstra SkÄne. Södertorg Àr ett gammalt kasernomrÄde som 2006 fick ett ansiktslyft dÄ innanmÀtet pÄ en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmÀnheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg Àr en del av kvarteret Södra Kasern och bestÄr i dagslÀget av tvÄ huvudbyggnader, sammanlÀnkade i söder med hjÀlp av en tredje, lÀgre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska vÀggar till den 3000m2 stora torgytan som idag Àr nÀstintill oanvÀnd.
De fem sinnena
Försök sÀtta er in i att man fÄr tillfÀlle att omvandla sitt sommarstÀlle, dÀr möjligheterna till nyttjande varit begrÀnsade till sommarhalvÄret, till ett fritidshus med boendemöjlighet Äret runt. TÀnk att man fÄr byta trÄnga, ogenomtÀnkta och halvfÀrdiga utrymmen till stora luftiga ytor med modern standard, hög komfort och smarta förvaringslösningar. TÀnk er att ytorna mer Àn fördubblas och att du faktiskt kommer att kunna förvara en del saker i det nya huset som du tidigare behövt slÀpa fram och tillbaka mellan fast bostad och sommarhus.Det Àr vad sju familjer fÄtt möjlighet till och som kommer att vara en del av det hÀr arbetet..
Syns du inte finns du inte : -En studie om varumÀrkets etablering
DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.