AB Slagkraft har under den senaste tiden genomgått stora förändringar. Tidigare var företaget specialiserade på tillverkning, montering och försäljning av maskiner avsedda för röjning utmed vägar. Sedan den 1 januari 2005 ansvarar Slagkraft även för försäljning av kranar avsedda för skogsindustrin. Kranarna som tillverkas av Cranab, ett annat lokalt beläget företag i Vindeln, inhandlades även tidigare i mindre skala då de även används till buskröjningsutrustning. I samband med övertagandet av kranförsäljningen flyttades även tillverkningen av svetsade detaljer till buskröjningsmaskinerna från Slagkraft till Cranab.

AB Slagkraft har under den senaste tiden genomgått stora förändringar. Tidigare var företaget specialiserade på tillverkning, montering och försäljning av maskiner avsedda för röjning utmed vägar. Sedan den 1 januari 2005 ansvarar Slagkraft även för försäljning av kranar avsedda för skogsindustrin. Kranarna som tillverkas av Cranab, ett annat lokalt beläget företag i Vindeln, inhandlades även tidigare i mindre skala då de även används till buskröjningsutrustning. I samband med övertagandet av kranförsäljningen flyttades även tillverkningen av svetsade detaljer till buskröjningsmaskinerna från Slagkraft till Cranab.

Undervisningsmetoder för barn med ADHD En intervjustudie om undervisningsmetoder i skolan för barn med ADHD (Pedagogical methods for children with ADHD An interview study of pedagogical methods in school for children with ADHD) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min undersökning är att utvärdera några arbetssätt för skolarbete för barn med ADHD. Jag har undersökt om det finns några arbetsmetoder som lärare/specialpedagoger anser särskilt framgångsrika för skolarbetet när det gäller barn med ADHD och om dessa lärare/specialpedagoger kan rekommendera några metoder/arbetssätt för skolarbetet för barn med ADHD till andra lärare. Jag har använt mig av en kombination av intervjuer och enkäter. Intervjuerna är till sin form delvis ?fenomenografiska?, vilket innebär öppna kvalitativa intervjuer där informanten beskriver sin uppfattning om ett fenomen med egna ord, delvis strukturerade i form av en enkätundersökning där informanten utvärderar dessa fenomen.

Det finns en hel del litteratur som lär ut jazzimprovisation, men få som visar vilka musikaliska strukturer som kan användas för att få det att låta ?jazzigt?. I den här kvalitativa studien utforskas därför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus står improvisationernas musikaliska ?språk? ifråga om musikaliska byggstenar eller strukturer.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur ledarskapet påverkas när man är ledare i två olika kontexter. De frågeställningar vi vill besvara är:Hur fattas beslut i tränarrollen i jämförelse med lärarrollen?Hur fattar de enskilda ledarna beslut i de olika kontexterna?MetodFör att besvara frågeställningarna har en kvalitativ kritisk händelse-observation valts som metod. Tre stycken ledare som är yrkesverksamma både som tränare i truppgymnastik och som lärare i idrott och hälsa har observerats. Tre observationer genomfördes per ledare och kontext.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och män efter en hotad könsidentitet framställde sig själva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrån en tvärkulturell jämförelse mellan män och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som låg till grund för undersökningen var följande: (1) Både män och kvinnor framställer sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvärkulturella skillnader beträffande självstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data från 242 studenter (121 kvinnor och 121 män) samlades in med hjälp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mäta graden av självstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhällsinriktade utbildningar.

Människan har i alla tider försökt att lindra smärta och lidande på olika sätt. I Sverige visas det att postoperativ smärta inte är tillräckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svår till mycket svår smärta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgå. Smärta är en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

Människan har i alla tider försökt att lindra smärta och lidande på olika sätt. I Sverige visas det att postoperativ smärta inte är tillräckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svår till mycket svår smärta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgå. Smärta är en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig på idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, påverkar hur det offentliga rummet används och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag också på hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens närhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men också om att definiera vilka kvaliteter som är önskvärt, samt vad dessa begrepp egentligen står för. Examensarbetet ger ingen heltäckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte är att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel på hur detta kan appliceras på en specifik plats.

Mitt syfte är att undersöka elevers tankar om millenniemålen, hälsa och utveckling. I studien har jag utgått från litteratur, seminarier, forskning, rapporter, läroplaner och en kvantitativ undersökningsmetod för att få svar på frågeställningarna. Det som är intressant att se är vilken uppfattning eleverna har om världen. Samt att se hur de tror att de skulle kunna hjälpa till att förändra den för många fattiga i de mindre utvecklade länderna. Resultatet visas i tabeller och grupperas in för att visa vad eleverna tyckte var viktigast och på en fallande skala.

Den 2 juli 2014 blev det enligt lag tillåtet för en- och tvåbostadshusägare att uppföra en bygglovsbefriad komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter på den egna fastigheten. Rapporten undersöker vilket genomslag lagändringen har haft i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Undersökningen visar att lagändringen ännu inte har haft något stort genomslag. I rapporten undersöks även en utvald del av marknadsaktörers utbud av attefallshus avsett som komplementbostadshus. Ett attefallshus utformas med miljövänligt hållbara material och inspireras av Vitruvius tre principer för god arkitektur. Huset konstrueras med avsikt att uppfylla kraven som ställs i PBL, PBF, BBR och EKS.

Studien har undersökt förhållandet mellan användningen av smarta mobiltelefoner och upplevelsen av stress bland arbetstagare. Enligt hypotesen fanns det ett samband mellan ökad arbetsrelaterad användning av smarta mobiltelefoner och en ökad upplevelse av stress, i synnerhet när användningen upplevdes störa fritiden. Totalt besvarade 154 stycken arbetstagare, rekryterade från privat- och offentlig sektor, en webbenkät som mätte användningen av smarta mobiltelefoners omfattning och beskaffenhet i förhållande till Cohen´s skala för upplevd stress (Cohen, Kamarck och Mermelstein, 1983). Resultatet visade att en ökad upplevelse av stress hade ett samband med ökad användning av smarta mobiltelefoner oavsett om den var privatrelaterad eller arbetsrelaterad, och framförallt om användningen upplevdes störa fritiden. Eftersom den arbetsrelaterade användningen inte hade något enskilt samband med upplevelsen av stress uppfylldes studiens hypotes endast delvis.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för unga människors föreställningar kring en ny icke-traditionell chefsroll: Den entreprenöriella chefsrollen. I tillvägagångssättet har inspiration erhållits från metoden Grundad teori. Urvalet har bestått av tio respondenter mellan 17-22 år med skillnader i egenskaper som kön, gymnasieprogram och nationalitet. Samtliga har i mindre skala kommit i kontakt med den entreprenöriella chefsrollen genom en entreprenöriell utbildning. Studiens kärnkategori är kontroll och kommer i uttryck genom fem kategorier som påvisar fem olika aspekter av kontrollen.

Syfte: En vanlig och traditionell uppfattning bland företagsledare i små företag är att små företag i princip fungerar som stora företag, men i mindre skala. Dock har Welsh och White, som skrivit artikeln ?A small business is not a little big business?, en annan uppfattning och menar att detta är en felaktig bild av små företag vars storlek skapar speciella förhållanden. Syftet med denna uppsats är att belysa förutsättningarna för marknadsföring i små företag.Metod: Det vetenskapliga förhållningssättet i denna uppsats är av hermeneutisk karaktär.Eftersom vi studerat marknadsföring på universitets- och högskolenivå har vi redan med oss en hel del kunskap och åsikter i ämnet. Vi kommer även att påverkas under resans gång av det material vi samlar in.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,1 miljoner individer med en hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlsjuka individer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre än normalbefolkningen och lågt skattad hälsorelaterad livskvalitet kan medföra fler inläggningar på sjukhus samt en ökad risk att avlida i sin hjärt- kärlsjukdom.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos hjärt- kärlsjuka individer och hur kön, ålder, tobaksanvändning, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten.Metod: Empirisk, deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Valt mätinstrument var Short-Form 36 (SF-36), skala 0-100 där ett högre värde motsvarar en högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. Databearbetning genomfördes med deskriptiv och analyserande statistik där SF-36 testades mot kön, ålder, tobaksvanor, graden av fysisk aktivitet, eller samtida sjukdom.Resultat: Totalt inkluderades 53 hjärt- kärlsjuka individer, varav 28 var män. Medelåldern i gruppen var 69,5 år (SD 11,9 år).