Sökresultat:
19735 Uppsatser om Storängen - Sida 64 av 1316
Tysta elever : vilka Àr de och hur kan man fÄ dem att vÄga tala?
Syftet med detta arbete var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter av tysta elever och vad som kan göras för att fÄ dessa elever att prata samt vad som faktiskt görs. Den metod som anvÀndes för undersökningen var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer gjordes med lÀrare verksamma i Ärskurs 7-9, varvid det framkom att de tysta eleverna oftare Àr flickor Àn pojkar och att situationer sÄsom diskussioner i klassen och muntliga redovisningar Àr problematiska. LÀrarna upplevde det svÄrt att hjÀlpa de tysta eleverna, dÄ de oftast undervisade i helklass, och kÀnde sig hÀnvisade till att endast vara lyhörda för de tysta elevernas behov och uppmuntra dessa till att vÄga mer. TaltrÀning i mindre grupper var den metod som ansÄgs kunna anvÀndas för att hjÀlpa de tysta eleverna.
Automatiserad testning av webbapplikationer
Webbapplikationer blir allt mer komplexa och avancerade. Bara na?gra a?r tillbaka var det sto?rsta a?ndama?let med webbapplikationer att servera statiskt inneha?ll. Sedan dess har tilla?mpningen vuxit och lika sa? dess komplexitet.
The sound of scilence : Hur tyst kommunikation kan gestaltas i klassrum
Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.
Bygglovsprocessen i tvÄ kommuner
Denna rapport beskriver bygglovsprocessen i en stor och en mindre kommun, samt bygglovsavgifter, sanktionsavgifter och respektive kommuns organisation..
Kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer i fertil Älder : En litteraturstudie
Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste Ären uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nÄtt en platÄ. Fetmaproblematiken Àr fortsÀttningsvis ett stort problem, som krÀver en större insats för att kommas tillrÀtta med.Ett sÀtt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen Älder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, nÄgot som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 Ärs Älder förblir överviktiga i vuxen Älder Àr liten, men redan i förskoleÄldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestÄ.  Förutom hemmet och familjen Àr förskolan en viktig arena med stor möjlighet att pÄverka barnets syn pÄ hÀlsa och vÀlmÄende, speciellt med tanke pÄ att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 Är tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan.Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkÀtstudie med fokus pÄ hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och det aktuella lÀget pÄ varje enskild förskola.
MÀtsystem för elektrolys
I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.
Matematik lust eller olust : Hur elever i grundskolans tidigare Ă„r ser pĂ„ matematik & matematikundervisningÂ
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser pÄ Àmnet matematik och matematikundervisning. VÄr ambition har Àven varit att fÄ syn pÄ vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.UtgÄngspunkten till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i matematik (SOU, 2004). Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 30 stycken elever i Är 4, varav 7 elever som ingÄr i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar pÄ vÄra frÄgor. De 7 elever som ingÄr i den mindre undervisningsgruppen har Àven svarat pÄ enkÀten utifrÄn hur de upplevde matematiklektionerna nÀr de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. VÄrt syfte med detta har varit att göra en jÀmförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkÀtundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik Àr "sÄ dÀr", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik bÄde som roligt och trÄkigt.
Inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande i förskola och förskoleklass : En studie om förskollÀrares uppfattning om inomhusmiljön och dess betydelse
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskola och förskoleklass ser pÄ den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Hur anser förskollÀrarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lÀrande?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lÀrande?? PÄ vilket sÀtt uttrycker förskollÀrarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskola och förskoleklass. För att underlÀtta intervjuerna tog vi hjÀlp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lÀrande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barnens intressen och behov, nÀr inomhus-miljön utformas.
Integrerad lÀs- och skrivundervisning : En studie om tre gymnasieelevers litterÀra kompetens i kursen LitterÀr gestaltning
I uppsatsen studeras tre elevers litterÀra kompetens utifrÄn sambanden mellan lÀsning av skönlitteratur och eget litterÀrt skrivande inom gymnasiekursen LitterÀr gestaltning. Enligt kursplanen i svenska, i Lpf 94, ska undervisningen behandla sprÄk och litteratur som tvÄ samspelande aspekter i en helhetssyn. I LitterÀr gestaltning integreras lÀsning till stor del med elevernas skrivutveckling; eleverna i kursen kan Àven antas vara intresserade av bÀgge delar. Det Àr sÄledes vÀxelverkan mellan de tvÄ aktiviteterna lÀsande och skrivande som fokuseras. Vad kan jag utlÀsa av elevernas egna upplevelser av en sorts integration mellan dessa och hur ser deras litterÀra kompetens ut? Som teoretiska utgÄngspunkter anvÀnder jag fyra faser av litterÀra förestÀllningsvÀrldar samt en teoretisk modell av litterÀr kompetens.
Skatteverket- Företagarnas bÀsta vÀn? : Hur kommer Skatteverkets arbetsrutiner att pÄverkas av den slopade revisionsplikten?
En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebĂ€r att mindre aktiebolag ska undantas frĂ„n kravet pĂ„ revisor. Problemet Ă€r att försöka belysa de förĂ€ndringar detta kan fĂ„ för Skatteverket, hur deras arbetssĂ€tt kan tĂ€nkas komma att förĂ€ndras om företagens rĂ€kenskaper nu inte kontrolleras av en utomstĂ„ende revisor.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Skatteverket (som Ă€r en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förĂ€ndras.Ăven om förslaget i sin helhet berör en stor mĂ€ngd instanser har vi valt att fokusera pĂ„ Skatteverket. En mer omfattande frĂ„gestĂ€llning skulle bli alldeles för komplex i förhĂ„llande till vad som kan förvĂ€ntas av en kandidatuppsats. Vi har Ă€ven valt att inte beakta den samhĂ€llsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen Ă€r till stor del uppbyggd utifrĂ„n den statliga utredningen som presenterades under vĂ„ren samt ett antal kompletterande intervjuer för att pĂ„ det viset erhĂ„lla en mer djupgĂ„ende förstĂ„else för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utstrĂ€ckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjĂ€ven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra lĂ€nder..
Automatisering av Lackeringslina 1 hos Totebo AB
Syftet med detta examensarbete Àr att visa pÄ hur Totebo AB kan effektivisera material-hanteringen runt en UV-lackeringslina genom att införa en automatisk lösning. En automatisk lösning skulle ocksÄ minska det monotona arbete som dagens lösning krÀver. Totebo AB agerar som underleverantör inom planmöbelindustrin i Sverige och har en vÀldigt stor produktmix. Planmöbler Àr uppbyggda av platta trÀfiberskivor som monteras ihop till kompletta möbler.Ett förslag pÄ lackeringslinans layout har tagits fram dÀr den stora utmaningen har varit att anpassa den automatiska utrustningen till att klara alla 9000 produktvarianter samtidigt som lösningen mÄste vara driftsÀker och ekonomiskt försvarbar.Arbetet har Àven utmynnat i dessa slutsatser:? Den största produktionsökningen fÄs genom att maximera utnyttjandet av lackeringslinans bredd vilket inte kan göras i dagslÀget? Automatisk in- och utmatning för lackeringslinan ger följande fördelar:o Stor procentuell ökning av produktioneno Möjlighet till att kunna köra linan snabbare i framtideno Inget monotont arbete för operatörernao Driften av lackeringslinan blir mindre operatörsintensiv? Utveckling av en metod samt utveckling av en maskin för att kunna separera pÄ trÀfiberskivor som ?limmats? fast i varandra efter kantlackering.
En empirisk undersökning om leasing
Idag anvÀnds leasing som ett alternativt finansieringssÀtt vid anskaffning av olika tillgÄngar och innebÀr lÄngtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lÄn. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestÀmma vilken form av leasing som Àr aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna Àr fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren.
Bankens kreditengagemang med smÄ företag - Verktygen som förmÄr smÄ företag att agera i bankens intresse
Vid kreditaffÀrer mellan bank och företag stöter banken pÄ risker. Riskerna kan ges uttryck i problem som att företaget undanhÄller sina möjligheter att klara av Äterbetalningen av lÄnet och/eller har mÄl eller en instÀllning till risk som skiljer sig mot bankens mÄl och instÀllning till risk. Dessa problem Àr svÄrast för banken att analysera vid kreditaffÀrer med smÄ företag beroende pÄ större informationsasymmetri och företagsledarens nyckelroll. För att reducera risken för att dessa problem ska uppkomma kan banken ta hjÀlp av verktyg som förmÄr företaget att agera i bankens intresse under kreditaffÀren. I denna studie frÄgar vi oss hur svenska banker, under kreditengagemanget, anvÀnder sig av de verktyg som kan förmÄ smÄ företag att agera i bankens intresse.
DEMENSSJUKDOM, DEN ANHĂRIGES SJUKDOM : I am a lone soldier in the battleground, all others have long deserted the field
Demenssjukdom Àr en sjukdom som drabbar flera funktioner i hjÀrnan. Den medför ocksÄ betydande pÄfrestningar hos anhöriga. Varje Är insjuknar 25 000 personer i Sverige och antalet dementa kommer att öka efter hand som befolkningen blir allt Àldre. Sjukdomen tar stor plats i de anhörigas liv och oftast Àr det en make eller maka som blir vÄrdare. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda och leva med en demenssjuk make eller maka i hemmet.
Remissen som kommunikationsmedel mellan remittent och röntgenavdelningen : En litteraturstudie
Radiologiska undersökningar Àr en accepterad del av medicinsk praxis och Àr berÀttigade om strÄldosen Àr sÄ liten som rimligen kan begÀras samtidigt som den sÀkerstÀller önskat diagnostiskt innehÄll. Den onödiga anvÀndningen av radiologi orsakas till stor del av anledningar som skulle kunna elimineras med hjÀlp av bÀttre och mer informativa röntgenremisser. Röntgenremissen skall berÀttiga den undersökning som begÀrs och mÄste innehÄlla en bra anamnes, viktiga kliniska data och aktuell frÄgestÀllning för att undersökningen skall kunna optimeras. Trots detta Àr informationen i röntgenremissen ofta otillrÀcklig, felaktig och missvisande. Litteraturöversiktens övergripande syfte var att beskriva brister i den inkommande informationen i röntgenremissen.