Identitetsskapande är en process som pågår hela livet men kanske är skapandet som störst då vi är små och tämligen nytillkomna i vår värld. På förskolan pågår ett ständigt identitetsskapande - bland allt ifrån dockor och kastruller till spadarna i sandlådan. Men hur skapar egentligen ett litet barn sin identitet med fokus på kläder? Mitt syfte med den här studien var att ta reda på hur små barns identitetsskapande ter sig med perspektiv på kläderna de bär. Hur stor betydelse har kläderna för små barn och hur ser deras relation ut till det de har på sig ut? Genom intervjuer med förskollärare och kvalitativa observationer har jag undersökt hur en grupp treåriga förskolebarn upplever sin relation till kläder och vad kläderna har för betydelse i deras samspel.

?Jag har ju en stor begåvning, det är inte värt att krusa med, men min själ är just därföri en ständig hunger och den behöver allt det stränga arbetets spänning för att vara iro. Och om jag inte har arbete så behöver jag kärlek eller stor framgång.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf är modernareän någonsin, men den visuella gestaltning av henne är lika traditionell som tidigare.Många moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvätta bortmyten om henne som en gammal sagoberätterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde älska passionerat och hade nära till skrattoch tårar, men också en medveten och målmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnärliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sätt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden är satt att kommunicera.

Förnamn kan skapa starka känslor, och attityder till ett och samma namnverkar skilja sig mellan generationerna.I denna uppsats undersöks attityder till tio av de hundra vanligasteförnamn som ges till nyfödda barn i Sverige i dag. Namnen är Emma,Tindra, Ronja, Smilla, Siri, William, Hugo, Liam, Love och Elias.Genom intervjuer vill jag ta reda på vilka attityder respondenterna hartill de olika namnen samt undersöka om det är någon skillnad i attitydertill namnen mellan den äldre och den yngre generationen. Jag vill ocksåta reda på vad respondenterna anser är orsaken till deras attityd:Namnets ?klang? ? alltså hur de tycker att namnet låter ? eller deassociationer som de i övrigt har till namnet?Resultatet visar att skillnaden i attityd till namnen inte är stor mellangenerationerna, men orsaken till attityden varierar mellanåldersgrupperna. Enbart klangen i ett namn har inte lika stor betydelseför attityden till namnet som erfarenheter från tidigare namnbärare.Denna studie kan ses som ett försök att få grepp om orsakerna tillskillnader mellan generationer angående attityder till olika namn..

Ett företagsförvärv är en mycket omfattande process och innebär ofta stor risk för båda parter. Det är av stor betydelse för parterna vem som ska bära ansvar och hur risken ska fördelas för de olika förhållandena i förvärvet. Det är därför naturligt att en köpare företar en omsorgsfull undersökning av det tilltänkta köpobjektet. En undersökning av det slaget kan påverka köparens möjligheter att göra fel gällande för de förhållanden han borde ha upptäckt vid en sådan undersökning. I köplagen återfinns en undersökningsplikt för köparen och en upplysningsplikt för säljaren, och dessa kan sägas utgöra riskfördelningen mellan parterna.

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förändring. Syftet med forskningen är att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivå för att nå fram med budskapet och för att processen ska bli så effektiv som möjligt. Syftet behandlar även kommunikationsmediets påverkan. Kommunikation är en komplicerad process där brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie är det därför viktigt att ta hänsyn till sändare, mottagare och meddelandets situation.

Kronisk sjukdom innebär stora förändringar för personen som drabbas men också för dennes omgivning. Amyotrofisk Lateralskleros (ALS) är en dödlig sjukdom som skapar avbrott och oordning i det välbekanta, vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ALS i dagligt liv. För att nå studiens syfte analyserades en narrativ berättelse i form av en självbiografisk bok skriven av en person med ALS. I resultatet framkom sex kategorier; Förlust av kraft och att kroppen inte fungerar som förr, Behov av närhet och stöd, Känslor av osäkerhet, Känslor av rädsla och sorg, Att söka förklaring och att minnas det friska samt Att känna välbefinnande och omvärdera livet.

Mitt övergripande syfte med denna examensuppsats är att ta reda på hur elevers motivation och lust att lära påverkas av att arbeta med alla deras sinnen då jag genom media och egna erfarenheter uppfattar det som att elever har fått mindre motivation, lusten att lära har minskat i skolan. Jag vill även undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter av hur det fungerar i praktiken att medvetet arbeta med elevers alla sinnen samt vilka redskap som kan användas för att nå olika sinnen. Via intervjuer, observation och genom litteratur har jag kommit fram till att önskan och intentioner om att arbeta med alla sinnen är stor. Jag har även funnit en medvetenhet hos informanter och pedagoger om våra sinnen. Även när det gäller lust att lära finns både kunskap och goda intentioner.

I vår uppsats efterfrågar vi en ökad förståelse för hur individer upplever arbetsplatsens förebyggande insatser och åtgärder mot mobbning. Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv har vi genom kvalitativ metod intervjuat sex respondenter från en offentlig organisation om förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Med en dokumentanalys av arbetsplatsens handlingsplan har vi analyserat de riktlinjer som finns som förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Vi vill se om respondenternas subjektiva uppfattningar om vad som bör ske för att förebygga och åtgärda mobbning stämmer överens med organisationens handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier. Utifrån dokumentanalysen fann vi att handlingsplanen till stor del satte upp mål utan att mer ingående beskriva vägen dit samt att både chefer och medarbetare bär ansvar för att förebygga och åtgärda mobbning på arbetsplatsen.

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft.

I Europa har det under en längre tid pågått diskussioner angående ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. Många andra länder i Europa planerar också att införa liknande system. Finansdepartementets vägtrafikskatteutredning (VTU) lade år 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig fråga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att på ett kostnadseffektivt sätt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers egna tankar och upplevelse kring bild- och formskapandets möjligheter i förskolan. Utifrån vårt syfte har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer, med sex yrkesverksamma förskollärare i olika förskolor inom Piteå kommun. Utifrån resultatet har vi sett att samtliga förskollärare upplever att pedagogens eget intresse för skapande är av stor vikt för hur bild- och formskapande möjliggörs och utformas i förskoleverksamheten. Resultatet visar även att förskollärarna inte upplever att andra faktorer såsom lokal, tid, ekonomi begränsar möjligheten att bedriva bild- och formskapande aktiviteter i förskolan. Vidare visar resultatet att samtliga förskollärare upplever att barnen i någon utsträckning utvecklas socialt, personligt, motoriskt och kognitivt via bild- och formskapande aktiviteter.

Vid designande av artificiella nätverk (ANN) är en viktig fas att identifiera en bra topologi. Topologin har betydelse för hur väl ett ANN klara att klassificera tidigare osedd data och även hur väl ett ANN klarar av att klassificera generellt. Ett sätt att automatisera detta designarbete är att använda genetiska algoritmer. Att använda GA för att evolvera ANN kallas neuroevolution.Vid användande av neuroevolution sker en automatisering av nätverksdesignen. Men eftersom GA använder en population, d.v.s.

Stressymtom hos ungdomar, och bland dem främst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 åren och utgör idag ett stort hälsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under år 2006 fick elever med självrapporterade stressymtom prova på metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger på det textmaterial som nio ungdomar lämnade in, där tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstå innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut när de använder metoden expressivt skrivande. Två stora områden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav på prestation.

Lärarutbildningsreformen 2011 införde utbildningsvetenskaplig kärna som ett kunskapsinnehåll för alla de nya lärarprogrammen. Kraven och förväntningarna på vetenskaplighet i lärarutbildning har successivt förstärkts och man kan tala om en vetenskaplig lärarutbildningsdiskurs. Men det är först med denna reform som begreppet utbildningsvetenskap används för att beskriva ett innehåll i utbildningen. Denna läroplansteoretiskt förankrade studie granskar hur begreppet utbildningsvetenskap ges en uttolkning i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan på grundlärarprogrammet årskurs 4-6 vid fem lärosäten i Sverige. Empirin utgörs av de ansökningshandlingar som lärosätena lämnat in för examensrätt till de nya utbildningarna och de föreslagna kursplanerna för en specifik kurs i synnerhet.